Äldreomsorgen kostar enligt SCB 135 miljarder per år. Efter skolan är äldreomsorgen den viktigaste frågan för kommunpolitiker inför valet, visar en enkät från Ekot där drygt 1700 politiker svarat. När väljarna i SOM-undersökningen uppmanas ange tre viktiga samhällsfrågor är det drygt 11 procent som spontant räknar upp äldreomsorgen. Det är lägre än i början av 2000-talet, då denna andel var dubbelt så hög. Men även om det är andra frågor än äldreomsorgen som för tillfället ligger i topp har denna en stabil plats bland väljarnas viktiga sakfrågor.
I den här studien konstaterar vi att potentialen för produktivitetsförbättringar i de flesta kommuner uppgår till mellan 10 och 40 procent – totalt blir det en effektiviseringspotential på mellan 25 och 30 miljarder kronor. Oavsett kommungrupp finns ett tydligt gap mellan de kommuner som presterar medelbra och de kommuner som ligger i topp.
I den här studien konstaterar vi att potentialen för produktivitetsförbättringar i de flesta kommuner uppgår till mellan 10 och 40 procent – totalt blir det en effektiviseringspotential på mellan 25 och 30 miljarder kronor. Oavsett kommungrupp finns ett tydligt gap mellan de kommuner som presterar medelbra och de kommuner som ligger i topp.
Kommuner kan prioritera verksamheter på olika sätt, men oavsett hur man prioriterar frågan borde målet om en hög produktivitet gälla samtliga kommuner, i och med att en hög produktivitet innebär att man kan få ut mer omsorg för samma skattekronor. Att produktiviteten varierar skulle dock kunna bero på att kommuner prioriterat att jaga kostnader på bekostnad av kvalitet. När vi studerar sambandet mellan olika kvalitetsmått ser vi dock att sambandet är svagt eller obefintligt. Det är alltså inte så att kommuner uppnått hög produktivitet på bekostnad av kvaliteten. Tvärtom finns det i flera fall antydan till en positiv samvariation mellan produktivitet och kvalitet.
Bland de mest produktiva förortskommunerna återfinns Järfälla, Lidingö och Nacka. Bland glesbygdskommunerna hittar vi Torsby, Kalix och Arvidsjaur. Vi vet inte vad som förenar dessa kommuner – om det är gott ledarskap, goda externa förutsättningar eller något annat. Det vi vet är att dessa kommuner levererar mer äldreomsorg för varje skattekrona och att förklaringen i regel inte är att de har brister i kvaliteten.
Det finns i flera fall antydan till en positiv samvariation mellan produktivitet och kvalitet.
Syftet med denna rapport är att skapa en utgångspunkt för lärande. Kommuner som ligger långt ner kan besöka kommuner som ligger högt upp för att se om det är något som kan göras annorlunda. Det är också därför vi presenterar analysen kommungruppsvis, för vi tror det är lättare för storstäder att lära av andra storstäder och för glesbygdskommuner att lära av andra glesbygdskommuner.
Med rapporten hoppas vi kunna fånga intresset hos både kommunpolitiker och väljare; för att kommunpolitikerna ska kunna lära sig av andra kommunpolitiker och för att väljarna ska kunna ställa krav på sina politiker.
Doktor Mattias Lundbäck disputerade 2000 i nationalekonomi och har efter det jobbat i Regeringskansliet som bland annat politisk sakkunnig vid Socialdepartementet, varit ledarskribent för Svenska Dagbladet och forskare vid Ratio. Mattias har även en bakgrund från Sveriges Kommuner och Regioner och Svenskt Näringsliv och driver idag bloggen "Den hälsosamme ekonomisten".
Kommissionen för Skattenytta bjöd in till rapportsläpp och seminarium om varför den svenska äldreomsorgen aldrig tycks bli bättre – trots alla politiska löften, och med fokus på vad som måste förändras för att underlätta för de chefer och medarbetare som arbetar allra närmast våra äldre. Medverkade gjorde Anna Thoursie, rapportförfattare, Göran Johnsson (fd. Metallbas samt […]
Brist på både pengar och personal, dessutom med en dramatisk ökning av antalet äldre. Det är den bistra sanningen för svensk äldreomsorg. Men om varken pengar eller personal går att få fram på kort sikt, hur säkrar vi då en god omsorg för våra äldre? Kommissionen för Skattenytta bjuder in till seminarium för att diskutera […]
Linköping, Järfälla, Säter, Hylte, Vara, Torsby och Storuman är kommunerna som enligt Kommissionen för Skattenyttas rapport “Kvalitet till varje pris” får ut mest äldreomsorg för pengarna inom sin kommunkategori. Det betyder att de är mest framgångsrika på att leverera stöd i eget boende, stöd i särskilt boende och korttidsboende till sina invånare, sett till kostnaden […]
Äldreomsorgen kostar enligt SCB 135 miljarder per år. Efter skolan är äldreomsorgen den viktigaste frågan för kommunpolitiker visar en enkät från Ekot den 9 mars i år där drygt 1700 politiker svarat. Och när väljarna i SOM-undersökningen uppmanas ange tre viktiga samhällsfrågor är det drygt elva procent som spontant räknar upp äldreomsorgen. Det är lägre […]
En lång rad undersökningar visar att grundproblemet för offentligt finansierad verksamhet inte är en brist på resurser, utan i hanteringen av resurserna. Diskussionen om skattenytta och ineffektivitet är i stor utsträckning frånvarande och den vanligaste lösningen är ofta ”mer resurser” snarare än ställa frågan om hur de befintliga resurserna kan användas bättre. Därför bör användandet av våra gemensamma resurser […]
Hur vände Karolinska sjukhuset underskott till överskott? Och hur kan digitalisering spara tid, pengar och sjukdagar? Karolinska Universitetssjukhuset, en av stockholmarnas mest kostsamma och samtidigt mest värdefulla förvaltningar. Nuvarande sjukhusdirektör och tidigare kirurg Björn Zoëga, lyckades under häpnadsväckande kort tid vända minus till plus – och därtill leverera mer sjukvård. Under seminariet beskriver han hur förenkling, […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024