Tre upphandlingsexperter på konsulten TeneliusHolm AB konstaterar att det fortfarande är ovanligt att kommuner publicerar upphandlingsplaner – alltså listor med förväntade kommande upphandlingar. Detta riskerar att missgynna det lokala näringslivet i kommunerna och kan leda till att konkurrensen blir mindre.
”TeneliusHolm har för andra gången undersökt hur många av landet kommuner och regioner som publicerar sina upphandlingsplaner. Resultatet är nedslående. Visserligen har läget förbättrats sedan förra året, men fortfarande är det endast en knapp tredjedel, 93 av 290 kommuner, som publicerar upphandlingsplaner som sträcker sig över ett år eller mer. Bland regionerna är bilden liknande, 6 av de 21 regionerna publicerar upphandlingsplaner.”
Dagens Samhälle, 5/10
Om fler kommuner och regioner valde att aktivt informera om kommande upphandlingar skulle möjligheterna för lokala närinsidkare att delta i dessa förbättras påtagligt. I många fall skulle kommunerna säkert hellre se att en lokal företagare får samhällsviktiga uppdrag – allt annat lika.
Reglerna för offentlig upphandling har till syfte att garantera lika villkor och transparens. Samtidigt finns en uppenbar risk att anbudsunderlagen och juridiken kring dessa stänger ute mindre företag. Vi riskerar att få en grupp företag som specialiserar sig på att vinna offentliga upphandingar och en annan grupp som verkar på den helt privata marknaden.
Det ligger i allas intresse att så många företag som möjligt kan verka på såväl privata som offentliga marknader. Inga upphandlingsunderlag – om aldrig så sofistikerade – kan ersätta den upptäcksprocess som den fria marknaden erbjuder. Om det blir för krångligt att delta i offentliga upphandlingar finns ytterst en risk för att priserna ökar och kvaliteten sjunker. Det kan i sin tur leda till att kommunerna tar tillbaka verksamhet i egen regi, något som inte ter sig önskvärt då de i så fall går miste om den innovationskraft som finns i det privata näringslivet.
Att försöka effektivisera den statliga förvaltningen är ett ”allvarligt tankefel”. Det menar Britta Lejon, förbundsordförande för fackförbundet ST (SvD Debatt 3/4). Hon talar om en ”svältkost” som gör det motiverat med ett stopp för alla kommande effektiviseringsåtgärder på våra myndigheter, det så kallade produktivitetskravet ska slopas. Vi i Kommissionen för skattenytta blir djupt oroade av […]
Dagens Arena konstaterar i en granskning av om- och tillbyggnaden av Liljevalchs: “Det senare projektet [Liljevalchs] hade först vid inriktningsbeslutet 2014 en budget på 147 miljoner kronor, i vilken renovering av konsthallen samt om- och tillbyggnad var inräknade. 17 miljoner för renovering, 130 för om- och tillbyggnad.” Dagens Arena 18/4 2021 I tidningen Fastighetsnytt menar dock Tobias Olsson och Anna Forsberg från […]
Riksrevisionen konstaterar i rapporten om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar (Skr 2021/22:80) att många infrastrukturprojekt blir betydligt dyrare än beräknat. Trots detta är det ovanligt att projekten stoppas, något som borde vara helt naturligt om dessa efter omvärdering inte uppfyller kravet på samhällsekonomisk lönsamhet. För att göra politiken trovärdig måste regeringen då och då säga nej. Annars kommer beslut att fortsätta fattas […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023