Studien International Health Policy Survey (IHP) genomförs årligen av Vårdanalys i samarbete med den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund. 2021 års studie riktade sig till befolkningen från 65 år och äldre. Drygt 3 000 slumpmässigt utvalda personer i åldersgruppen svarade på den svenska delen av undersökningen som genomfördes under våren 2021.
Först det positiva. En större andel av de svarande säger den här gången att de har tillgång till en fast läkare eller sjuksköterska. Andelen har ökat med åtta procentenheter sedan 2017.
Så till det mer negativa – detta hindrar inte att Sverige med stor marginal uppnår sämst resultat i denna gren bland de ingående länderna, som förutom Sverige är: Australien, Frankrike, Kanada, Norge, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.
Vill man lyfta fram fler negativiteter är det att Sverige även har sämst resultat i grenarna:
Resultaten i övrigt är heller inte lysande. Men på två områden hamnar Sverige ändå bra till; patienterna upplever inte att de måste avstå vård eller läkemedel av ekonomiska skäl.
Frågan är hur denna övervägande negativa bild av vården går ihop med att svensk sjukvård uppnår goda resultat rent medicinskt? Svaret torde vara att svensk sjukvård är väldigt inriktad på produktionen och ganska lite på att underlätta för och skapa förtroende hos patienterna.
Köer, bristande kommunikation och dålig kontinuitet är dock inte företeelser som gör vården bättre. Det är fullt möjligt att kombinera korta ledtider och kontinuitet med goda vårdresultat. Ja, troligen skulle vi uppnå ännu bättre resultat även rent medicinskt. Dessutom har vi exempel på länder i vår närhet – exempelvis Nederländerna – som gjort något åt köproblemen och som har lyckats kombinera en högkvalitativ vård med korta väntetider.
Den mindre bra nyheten för vår del är att det inte räcker med tillfälliga statsbidrag, statliga incitament via kömiljarder eller mer resurser för att lösa problemen. Man måste ta ett helhetsgrepp på vården så att delarna logiskt sett hänger ihop. Svensk sjukvård saknar ett nav som håller ihop vården och ser processen ur patienternas perspektiv. Vill vi få ut mer och bättre vård för våra skattepengar är det där vi måste börja.
Regeringen är i färd med att organisera om svensk sjukvård. Forskare tittat på länder som varit framgångsrika. Vad kan vi i Sverige inspireras av? I Tidöavtalet står det att en utredning ska titta på om sjukvården ska hanteras nationellt i stället för i regionerna. Syfte är ”… att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges […]
Kristdemokraternas profilfråga i valrörelsen kommer ånyo att vara vårdrelaterad. Skippa regionerna. Låt kommunerna ta hand om primärvården och staten om specialistvården. Tanken är att ett litet parti här kan gå snabbare fram eftersom de inte har så många regionpolitiker att ta hänsyn till. När partiordföranden Ebba Busch talar om vården vid ett lunchmöte tisdagen efter påsk […]
Under de senaste 17 åren har Karolinska Universitetssjukhuset haft fyra olika sjukhusdirektörer vilka har suttit mellan tre till sju år. Ledarskap diskuteras flitigt, men hur påverkar rotationen av ledningen i sig resultatet av vården? Framgångsrikt ledarskap inom vården kräver att patienter och medarbetare, styrelse och ledning men även att kritiker och debattörer hinner säga sitt. […]
Enligt en enkät från Nätverket mot cancer har mer än hälften av de som upptäcks ha cancer haft symptom mer än två månader. En tredjedel sökte vård inom en månad. Fyra av tio inledde behandling fem månader eller senare efter de första symptomen. För tre av tio krävdes mer än tre besök innan remiss skrevs. Tillgänglighet och kvalitet […]
Ett sätt att utveckla och förbättra effektiviteten i exempelvis sjukvården är att lära och ta intryck av andra länder. Det enda skälet att inte göra det vore om vi var fullt övertygade om att den svenska vården är världens bästa och att vi intet kan lära av andra. En av ledamöterna i Kommissionen för Skattenytta, Mattias […]
Kristianstadsbladet skriver att vindkraftsproducenter i framtiden kan få betalt för att *inte* producera el. Det kan förstås tyckas märkligt att staten betalar någon för att *inte* producera el – det normala är ju att man får betalt för att producera el. Men bakgrunden är att vindkraften numera utgör en så stor del av energimixen att det blir […]
I en rapport från försäkringsbolaget Skandia konstateras att psykisk ohälsa står för närmare hälften av alla sjukskrivningar. Det samlade sjuktalet har varierat kraftigt sedan år 2000. Från att ha ökat explosionsartat i början av 2000-talet gjorde sjukförsäkringsreformen 2008 att siffrorna började falla. Men policyförändringar vid Försäkringskassan ledde därefter till att talen började öka igen. Runt […]
OECD visar att sambandet mellan resurser och förekomsten av väntetider i ett sjukvårdssystem är svagt. Bland länder som har långa väntetider finns såväl länder som har många läkare per invånare som länder som har relativt få läkare per invånare. Analysen är från 2013, men lite har antagligen förändrats sedan dess. En förklaring till att det ser ut som […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023