Kostnadsvariationen mellan olika kommuners grundskoleverksamhet är betydande. I den allmänna debatten utgår man oftast från att merparten av denna variation antingen beror på skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva skolverksamhet eller en vilja att lyfta skolor och kommuner där eleverna har en oförmånlig bakgrund.
Den här rapporten visar att det finns ytterligare och oförklarade variationer. Det går inte att hänföra alla skillnader till politiska prioriteringar eller kompensation för faktiska kostnadsskillnader.
De kostnadsskillnader som kan förklaras handlar om justeringar för socioekonomi, andel utrikes födda och stordriftsfördelar. Vi ser att klasstorlekarna i allmänhet är något mindre på skolor i glesbygd och i kommuner med svag socioekonomi. Detta är förstås i enlighet med politiska ambitioner att satsa extra på elever med svag socioekonomi. Däremot noterar vi att andelen behöriga lärare är lägre i kommuner med svag socioekonomi, så i det avseendet tycks inte kompensationen ha nått sitt mål.
Orsaken till att färre lärare söker sig till skolor med svag socioekonomi kan bero på att löneflexibiliteten är låg och att skolor och kommuner som saknar behöriga lärare inte väljer att höja lönerna för att attrahera sådana. Lönerna är generellt lägre i glesbygdskommuner, trots att bristen på behöriga lärare tycks allvarligare där.
Ser man till den oförklarade restposten vad gäller meritvärden och kostnad hittar vi lite av systematik. Variationen i kostnaden per elev, sedan man tagit hänsyn till social och ekonomisk utjämning, är anmärkningsvärt stor, typiskt plus/minus 10 000 kronor per elev – i många fall betydligt mer. Den oförklarade variationen i meritvärden – där genomsnittet i landet är 220 poäng – uppgår till plus/minus 10 poäng, även här ofta betydligt mer.
De två kommuner som har fler än tio meritvärdespoäng mer än förväntat och mer än 10 000 kronors lägre kostnad än förväntat per elev är Uppvidinge och Nacka. De sex kommuner som har mer än tio meritvärdespoäng mindre än förväntat och mer än 10 000 kronors högre kostnad är Bräcke, Ljusnarsberg, Skinnskatteberg, Svalöv, Tjörn och Töreboda.
För att se om kommunpolitikernas egna uppfattningar om effektivitet och kvalitet överensstämmer med faktiska data har vi låtit Demoskop tillfråga 3 726 aktiva kommunpolitiker. När vi studerar hur deras svar överensstämmer med våra data noterar vi att det finns en tydlig korrelation på kvalitetsområdet. Politiker i kommuner med högre meritvärde än förväntat anser ofta att deras kommun har hög kvalitet.
Däremot noterar vi en total avsaknad av samband mellan uppfattningen om effektivitet och den faktiska kostnadsnivån. Kommuner som har en lägre kostnad är förväntat tycks ändå inte uppfatta den egna kommunen som mer effektiv.
Det återstår att förklara varför politikerna tycks medvetna om kvaliteten, men omedvetna om kostnaden. Förutom möjligheten att de intresserar sig mer för kvaliteten kan förklaringen vara att de inte upplever att de kostnader som kommunen rapporterar är korrekta.
Det är notabelt att vi även sett en liknande skillnad mellan politikernas kunskap om kvalitet och kostnader i en tidigare rapport från Skattenytta: Kvalitet till varje pris – vad vet politikerna om produktiviteten i äldreomsorgen? Politikerna tycks mycket mer medvetna om kvaliteten än om verksamhetens kostnader.
Doktor Mattias Lundbäck disputerade 2000 i nationalekonomi och har efter det jobbat i Regeringskansliet som bland annat politisk sakkunnig vid Socialdepartementet, varit ledarskribent för Svenska Dagbladet och forskare vid Ratio. Mattias har även en bakgrund från Sveriges Kommuner och Regioner och Svenskt Näringsliv och driver idag bloggen "Den hälsosamme ekonomisten".
Kommissionen för Skattenytta bjöd in till rapportsläpp och seminarium om tillståndet i den svenska lärarutbildningen. Det är sedan lång tid väl känt att lärarutbildningen brottas med stora avhopp och bristande attraktivitet. Men trots detta har man från politiskt håll inte gjort tillräckligt. Går situationen att lösa? Och hur påverkas elever av detta? Medverkade gjorde Eva […]
Sedan millennieskiftet har antalet chefer och högutbildade inom administrationen ökat kraftigt på landets högskolor och universitet. Det är oklart varför. Men om trenden håller i sig kan det ge sämre förutsättningar för lärosätenas forskning och undervisning, skriver nationalekonomen Anders Kärnä i en ny SNS-rapport. Rapporten kommenterades av Johan Eklund, professor i nationalekonomi och chefekonom för Sydsvenska Industri- och […]
Detta seminarium kommer att slå hål på myten om att kostnadsvariationen i skolan endast beror på socioekonomiska skillnader eller geografi. För när hänsyn tagits till de möjliga förklaringarna återstår trots detta en stor oförklarad variation. Att skolkostnaderna varierar beroende på geografiska och demografiska faktorer är inget nytt. Inte heller att kostnaden varierar mellan olika kommungrupper. Inom […]
Var sjunde skattekrona eller 357 miljarder kronor läggs på utbildning. Tyvärr är det oklart hur pass effektivt dessa resurser används och vilken nytta vi medborgare får för pengarna. Skolan är en av medborgarnas viktigaste valfrågor, men hur ser det egentligen ut med skattenyttan inom det svenska skolsystemet? Ett vanligt argument är att utbildningens resultat och effekter […]
Var sjunde skattekrona eller 357 miljarder kronor läggs på utbildning. Tyvärr är det oklart hur pass effektivt dessa resurser används och vilken nytta vi medborgare får för pengarna. Ett vanligt argument är att utbildningens resultat och effekter är svåra eller omöjliga att mäta. Men mätproblem är inget unikt för skolan och kan inte motivera uteblivna […]
En lång rad undersökningar visar att grundproblemet för offentligt finansierad verksamhet inte är en brist på resurser, utan i hanteringen av resurserna. Diskussionen om skattenytta och ineffektivitet är i stor utsträckning frånvarande och den vanligaste lösningen är ofta ”mer resurser” snarare än ställa frågan om hur de befintliga resurserna kan användas bättre. Därför bör användandet av våra gemensamma resurser […]
Bristande effektivitet och skattenytta kostar samhället mångmiljardbelopp både på kortare och längre sikt. Den allvarligaste konsekvensen av detta är att bristerna leder till sämre konkurrenskraft och tillväxt och därmed till lägre skatteintäkter. Hade Sverige inte förlorat i konkurrenskraft under främst 1980- och 1990-talet hade vi med oförändrat skattetryck haft ca 320 mdr kronor mer i […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024