Brott mot välfärdssystemen

Ann-Marie Begler

22 november 2022

SAMMANFATTNING

Identitetsbaserad brottslighet

Begreppet identitet har många betydelser. I immigrationssammanhang avses som regel en persons namn, födelsedatum och medborgarskap. I folkbokföringssammanhang ingår även personnumret. En annan uppgift som har betydelse i affärssammanhang och för många av välfärdssystemen är personens faktiska bostadsadress. Det framkommer ständigt nya exempel på hur identiteter missbrukas. Fenomenet benämns ibland för id-fusk, ibland för identitetsbaserad brottslighet och många fler benämningar förekommer. Brottsligheten som kan inkluderas är bland annat kreditbedrägerier, målvaktsupplägg, välfärdsbrott, svartarbete och penningtvätt. Eftersom det till exempel inte längre finns krav på att inställa sig på ett försäkringskassekontor för att exempelvis få tillfällig föräldrapenning, finns inte samma möjligheter att säkerställa att det är rätt person som till exempel lämnar en ansökan som om personen infunnit sig på kontoret.

Skattenytta i tandvården

Det statliga tandvårdssystemet infördes 2008 i sin nuvarande form. Det består av ett allmänt tandvårdsbidrag (ATB) och särskilt tandvårdsbidrag (STB). Stödet är till för patienterna men betalas ut till vårdgivaren, som i sin tur drar av tandvårdsstödet från patientens pris. Man kan nog säga att tandvårdsstödet berör i stort sett hela befolkningen. Någon gång under livet har man kontakt med tandvården – de flesta människor går regelbundet till tandläkaren. Vårdgivarna ansluter sig till systemet Tanden och begär ersättning från Försäkringskassan efter utförda undersökningar eller behandlingar genom att registrera in dessa i systemet. Systemet är i stort sett helt automatiserat. Ersättning betalas ut direkt utifrån vad vårdgivarna anger i sina ansökningar. Vilka åtgärder som berättigar till ersättning och villkoren för dessa regleras i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) föreskrifter. I systemet görs ett stort antal automatiska kontroller. Samtidigt, eftersom systemet är helt automatiskt, finns en risk för
att utbetalningar godkänns av systemet på ett sätt som inte gjorts om utbetalningarna kontrollerats vid ansökan. Däremot görs efterhandskontroller i ärenden som bedöms ha hög risk. Konstruktionen innebär att patienten inte behöver begära bidrag och vara involverad i ansökan om bidrag. Några få ärenden handläggs dock manuellt.

Skattenytta i trygghetssystemen

Allmänheten måste ha ett stort förtroende för att myndigheternas verksamhet sköts korrekt och rättssäkert. Offentliga medel ska användas på ett så effektivt sätt som möjligt. Om inte allmänheten litar på att det blir rätt så finns det risker för att betalningsviljan minskar. Varje enskilt fall om fusk och bedrägerier riskerar att nagga förtroendet i kanten. Både för att bibehålla tilliten till systemet från allmänheten och av krasst ekonomiska skäl är det viktigt att så långt som möjligt få bort de felaktiga utbetalningarna. De stjäl från de resurser som finns för att utveckla vård, skola, omsorg och andra viktiga samhällsfunktioner.


Vad ingår i trygghetssystemen?
Trygghetssystemen syftar till att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom, funktionsnedsättning, arbetslöshet, föräldraskap samt vid pensionen. Att dessa trygghetssystem, eller välfärdssystem, har stor betydelse för vårt samhälle kan illustreras med ungefär hur många personer som berörs. I runda tal får:

  • 950 000 föräldrar tillfällig föräldrapenning
  • 680 000 personer sjukpenning
  • 690 000 personer garantipension
  • 560 000 personer studiemedel
  • 340 000 personer arbetslöshetsersättning
  • 51 000 personer bidrag till Nystartsjobb
  • 14 500 personer assistansersättning
  • 275 000 hushåll bostadsbidrag
  • 250 000 personer aktivitetsstöd och utvecklingsersättning.


2020 utgjorde välfärdssystemen nästan två tredjedelar av statsbudgeten.

Skattenytta och tillfällig föräldrapenning

Försäkringskassan är den myndighet som betalar ut tillfällig föräldrapenning (TFP). Tanken med den tillfälliga föräldrapenningen är att ge kompensation till föräldrar när de stannar hemma från sitt arbete för att ta hand om sjuka barn, vid kontaktdagar eller i samband med barns födelse. Förutsättningar för att kunna få TFP är bland andra att barnet bor i Sverige. Ersättningen täcker ungefär 80 procent av förälderns lön. Kostnaden för TFP är cirka nio miljarder. Lagen om föräldrapenning infördes 1974. Sedan dess har mycket hänt. Kvinnors förvärvsfrekvens har ökat kraftigt och allt fler barn går i förskola. I dag går nästan 95 procent av barnen i Sverige från ett till fem år i förskola eller pedagogisk omsorg (tidigare
familjedaghem). Från sex års ålder finns obligatorisk förskoleklass och därefter börjar barnen i skolan.
Ersättningsnivån och antal dagar man har rätt att ta ut har också förändrats under årens lopp. Det är alltså helt naturligt att antal dagar som tas ut för vård av sjukt barn ökar kraftigt i ett längre perspektiv. 2006 togs fyra dagar ut per barn och 2021 hade uttaget ökat till 5,7 dagar per barn.

Seminarium

Seminariets talare var Stefan Olowsson som är expert i utredningen om bildandet av en ny myndighet för utbetalningar från det statliga välfärdssystemet. Han har tidigare varit IT-direktör på Försäkringskassan och har även erfarenhet från näringslivet bland annat från Telia och Cap Gemini.

Seminariet öppnas av Bettina Kashefi och modereras av Ann-Marie Begler samt kommenteras av Mikael Westberg, Jenny Viström och Amir Rostami.

Mer information hittar du här.

RAPPORT

PRESENTATIONER (PDF)

FÖRFATTAREN

Ann-Marie Begler

Tidigare generaldirektör på Försäkringskassan, Brottsförebyggande rådet och Skolinspektionen. Senioranalytiker och ledamot av Kommissionen för Skattenytta.

DELA!

Relaterat innehåll

Vilka är medborgarnas prioriterade valfrågor?

AV

Medborgarnas prioriterade valfrågor 2022 En lång rad undersökningar visar att grundproblemet för offentligt finansierad verksamhet inte är en brist på resurser, utan i hanteringen av resurserna. Diskussionen om skattenytta och ineffektivitet är i stor utsträckning frånvarande och den vanligaste lösningen är ofta ”mer resurser” snarare än ställa frågan om hur de befintliga resurserna kan användas bättre. Därför bör användandet […]

Skattenytta i medborgarnas viktigaste valfrågor 2022

AV
Lars Jagrén, Anders Bjurud

Bristande effektivitet och skattenytta kostar samhället mångmiljardbelopp både på kortare och längre sikt. Den allvarligaste konsekvensen av detta är att bristerna leder till sämre konkurrenskraft och tillväxt och därmed till lägre skatteintäkter. Hade Sverige inte förlorat i konkurrenskraft under främst 1980- och 1990-talet hade vi med oförändrat skattetryck haft ca 320 mdr kronor mer i […]

Brott mot välfärdssystemen – arbetstillstånd och personlig assistans

AV
Ann-Marie Begler

Det är väl belagt att de olika trygghetssystemen är en måltavla för brottsligt utnyttjande och att detta riskerar att undergräva förtroendet för välfärdsstaten och även skada medborgarna. Under senare år har det blivit allt vanligare att företag används som verktyg för brott. Man ger sken av att man driver en legal verksamhet men det är […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar nu emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.