Bäst och sämst på vård

Clas Rehnberg

31 maj 2022

SAMMANFATTNING

Att bedöma produktivitet inom somatisk specialist- och sjukhusvård

Hälso- och sjukvården bedrivs i huvudsak inom den offentliga sektorn med en hög andel skattefinansiering och låga patientavgifter. Samtidigt utmärks sektorn av så kallade marknadsimperfektioner som ojämn tillgång till information och stor osäkerhet om efterfrågan. Det innebär att traditionella marknadsmekanismer inte ger signaler om bristande produktivitet och effektivitet. Patienterna kan inte väga kostnader mot kvalitet för efterfrågade tjänster och konkurrensen mellan vårdgivare är bristfällig.  

Benchmarking – det vill säga systematiska jämförelser av produktivitet, kvalitetsaspekter och andra utfallsmått kan då tjäna som ett kraftfullt verktyg för att kompensera för dessa brister och erhålla information om tjänster produceras effektivt. Inom hälsoekonomi och andra närliggande discipliner har metoder och mått för att analysera produktivitet och effektivitet utvecklats samtidigt som tillgången till data förbättrats. 

Den svenska akutsjukhusvården har i tidigare jämförelser med de nordiska länderna uppvisat en låg produktivitet under flera år. I denna rapport presenteras en uppföljande kartläggning med en jämförelse av produktiviteten för den somatiska specialist- och sjukhusvården mellan de svenska regionerna. Resultaten visar på relativt stora skillnader mellan regionerna samt en något sjunkande produktivitet. Det indikerar att tidigare observerade produktivitetsproblem inom den svenska sjukhusvården kvarstår. Enklare samvariationer visar att hög produktivitet inte uppnåtts genom sänkt kvalitet. Regioner med höga kostnader för somatisk specialist- och sjukhusvård uppvisar även lägst produktivitet. Även om dessa samvariationer inte är signifikanta, pekar resultaten mot att ytterligare analyser av produktiviteten inom svensk hälso- och sjukvård är nödvändiga. 

Svensk sjukvård saknar idag kontinuerliga uppföljningar av produktivitet och effektivitet. Visserligen presenteras och analyseras indikatorer i projektet om Öppna jämförelser samt enstaka initiativ från myndigheter och sjukvårdshuvudmän. I dessa sammanställningar kopplas och analyseras sällan prestationer, utfall och kvalitet till insatta resurser. Underlaget för att bedöma förbättringspotential kopplat till kostnader saknas.  

I debatten om huvudmannaskapet för hälso- och sjukvården diskuteras vilken roll staten ska ha. Ett alternativ till ett förstatligande av sjukvården är att statliga myndigheter har ett tydligare uppdrag för kontinuerlig granskning och uppföljning av olika produktivitets- och effektivitetsaspekter. Det gäller även fördelningsfrågor om jämlik vård. Det finns exempel från våra nordiska grannländer där man till exempel i Finland regelbundet presenterar produktivitetsutvecklingen för akutsjukhusen. I Danmark har statliga myndigheter ansvar för liknande uppföljningar av regionernas kostnader, prestationer och utfall.  

Med de speciella egenskaper som finns för produktion av sjukvårdstjänster och avsaknad av marknadssignaler kan benchmarking och jämförande studier vara ett kraftfullt verktyg för att identifiera områden och förekomst för effektiviseringar. Med denna rapport redovisas regionala skillnader som indikerar betydande potential till förbättringar samtidigt med metoder och ansatser för kontinuerliga uppföljningar. 

Seminarium

Intervju

Mer information hittar du här.

RAPPORT

PRESENTATIONER (PDF)

FÖRFATTAREN

Clas Rehnberg

Professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet

DELA!

Relaterat innehåll

Löftessvek när vårdens budget fortsätter svälla

AV

Mer resurser till välfärds­systemen riskerar att skapa ett monster över vilket vi inte har någon kontroll. Om regeringen på allvar vill göra sjukvården mer effektiv så behöver den ändra strategi, skriver Leif Östling i SVD Debatt (24/1). Regeringen har under sina första månader dragit på sig kritik för diverse så kallade vallöftes­brott. Debatten har varit vildvuxen […]

Går det att få mer nytta för skattepengarna inom vården?

AV

Vården är en av medborgarnas viktigaste frågor, men hur prioriteras egentligen användning av resurserna? Lyssna på Kommissionens hälsoekonom Mattias Lundbäck i ett samtal med Kajsa Dovstad, legitimerad läkare och programansvarig för välfärdspolitik Timbro, i podcasten ”Ekonomerna” som ges ut av Timbro.

Sjukförsäkringen – en illa ställd diagnos?

AV
Ann-Marie Begler, Bertil Thorslund

Reformera sjukförsäkringen Det är dyrt för samhället om många är sjukskrivna. Att förhindra att sjuktalen fortsätter stiga bör vara en prioriterad fråga. Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för Försäkringskassan, har skissat på förändringar som kan stoppa utvecklingen. Allt fler sjukskrivs trots att folkhälsan är god. Det öppnar för att sjukförsäkringen kan reformeras utan att människors hälsa […]

Vilka är medborgarnas prioriterade valfrågor?

AV

Medborgarnas prioriterade valfrågor 2022 En lång rad undersökningar visar att grundproblemet för offentligt finansierad verksamhet inte är en brist på resurser, utan i hanteringen av resurserna. Diskussionen om skattenytta och ineffektivitet är i stor utsträckning frånvarande och den vanligaste lösningen är ofta ”mer resurser” snarare än ställa frågan om hur de befintliga resurserna kan användas bättre. Därför bör användandet […]

Skattenytta i medborgarnas viktigaste valfrågor 2022

AV
Lars Jagrén, Anders Bjurud

Bristande effektivitet och skattenytta kostar samhället mångmiljardbelopp både på kortare och längre sikt. Den allvarligaste konsekvensen av detta är att bristerna leder till sämre konkurrenskraft och tillväxt och därmed till lägre skatteintäkter. Hade Sverige inte förlorat i konkurrenskraft under främst 1980- och 1990-talet hade vi med oförändrat skattetryck haft ca 320 mdr kronor mer i […]

Svensk sjukvårds skattenytta

AV
Jörgen Nordenström

Hälso- och sjukvården utgör en betydande andel av de samlade offentliga utgifterna. I denna rapport granskas prestationer, kostnader och effektivitet utifrån internationella jämförelser, från bästa praxis och utvärderingar som gjorts av den svenska sjukvården. I rapporten lyfter vi fram ett antal utmaningar som sjukvården behöver hantera för att förbättra kvaliteten och resursutnyttjandet.    Den svenska sjukvården […]

Vad är skattenytta inom svensk sjukvård?

AV
Jörgen Nordenström

Svensk sjukvårds skattenytta Hälso- och sjukvården utgör en betydande andel av de samlade offentliga utgifterna. I rapporten granskas prestationer, kostnader och effektivitet utifrån internationella jämförelser, bästa praxis och utvärderingar som gjorts av den svenska sjukvården. I rapporten lyfter vi fram ett antal utmaningar som sjukvården behöver hantera för att förbättra kvaliteten och resursutnyttjandet. Den svenska sjukvården är i […]

Skattenytta i hälso- och sjukvården

AV

Hur vände Karolinska sjukhuset underskott till överskott? Och hur kan digitalisering spara tid, pengar och sjukdagar?  Karolinska Universitetssjukhuset, en av stockholmarnas mest kostsamma och samtidigt mest värdefulla förvaltningar. Nuvarande sjukhusdirektör och tidigare kirurg Björn Zoëga, lyckades under häpnadsväckande kort tid vända minus till plus – och därtill leverera mer sjukvård. Under seminariet beskriver han hur förenkling, […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar nu emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.