Vilken kommun är bäst på äldreomsorg?

Mattias Lundbäck

4 juli 2022

SAMMANFATTNING

Äldreomsorgen kostar enligt SCB 135 miljarder per år. Efter skolan är äldreomsorgen den viktigaste frågan för kommunpolitiker inför valet, visar en enkät från Ekot där drygt 1700 politiker svarat. När väljarna i SOM-undersökningen uppmanas ange tre viktiga samhällsfrågor är det drygt 11 procent som spontant räknar upp äldreomsorgen. Det är lägre än i början av 2000-talet, då denna andel var dubbelt så hög. Men även om det är andra frågor än äldreomsorgen som för tillfället ligger i topp har denna en stabil plats bland väljarnas viktiga sakfrågor.

I den här studien konstaterar vi att potentialen för produktivitetsförbättringar i de flesta kommuner uppgår till mellan 10 och 40 procent – totalt blir det en effektiviseringspotential på mellan 25 och 30 miljarder kronor. Oavsett kommungrupp finns ett tydligt gap mellan de kommuner som presterar medelbra och de kommuner som ligger i topp.

I den här studien konstaterar vi att potentialen för produktivitetsförbättringar i de flesta kommuner uppgår till mellan 10 och 40 procent – totalt blir det en effektiviseringspotential på mellan 25 och 30 miljarder kronor. Oavsett kommungrupp finns ett tydligt gap mellan de kommuner som presterar medelbra och de kommuner som ligger i topp.

Kommuner kan prioritera verksamheter på olika sätt, men oavsett hur man prioriterar frågan borde målet om en hög produktivitet gälla samtliga kommuner, i och med att en hög produktivitet innebär att man kan få ut mer omsorg för samma skattekronor. Att produktiviteten varierar skulle dock kunna bero på att kommuner prioriterat att jaga kostnader på bekostnad av kvalitet. När vi studerar sambandet mellan olika kvalitetsmått ser vi dock att sambandet är svagt eller obefintligt. Det är alltså inte så att kommuner uppnått hög produktivitet på bekostnad av kvaliteten. Tvärtom finns det i flera fall antydan till en positiv samvariation mellan produktivitet och kvalitet.

Bland de mest produktiva förortskommunerna återfinns Järfälla, Lidingö och Nacka. Bland glesbygdskommunerna hittar vi Torsby, Kalix och Arvidsjaur. Vi vet inte vad som förenar dessa kommuner – om det är gott ledarskap, goda externa förutsättningar eller något annat. Det vi vet är att dessa kommuner levererar mer äldreomsorg för varje skattekrona och att förklaringen i regel inte är att de har brister i kvaliteten.

Det finns i flera fall antydan till en positiv samvariation mellan produktivitet och kvalitet.

Syftet med denna rapport är att skapa en utgångspunkt för lärande. Kommuner som ligger långt ner kan besöka kommuner som ligger högt upp för att se om det är något som kan göras annorlunda. Det är också därför vi presenterar analysen kommungruppsvis, för vi tror det är lättare för storstäder att lära av andra storstäder och för glesbygdskommuner att lära av andra glesbygdskommuner.

Med rapporten hoppas vi kunna fånga intresset hos både kommunpolitiker och väljare; för att kommunpolitikerna ska kunna lära sig av andra kommunpolitiker och för att väljarna ska kunna ställa krav på sina politiker.

RAPPORT

PRESENTATIONER (PDF)

FÖRFATTAREN

Mattias Lundbäck

Doktor Mattias Lundbäck disputerade 2000 i nationalekonomi och har efter det jobbat i Regeringskansliet som bland annat politisk sakkunnig vid Socialdepartementet, varit ledarskribent för Svenska Dagbladet och forskare vid Ratio. Mattias har även en bakgrund från Sveriges Kommuner och Regioner och Svenskt Näringsliv och driver idag bloggen "Den hälsosamme ekonomisten".

DELA!

Relaterat innehåll

Kvalitet till varje pris – vad vet politikerna om produktiviteten i äldreomsorgen?

AV
Mattias Lundbäck

Äldreomsorgen kostar enligt SCB 135 miljarder per år. Efter skolan är äldreomsorgen den viktigaste frågan för kommunpolitiker visar en enkät från Ekot den 9 mars i år där drygt 1700 politiker svarat. Och när väljarna i SOM-undersökningen uppmanas ange tre viktiga samhällsfrågor är det drygt elva procent som spontant räknar upp äldreomsorgen. Det är lägre […]

Vilka är medborgarnas prioriterade valfrågor?

AV

Medborgarnas prioriterade valfrågor 2022 En lång rad undersökningar visar att grundproblemet för offentligt finansierad verksamhet inte är en brist på resurser, utan i hanteringen av resurserna. Diskussionen om skattenytta och ineffektivitet är i stor utsträckning frånvarande och den vanligaste lösningen är ofta ”mer resurser” snarare än ställa frågan om hur de befintliga resurserna kan användas bättre. Därför bör användandet […]

Skattenytta i hälso- och sjukvården

AV

Hur vände Karolinska sjukhuset underskott till överskott? Och hur kan digitalisering spara tid, pengar och sjukdagar?  Karolinska Universitetssjukhuset, en av stockholmarnas mest kostsamma och samtidigt mest värdefulla förvaltningar. Nuvarande sjukhusdirektör och tidigare kirurg Björn Zoëga, lyckades under häpnadsväckande kort tid vända minus till plus – och därtill leverera mer sjukvård. Under seminariet beskriver han hur förenkling, […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar nu emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.