Att mäta effektivitet i skolan

A

Vi har 290 kommuner i Sverige. Egentligen är landet en stor experimentverkstad för utbildning – där vi ser att olika kommuner väljer olika strategier. Det finns skolor som drivs som aktiebolag, det finns skolor som drivs som stiftelser och det finns förstås offentliga skolor.

Dessutom skiljer sig kultur och värderingar mellan kommunerna. Den politiska nivån har möjlighet att framför allt påverka de skolor som drivs i egen regi, men givetvis också villkoren för fristående skolor.

För att veta vad som fungerar bra eller mindre bra krävs dock analys. En svårighet är förstås att olika barn och olika kommuner har varierande förutsättningar. Så en analys av framgångsfaktorer för skolan bör korrigera för dessa bakgrundsfaktorer.

För ungefär 20 år sedan startade arbetet med Öppna jämförelser av Sveriges kommuner och regioner (SKR). Arbetet handlar dels om att publicera kostnadsdata, dels data som kan utgöra underlag för att bedöma kvaliteten i verksamheten.

Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har till uppgift att publicera öppna data på webbplatsen Kolada.se och fördjupa analysen. I en rapport nyligen tittade RKA på bland annat grundskolan och gymnasieskolan.

SKR har inom Öppna jämförelser sedan flera år använt en modell för att visa resultatmått för
skolan justerade för skillnader i förutsättningar. Modellen tar hänsyn till andelen
nyinvandrade elever, föräldrarnas utbildningsnivå och ekonomiska situation, samt andelen
flickor. Dessa variabler har visat sig ha betydelse för skolresultaten och kan tillsammans
förklara cirka 70 procent av skolresultaten.

RKA konstaterar i sin analys att mindre kommuner i glesbygd har ett något bättre resultat än förväntat och att storstäder har ett något sämre resultat än förväntat. I övrigt är det svårt att hitta systematiska skillnader mellan kommunerna.

Det RKA dock konstaterar i rapporten, som även belyser effektiviteten i omsorgen, är att flera av de kommuner som uppnår goda resultat har en kultur där helhetsansvar befrämjas

”Det går en röd tråd av ordning och reda på ekonomi, kvalitet och analys genom dessa fyra kommuner”

Bilden av en kultur som främjar helhetsansvar och försöker förbättra den kommunala verksamheten träder fram. Om detta är förklaringen till att vissa kommuner lyckas bättre än andra återstår förstås att se, men RKA-rapporten ger oss i alla fall en hypotes som kan vara värd att undersöka vidare.

av M L