Det är dyrt för samhället om många är sjukskrivna. Att förhindra att sjuktalen fortsätter stiga bör vara en prioriterad fråga. Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för Försäkringskassan, har skissat på förändringar som kan stoppa utvecklingen.
Allt fler sjukskrivs trots att folkhälsan är god. Det öppnar för att sjukförsäkringen kan reformeras utan att människors hälsa äventyras. Det skriver Bertil Thorslund och Ann-Marie Begler, tidigare analytiker respektive generaldirektör på Försäkringskassan, i rapporten ”Skattenytta i sjukförsäkringen – en illa ställd diagnos”.
De totala samhällskostnaderna för sjukskrivningar var 609 miljarder kronor 2017. Bara Försäkringskassans kostnader beräknas bli 42 miljarder 2026, vilket är en rejäl ökning från 2010, då kostnaden var 17 miljarder. Myndigheten räknar med en ökning framöver.
En anledning är att lagstiftningen har ändrats. 2016 togs den bortre parantesen bort. 2020 stoppades tillfälligt bedömningarna mot normalt förekommande arbete dag 181-364 i rehabiliteringskedjan, och 2021 beslutades att arbetsförmåga bara ska prövas inom det egna yrket. Ytterligare undantag infördes 2022.
Särskilt har sjukskrivning på grund av psykiatriska diagnoser ökat rejält. Från 15 procent av totalkostnaden 1975 till 25 procent idag. Från 30 procent av sjukfallen 2005 till närmare 60 procent idag. I dag står psykiatriska diagnoser för nästan hälften av produktionsbortfallet på grund av sjukfrånvaro. Ökningen kan bero på överdiagnostisering, att normala reaktioner och beteenden får en diagnosetikett.
Thorslund och Begler pekar i rapporten på förslag som kan leda till sjunkande sjuktal:
Mer information hittar du här.
Tidigare generaldirektör på Försäkringskassan, Brottsförebyggande rådet och Skolinspektionen. Senioranalytiker och ledamot av Kommissionen för Skattenytta.
Bertil Thorslund har arbetat länge med statistik, analyser och prognoser på Försäkringskassan och är idag konsult.
Två år in i mandatperioden – vad har regeringen åstadkommit? Leif Östling och Kommissionen för skattenytta bjöd in till seminarium för att ta tempen på bl.a. regeringens sjukvårdspolitik. Halva mandatperioden har gått, men har den svenska sjukvården blivit bättre? Medverkade gjorde Ulrica Schenström, vd på tankesmedjan Fores, och Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet. Samtalet […]
Vårdförbundet har räknat ut att deras medlemmar jobbade tre miljoner timmar övertid under förra året. Det låter chockerande med ungefär 8 200 övertidstimmar per dag. Men om övertiden gäller de 63 000 anställda som nu tagits ut i blockad motsvarar det en halvtimme per medarbetare. Fördelar man det på samtliga medlemmar i Vårdförbundet, 114 000 […]
Mer resurser till välfärdssystemen riskerar att skapa ett monster över vilket vi inte har någon kontroll. Om regeringen på allvar vill göra sjukvården mer effektiv så behöver den ändra strategi, skriver Leif Östling på SvD Debatt (24/1-23). Regeringen har under sina första månader dragit på sig kritik för diverse så kallade vallöftesbrott. Debatten har varit vildvuxen […]
Vården är en av medborgarnas viktigaste frågor, men hur prioriteras egentligen användning av resurserna? Lyssna på Kommissionens hälsoekonom Mattias Lundbäck i ett samtal med Kajsa Dovstad, legitimerad läkare och programansvarig för välfärdspolitik Timbro, i podcasten ”Ekonomerna” som ges ut av Timbro.
En lång rad undersökningar visar att grundproblemet för offentligt finansierad verksamhet inte är en brist på resurser, utan i hanteringen av resurserna. Diskussionen om skattenytta och ineffektivitet är i stor utsträckning frånvarande och den vanligaste lösningen är ofta ”mer resurser” snarare än ställa frågan om hur de befintliga resurserna kan användas bättre. Därför bör användandet av våra gemensamma resurser […]
Bristande effektivitet och skattenytta kostar samhället mångmiljardbelopp både på kortare och längre sikt. Den allvarligaste konsekvensen av detta är att bristerna leder till sämre konkurrenskraft och tillväxt och därmed till lägre skatteintäkter. Hade Sverige inte förlorat i konkurrenskraft under främst 1980- och 1990-talet hade vi med oförändrat skattetryck haft ca 320 mdr kronor mer i […]
Hälso- och sjukvården utgör en betydande andel av de samlade offentliga utgifterna. I denna rapport granskas prestationer, kostnader och effektivitet utifrån internationella jämförelser, från bästa praxis och utvärderingar som gjorts av den svenska sjukvården. I rapporten lyfter vi fram ett antal utmaningar som sjukvården behöver hantera för att förbättra kvaliteten och resursutnyttjandet. Seminarium Den svenska […]
Hälso- och sjukvården utgör en betydande andel av de samlade offentliga utgifterna. I rapporten granskas prestationer, kostnader och effektivitet utifrån internationella jämförelser, bästa praxis och utvärderingar som gjorts av den svenska sjukvården. I rapporten lyfter vi fram ett antal utmaningar som sjukvården behöver hantera för att förbättra kvaliteten och resursutnyttjandet. Den svenska sjukvården är i hög grad specialiserad […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024