Skattenyttan bestäms av en jämförelse mellan hur mycket allmänna medel som stoppas in i en verksamhet och vad som kommer ut ur densamma. Bedömningen omfattar hur effektivt skattemedlen används, det vill säga kvaliteten på insatserna i förhållande till kostnaden. Graden av skattenytta i våra myndigheter, och resten av den offentliga sektorn, spelar en mycket viktig roll för vårt lands långsiktiga tillväxt och välstånd. Skattenyttan är i hög grad avgörande för allas vår framtid.
Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats 4, men hade år 2019 fallit ner till 11:e plats. Detta har skett samtidigt som brister i den offentliga sektorns effektivt och kvalitet blivit mer tydliga. Hade Sverige legat kvar på fjärde plats i OECDs välståndsliga, hade vi under antagande om samma skattetryck, haft ytterligare omkring 320 miljarder kronor i gemensamma resurser. Som en jämförelse så motsvarar det tio gånger så mycket som hela den nu föreslagna ökningen av försvarsbudgeten. Detta belyser tydligt vikten av konkurrenskraft och tillväxt.
Den offentliga sektorn – våra gemensamma resurser – uppgick 2021 till ca 2 500 miljarder kronor, eller knappt 50 procent av BNP. Av detta var nästan 90 procent finansierat via skatter som uppgick till omkring 2 200 miljarder kronor. De gemensamt ägda tillgångarna uppgår till runt 10 000 miljarder kronor.
Skattetrycket i Sverige är högre än genomsnittet i våra konkurrentländer, samtidigt som de indirekta skatternas (främst arbetsgivaravgifter och moms) ökat och nu utgör mer än hälften av totalen. Transparensen i skattesystemet är därmed låg, vilket gör det svårt för medborgarna att utvärdera skattenyttan.
Att de offentliga resurserna används effektivt är givetvis viktigt, och blir än viktigare till följd av de omvärldsförändringar som innebär en hårdare internationell konkurrens, samtidigt som den demografiska utvecklingen med en större andel gamla ökar trycket på de offentliga utgifterna. Detta är extra viktigt för ett litet öppet land som Sverige där utrikeshandeln totalt motsvarar omkring 90 procent av BNP. Våra system måste kontinuerligt utvärderas och utvecklas för att vara konkurrenskraftiga på en föränderlig global marknad.
Tappet i välståndsligan kan vi inte göra så mycket åt retroaktivt. Men det går att åstadkomma ganska mycket framåt med relativt små medel:
En effektivisering av den samlade offentliga sektorn med 5 procent skulle motsvara ett resurstillskott på 125 miljarder per år. Ett antagande om 2 procents effektivisering (samma krav som ofta läggs på existerande statliga myndigheter i statsbudgeten) motsvarar nya resurser på cirka 50 miljarder kronor, det vill säga mer än en tredjedel av vad hela sjukhusvården kostar, eller lika mycket som notan för det militära försvaret.
Man kan också jämföra med de samlade skatteintäkterna från den statliga skatten som är cirka 50 miljarder kronor, eller den samlade energiskatten som är ungefär lika stor.
Genom effektivare användning av skattemedel kan vi dels förbättra resultaten i de offentliga systemen (bättre skolresultat, färre brott, kortare vårdtider mm) och därmed stärka konkurrenskraften, få fler jobb och öka välståndet, dels sänka skatter som skadar tillväxten och därmed ytterligare förbättra konkurrenskraften. Detta kommer att minska utanförskapet och generellt skapa bättre drivkrafter för att arbeta.
Senioranalytiker och ledamot av Kommissionen för Skattenytta. Han har lång erfarenhet som chefekonom bland annat från Företagarna och Unionen.
Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]
Leif Östling intervjuas i Dagens Industri om sitt initiativ Kommissionen för Skattenytta. Han konstaterar där att ”Grundproblemet är inte, som de flesta tror, brist på resurser. Problemet är hur resurserna används. Vårt grävande visar ett otroligt resursslöseri, som i sin tur verkar bero på bristande ledarskap och styrning, luddiga mål och noll uppföljning. En fastighet […]
Vilken nytta gör våra skattemedel? Vad får vi för pengarna? Kommissionen för skattenytta har under år 2022 studerat detta. Slutsatsen är att effektiviseringspotentialen är stor och det går att få ut mer nytta för varje skattekrona. Seminariet Bokslut 2022 diskuterar hur våra gemensamma resurser används och vad som behöver göras för att förbättra leveransen till […]
Under EU-ordförandeskapet bör Sverige resa frågan om behovet av en kommission för skattenytta även på EU-nivå. Det kan spara unionens medlemsländer så mycket som 1 800 miljarder kronor, mer än hela den svenska statsbudgeten. Det skrev Leif Östling, i Smedjan 14/12 2022. Jag föddes i september 1945, bara några månader efter andra världskrigets slut. Europa låg i ruiner. […]
Gröna bubblor Miljarder läggs på gröna projekt som inte gör nytta. Staten har gjort stora investeringar i etanolbilar, etanolproduktion från cellulosa eller biogas från grenar och kvistar. Cirka tio miljarder har lagts på projekt som varken lett till ekonomisk eller miljömässig utveckling. I en färsk rapport skriver forskaren Christian Sandström om dessa så kallade ”gröna bubblor” – och […]
”Det är bra att man granskar hur skattebetalares pengar används på ett effektivt och bra sätt.” skriver nye infrastrukturministern Andreas Carlson i DN (9/12) Leif Östling på Kommissionen för skattenytta hälsar att detta är ett välkommet budskap. Nu återstår bara för regeringen att visa detta även i handling. Läs artikel i Dagens Nyheter här.
Vid ett seminarium den 25/10 lyfte Kommissionen för skattenytta frågan om medborgarrevision. Detta arbete uppmärksammas på ledarplats i Barometern som också kommenterar kommissionens roll i det offentliga samtalet. Läs artikeln här Låt medborgarna granska kommunerna (barometern.se) Läs rapporten om medborgarrevision, skriven av Mats Svegfors här. Seminarium om revision av kommunsektorn
Skattenytta med medborgarrevision De offentliga utgifterna uppgick till närmare 2600 miljarder år 2021. Det motsvarar ungefär halva Sveriges BNP. Kommunsektorns del var drygt 1100 miljarder. Samtidigt görs ingen effektivitetsrevision av kommunsektorn – fokus riktas mot resursinsatser i stället för resultatredovisning. Eftersom medborgarna finansierar de offentliga verksamheterna bör de ha rätt till en öppen och begriplig redovisning av kostnader och resultat. Vi bör […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2023