Äldreomsorgen kostar enligt SCB 135 miljarder per år. Efter skolan är äldreomsorgen den viktigaste frågan för kommunpolitiker visar en enkät från Ekot den 9 mars i år där drygt 1700 politiker svarat. Och när väljarna i SOM-undersökningen uppmanas ange tre viktiga samhällsfrågor är det drygt elva procent som spontant räknar upp äldreomsorgen. Det är lägre än i början av 2000-talet, då denna andel var dubbelt så hög. Men även om det är andra frågor än äldreomsorgen som för tillfället ligger i topp har denna en stabil plats hos medborgarna.

Att frågan är viktig bör resultera i att äldreomsorgen är prioriterad på den politiska agendan. Den demografiska utvecklingen innebär dessutom att antalet äldre med behov av insatser från kommunal äldreomsorg ökar. Av dessa skäl är det viktigt att kommunerna har god kontroll på kostnader och produktivitet. I denna studie konstaterar vi att potentialen för produktivitetsförbättringar i de flesta kommuner uppgår till mellan 10 och 40 procent – totalt blir det en effektiviseringspotential på mellan 25 och 30 miljarder kronor. Det ekonomiska utrymme som då uppstår kan antingen användas för mer omsorg eller för andra kommunala tjänster. Oavsett kommungrupp finns ett tydligt gap mellan de kommuner som presterar medelbra och de kommuner som ligger i topp.

Kommuner kan också prioritera verksamheter på olika sätt, men oavsett hur man prioriterar frågan borde målet om en hög produktivitet gälla samtliga kommuner, i och med att en hög produktivitet innebär att man kan få ut mer omsorg för samma skattekronor. Att produktiviteten varierar skulle dock kunna bero på att kommuner prioriterat att jaga kostnader på bekostnad av kvalitet. När vi studerar sambandet mellan olika kvalitetsmått ser vi dock att sambandet, i åtminstone dessa fall, är svagt eller obefintligt. Våra data antyder därmed inte att kommunerna har uppnått hög produktivitet på bekostnad av kvaliteten. Tvärtom finns det i flera fall antydan till en positiv samvariation mellan produktivitet och kvalitet.

Bland de mest produktiva förortskommunerna återfinns Järfälla, Lidingö och Nacka. Bland glesbygdskommunerna hittar vi Torsby, Kalix och Arvidsjaur. Vi vet inte vad som förenar dessa kommuner – om det är gott ledarskap, goda externa förutsättningar eller något annat. Det vi vet är att dessa kommuner levererar mer äldreomsorg för varje skattekrona och att förklaringen i regel inte är att de har brister i kvaliteten. I ett appendix till rapporten redovisar vi hur mycket mer omsorg varje kommun skulle kunna få ut för insatta resurser om de var lika produktiva som de mest produktiva kommunerna i respektive kommungrupp.

För att undersöka huruvida aktiva politiker i de olika kommunerna har förutsättningar för att driva utvecklingen framåt har vi låtit Demoskop undersöka hur politikerna ser på effektiviteten och kvaliteten i den egna kommunen. Därefter jämför vi deras svar med verkliga data. Det visar sig att politikerna har ringa kunskap om produktiviteten i sin kommun, men deras uppfattning om kvaliteten i ganska stor utsträckning överensstämmer med brukarnas. Vår slutsats är att mer energi bör läggas på att mäta kostnader och att jämföra produktiviteten. Om politikerna inte är medvetna om effektiviseringspotentialen får de svårt att leda förbättringsarbetet.

Vi ser också att politikerna låter sina svar styras av om de själva styr kommunen eller är i opposition – oppositionen är i allmänhet betydligt mer negativ till omsorgens kvalitet och effektivitet än den styrande majoriteten. Politikernas skulle mycket väl kunna ta till sig information om sakernas verkliga tillstånd och använda denna information för att lära av andra kommuner. Att så inte sker beror inte på att det är omöjligt, utan på att politikerna så här långt valt att fokusera mer på att främja det egna laget än på att ta reda på fakta om sakernas verkliga tillstånd.

Vårt huvudsyfte med denna rapport är att skapa en utgångspunkt för lärande – där kommuner som ligger långt ner kan besöka kommuner som ligger högt upp för att se om det är något som kan göras annorlunda. Det är också därför vi presenterar analysen kommungruppsvis, för vi tror det är lättare för storstäder att lära av andra storstäder och för glesbygdskommuner att lära av andra glesbygdskommuner.

Med rapporten hoppas vi kunna fånga intresset hos både kommunpolitiker och medborgare; för att kommunpolitikerna ska kunna lära av andra kommunpolitiker och för att medborgarna ska kunna ställa krav på sina politiker.

Seminarium

Seminariets talare och rapportförfattare var Mattias Lundbäck är hälsoekonom och ledamot av Kommissionen för Skattenytta. Rapporten kommenteras av Barbro Westerholm (L) läkare, docent och adjungerad professor emerita, Henrik Jordahl, professor i nationalekonomi och Niklas Nordström (S) senior advisor, Miltton Public Affairs Sweden. Leif Östling öppnade seminariet och Bettina Kashefi modererade diskussionen.

Intervju

Andelen av befolkningen över 80 år kommer bli allt större. Det ställer allt högre krav på att driva svensk äldreomsorg mer effektivt. Hur kan kommuner lära sig av andra kommuner och det privata näringslivet?

Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Kontakt:
info@skattenytta.se