Skattenytta i medborgarnas viktigaste valfrågor 2022

Lars Jagrén, Anders Bjurud

16 juni 2022

SAMMANFATTNING

Bristande effektivitet och skattenytta kostar samhället mångmiljardbelopp både på kortare och längre sikt. Den allvarligaste konsekvensen av detta är att bristerna leder till sämre konkurrenskraft och tillväxt och därmed till lägre skatteintäkter. Hade Sverige inte förlorat i konkurrenskraft under främst 1980- och 1990-talet hade vi med oförändrat skattetryck haft ca 320 mdr kronor mer i skattemedel varje år. Detta hade kunnat leda till en mer utvecklad offentligt driven verksamhet eller lägre skatter. 

Den här rapporten visar på betydande förbättringspotential inom de områden som är viktigast för medborgarna inför det kommande valet i september 2022. Vi granskar fem områden – lag och ordning, skolan, integration, miljö och klimat samt vården – genom att beskriva uppdraget, resurserna och måluppfyllelsen för respektive område, samt lyfta ut data ur ett antal undersökningar som ger en tydlig indikation om vart utvecklingen är på väg. I varje område summeras också den effektiviseringspotential vi ser. Nedan sammanfattas några resultat från vår granskning inom respektive område. 

Lag och ordning

Gängkriminaliteten kostar samhället stora summor både i form av faktiska kostnader för kriminalvård men än mer i termer av minskad tilltro och större otrygghet, ökat utanförskap, bristande företagande och investeringar i främst utanförskapsområden och en direkt koppling till organiserad ekonomisk kriminalitet.  

Skolan

Ej uppnådda mål i skolan leder till lägre kompetens jämfört med andra länder och svagare långsiktig tillväxt. Om svenska lärare i grundskolan hade lika hög andel undervisningstid som i Finland skulle det motsvara ca 13 000 lärartjänster eller en lönekostnad på över 7 mdr kronor. Därutöver kan potentialen för effektivisering i grundskolan beräknas till 7–8 mdr per år om alla kommuner når samma effektivitet som de 72 bästa i genomsnitt. 

Integration

Den årliga nettovinsten för statskassan för varje person som lämnar sitt utanförskap uppgår till cirka 340 000 kronor. Sverige har i dagsläget ca 1,3 miljoner personer som inte är självförsörjande, framför allt till följd av en dåligt fungerande integration av de nyanlända. Om vi antar att en tredjedel av dessa kan övergå till att bli självförsörjande motsvarar det ca 90 mdr kronor. 

Miljö och klimat

En inkonsistent politik med ett försvårande regelverk, ogenomtänkta symbolpolitiska punktskatter, dåliga förutsättningar för investeringar samt brist på målformulering och analys gör att de miljö- och klimatmässiga mål riskerar att inte uppnås, varken på kort eller lång sikt. 

Vården

Köerna i sjukvården beräknas medföra en samhällsekonomisk förlust på ca 2,8 mdr kronor per år (utan att det mänskliga lidandet är medräknat). Om de svenska läkarna träffade dubbelt så många patienter per dag skulle det motsvara ca 40 000 läkartjänster till (sett ur ett patientperspektiv) och kortare köer. Effektiviseringspotentialen i sjukhusvården kan försiktigt beräknas till 11–19 mdr kronor per år. 

Rapporten visar entydigt att den politiskt uttryckta målsättningen inom de granskade områdena inte uppnås. Den lyfter också en rad tydliga exempel, dels på resursslöseri och potential för effektivisering, dels på potentialen för högre tillväxt och skatteintäkter. På ett systemövergripande plan visar rapporten på behovet av: 

  • Moderniserade systematiska processer, digitala och övriga, som ständigt utvärderas och förbättras 
  • Ledarskap och styrning med samverkan, informationsdelning, benchmarking och möjlighet till ömsesidigt lärande på olika nivåer:  
    • mellan kommuner, regioner och på övergripande nivå 
    • mellan skolor, sjukhus, polisenheter, integrationssatsningar och miljöreformer 
    • mot det privata näringslivet  
    • mot internationella aktörer
  • Revision och ansvarsuppföljning på alla nivåer 
  • Incitament för att använda varje skattekrona så effektivt som möjligt 

Potentialen finns där. Ett högprioriterat mål för politiska beslutsfattare på alla nivåer borde vara att se till att man verkligen tar hem den. Hur resurserna används är ett politiskt beslut – ska de läggas på mer och bättre tjänster inom samma område, ska de läggas på andra viktiga områden eller ska skatterna sänkas. Men oberoende av politisk syn borde alla rimligen kunna enas om att utnyttja de gemensamma resurserna så bra som det bara går. Målet måste alltid vara att leverera bättre resultat till lägre kostnad. 

Seminarium

Mer information hittar du här.

RAPPORT

PRESENTATIONER (PDF)

FÖRFATTAREN

Lars Jagrén

Senioranalytiker och ledamot av Kommissionen för Skattenytta. Han har lång erfarenhet som chefekonom bland annat från Svenskt Näringsliv och Unionen. 

Anders Bjurud

Han har lång erfarenhet från näringslivet, bland annat från IKEA och jobbar idag som egen företagare. 

DELA!

Relaterat innehåll

Löftessvek när vårdens budget fortsätter svälla

AV

Mer resurser till välfärds­systemen riskerar att skapa ett monster över vilket vi inte har någon kontroll. Om regeringen på allvar vill göra sjukvården mer effektiv så behöver den ändra strategi, skriver Leif Östling i SVD Debatt (24/1). Regeringen har under sina första månader dragit på sig kritik för diverse så kallade vallöftes­brott. Debatten har varit vildvuxen […]

Går det att få mer nytta för skattepengarna inom vården?

AV

Vården är en av medborgarnas viktigaste frågor, men hur prioriteras egentligen användning av resurserna? Lyssna på Kommissionens hälsoekonom Mattias Lundbäck i ett samtal med Kajsa Dovstad, legitimerad läkare och programansvarig för välfärdspolitik Timbro, i podcasten ”Ekonomerna” som ges ut av Timbro.

Sjukförsäkringen – en illa ställd diagnos?

AV
Ann-Marie Begler, Bertil Thorslund

Reformera sjukförsäkringen Det är dyrt för samhället om många är sjukskrivna. Att förhindra att sjuktalen fortsätter stiga bör vara en prioriterad fråga. Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för Försäkringskassan, har skissat på förändringar som kan stoppa utvecklingen. Allt fler sjukskrivs trots att folkhälsan är god. Det öppnar för att sjukförsäkringen kan reformeras utan att människors hälsa […]

Brott mot välfärdssystemen

AV
Ann-Marie Begler

Identitetsbaserad brottslighet Begreppet identitet har många betydelser. I immigrationssammanhang avses som regel en persons namn, födelsedatum och medborgarskap. I folkbokföringssammanhang ingår även personnumret. En annan uppgift som har betydelse i affärssammanhang och för många av välfärdssystemen är personens faktiska bostadsadress. Det framkommer ständigt nya exempel på hur identiteter missbrukas. Fenomenet benämns ibland för id-fusk, ibland […]

Hur ser skattenyttan ut i skolan?

AV

Skattenytta i skolan Var sjunde skattekrona eller 357 miljarder kronor läggs på utbildning. Tyvärr är det oklart hur pass effektivt dessa resurser används och vilken nytta vi medborgare får för pengarna. Skolan är en av medborgarnas viktigaste valfrågor, men hur ser det egentligen ut med skattenyttan inom det svenska skolsystemet? Ett vanligt argument är att utbildningens […]

Skattenytta i skolan

AV
Henrik Jordahl, Gabriel Heller Sahlgren

Var sjunde skattekrona eller 357 miljarder kronor läggs på utbildning. Tyvärr är det oklart hur pass effektivt dessa resurser används och vilken nytta vi medborgare får för pengarna. Ett vanligt argument är att utbildningens resultat och effekter är svåra eller omöjliga att mäta. Men mätproblem är inget unikt för skolan och kan inte motivera uteblivna […]

Vilka är medborgarnas prioriterade valfrågor?

AV

Medborgarnas prioriterade valfrågor 2022 En lång rad undersökningar visar att grundproblemet för offentligt finansierad verksamhet inte är en brist på resurser, utan i hanteringen av resurserna. Diskussionen om skattenytta och ineffektivitet är i stor utsträckning frånvarande och den vanligaste lösningen är ofta ”mer resurser” snarare än ställa frågan om hur de befintliga resurserna kan användas bättre. Därför bör användandet […]

Svensk sjukvårds skattenytta

AV
Jörgen Nordenström

Hälso- och sjukvården utgör en betydande andel av de samlade offentliga utgifterna. I denna rapport granskas prestationer, kostnader och effektivitet utifrån internationella jämförelser, från bästa praxis och utvärderingar som gjorts av den svenska sjukvården. I rapporten lyfter vi fram ett antal utmaningar som sjukvården behöver hantera för att förbättra kvaliteten och resursutnyttjandet.    Den svenska sjukvården […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar nu emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.