Institutioner, skattenytta och välstånd

Lars Jagrén

22 mars 2022

SAMMANFATTNING

Skattenyttan bestäms av en jämförelse mellan hur mycket allmänna medel som stoppas in i en verksamhet och vad som kommer ut ur densamma. Bedömningen omfattar hur effektivt skattemedlen används, det vill säga kvaliteten på insatserna i förhållande till kostnaden. Graden av skattenytta i våra myndigheter, och resten av den offentliga sektorn, spelar en mycket viktig roll för vårt lands långsiktiga tillväxt och välstånd. Skattenyttan är i hög grad avgörande för allas vår framtid.

Fakta om den offentliga sektorn och skatterna

  • De offentliga utgifterna uppgår till 2 500 miljarder kronor, eller hälften av BNP
  • Skatterna uppgår till ca 2 100 miljarder kronor
  • Av skatterna utgörs 765 miljarder kronor av kommunalskatten, 50 miljarder kronor av statlig inkomstskatt, 580 miljarder kronor av arbetsgivaravgifter och 470 miljarder kronor av moms
  • Antal förvärvsarbetande i den offentliga sektorn är 1,6 miljoner personer
  • De offentligt ägda tillgångarna är värda ca 10 000 miljarder kronor

Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats 4, men hade år 2019 fallit ner till 11:e plats. Detta har skett samtidigt som brister i den offentliga sektorns effektivt och kvalitet blivit mer tydliga. Hade Sverige legat kvar på fjärde plats i OECDs välståndsliga, hade vi under antagande om samma skattetryck, haft ytterligare omkring 320 miljarder kronor i gemensamma resurser. Som en jämförelse så motsvarar det tio gånger så mycket som hela den nu föreslagna ökningen av försvarsbudgeten. Detta belyser tydligt vikten av konkurrenskraft och tillväxt.

Den offentliga sektorn – våra gemensamma resurser – uppgick 2021 till ca 2 500 miljarder kronor, eller knappt 50 procent av BNP. Av detta var nästan 90 procent finansierat via skatter som uppgick till omkring 2 200 miljarder kronor. De gemensamt ägda tillgångarna uppgår till runt 10 000 miljarder kronor.

Skattetrycket i Sverige är högre än genomsnittet i våra konkurrentländer, samtidigt som de indirekta skatternas (främst arbetsgivaravgifter och moms) ökat och nu utgör mer än hälften av totalen. Transparensen i skattesystemet är därmed låg, vilket gör det svårt för medborgarna att utvärdera skattenyttan.

Att de offentliga resurserna används effektivt är givetvis viktigt, och blir än viktigare till följd av de omvärldsförändringar som innebär en hårdare internationell konkurrens, samtidigt som den demografiska utvecklingen med en större andel gamla ökar trycket på de offentliga utgifterna. Detta är extra viktigt för ett litet öppet land som Sverige där utrikeshandeln totalt motsvarar omkring 90 procent av BNP. Våra system måste kontinuerligt utvärderas och utvecklas för att vara konkurrenskraftiga på en föränderlig global marknad.

Tappet i välståndsligan kan vi inte göra så mycket åt retroaktivt. Men det går att åstadkomma ganska mycket framåt med relativt små medel:

En effektivisering av den samlade offentliga sektorn med 5 procent skulle motsvara ett resurstillskott på 125 miljarder per år. Ett antagande om 2 procents effektivisering (samma krav som ofta läggs på existerande statliga myndigheter i statsbudgeten) motsvarar nya resurser på cirka 50 miljarder kronor, det vill säga mer än en tredjedel av vad hela sjukhusvården kostar, eller lika mycket som notan för det militära försvaret.

Man kan också jämföra med de samlade skatteintäkterna från den statliga skatten som är cirka 50 miljarder kronor, eller den samlade energiskatten som är ungefär lika stor.

Genom effektivare användning av skattemedel kan vi dels förbättra resultaten i de offentliga systemen (bättre skolresultat, färre brott, kortare vårdtider mm) och därmed stärka konkurrenskraften, få fler jobb och öka välståndet, dels sänka skatter som skadar tillväxten och därmed ytterligare förbättra konkurrenskraften. Detta kommer att minska utanförskapet och generellt skapa bättre drivkrafter för att arbeta.

För att nå dit krävs att:

  • Vi måste vara snabbfotade och kunna förändra systemen när omvärlden förändras
  • Våra system måste därför vara transparenta, en förutsättning för effektivitet och möjlighet till demokratisk kontroll
  • Vi måste se helheten och säkerställa att inte olika myndigheter som i dag agerar i stuprör, det vill säga utan samverkan och med olika målsättning
  • Vi måste ha tydligare konsekvensanalyser med både nationell och internationell benchmarking

Seminarium

Intervju

RAPPORT

PRESENTATIONER (PDF)

FÖRFATTAREN

Lars Jagrén

Senioranalytiker och ledamot av Kommissionen för Skattenytta. Han har lång erfarenhet som chefekonom bland annat från Svenskt Näringsliv och Unionen. 

DELA!

Relaterat innehåll

EU och skattenytta 27/2

AV

Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]

Leif Östling intervjuas i DI

AV

Leif Östling intervjuas i Dagens Industri om sitt initiativ Kommissionen för Skattenytta. Han konstaterar där att ”Grundproblemet är inte, som de flesta tror, brist på resurser. Problemet är hur resurserna används.  Vårt grävande visar ett otroligt resursslöseri, som i sin tur verkar bero på bristande ledarskap och styrning, luddiga mål och noll uppföljning.  En fastighet […]

Årsbokslut 26/1

AV
Lars Jagrén

Vilken nytta gör våra skattemedel? Vad får vi för pengarna? Kommissionen för skattenytta har under år 2022 studerat detta. Slutsatsen är att effektiviseringspotentialen är stor och det går att få ut mer nytta för varje skattekrona. Seminariet Bokslut 2022 diskuterar hur våra gemensamma resurser används och vad som behöver göras för att förbättra leveransen till […]

Leif Östling: Inrätta Kommissionen för skattenytta på EU-nivå!

AV

Under EU-ordförandeskapet bör Sverige resa frågan om behovet av en kommission för skattenytta även på EU-nivå. Det kan spara unionens medlemsländer så mycket som 1 800 miljarder kronor, mer än hela den svenska statsbudgeten. Det skrev Leif Östling, i Smedjan 14/12 2022. Jag föddes i september 1945, bara några månader efter andra världskrigets slut. Europa låg i ruiner. […]

Skattenytta i miljösatsningar

AV

Gröna bubblor Miljarder läggs på gröna projekt som inte gör nytta. Staten har gjort stora investeringar i etanolbilar, etanolproduktion från cellulosa eller biogas från grenar och kvistar. Cirka tio miljarder har lagts på projekt som varken lett till ekonomisk eller miljömässig utveckling.  I en färsk rapport skriver forskaren Christian Sandström om dessa så kallade ”gröna bubblor” – och […]

”Det är bra att man granskar hur skattebetalares pengar används på ett effektivt och bra sätt.”

AV

”Det är bra att man granskar hur skattebetalares pengar används på ett effektivt och bra sätt.” skriver nye infrastrukturministern Andreas Carlson i DN (9/12) Leif Östling på Kommissionen för skattenytta hälsar att detta är ett välkommet budskap. Nu återstår bara för regeringen att visa detta även i handling. Läs artikel i Dagens Nyheter här.

Kommissionen omnämns i barometern

AV

Vid ett seminarium den 25/10 lyfte Kommissionen för skattenytta frågan om medborgarrevision. Detta arbete uppmärksammas på ledarplats i Barometern som också kommenterar kommissionens roll i det offentliga samtalet. Läs artikeln här Låt medborgarna granska kommunerna (barometern.se) Läs rapporten om medborgarrevision, skriven av Mats Svegfors här. Seminarium om revision av kommunsektorn

Revision av kommunsektorn

AV

Skattenytta med medborgarrevision De offentliga utgifterna uppgick till närmare 2600 miljarder år 2021. Det motsvarar ungefär halva Sveriges BNP. Kommunsektorns del var drygt 1100 miljarder. Samtidigt görs ingen effektivitetsrevision av kommunsektorn – fokus riktas mot resursinsatser i stället för resultatredovisning.  Eftersom medborgarna finansierar de offentliga verksamheterna bör de ha rätt till en öppen och begriplig redovisning av kostnader och resultat. Vi bör […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar nu emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.