Kommissionen för skattenytta bjöd in till seminarium för att diskutera; * Misshushållning med skattebetalarnas pengar – hur ser det ut?* Behovet av ökad professionalisering i granskningen av kommunal verksamhet* Hur regering och riksdag kan förstärka tillsynen av kommunsektorn* Hur medborgarnas insyn i kommunala verksamheter kan förstärkas* Behov av försöksverksamhet med benchmarking mellan kommuner Medverkade gjorde Peter Clemedtson, tidigare VD på PwC […]

Två år in i mandatperioden – vad har regeringen åstadkommit? Leif Östling och Kommissionen för skattenytta bjöd in till seminarium för att ta tempen på bl.a. regeringens sjukvårdspolitik. Halva mandatperioden har gått, men har den svenska sjukvården blivit bättre? Medverkade gjorde Ulrica Schenström, vd på tankesmedjan Fores, och Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet. Samtalet […]

Kommissionen för skattenytta bjöd in till rapportsläpp och samtal om vad som fungerar bäst – privat eller offentligt driven välfärd. Medverkade gjorde Monica Renstig, rapportförfattare, Christine Lorne (C), regionråd, Désirée Pethrus (KD), oppositionsregionråd samt Åsa Schlyter, verksamhetschef Prima, barn- och vuxenpsykiatri. Samtalet modererades av Bettina Kashefi. 

Kommissionen för Skattenytta bjöd in till rapportsläpp och seminarium om tillståndet i den svenska lärarutbildningen. Det är sedan lång tid väl känt att lärarutbildningen brottas med stora avhopp och bristande attraktivitet. Men trots detta har man från politiskt håll inte gjort tillräckligt. Går situationen att lösa? Och hur påverkas elever av detta? Medverkade gjorde Eva […]

Kommissionen för Skattenytta bjöd in till rapportsläpp och seminarium om varför den svenska äldreomsorgen aldrig tycks bli bättre – trots alla politiska löften, och med fokus på vad som måste förändras för att underlätta för de chefer och medarbetare som arbetar allra närmast våra äldre.  Medverkade gjorde Anna Thoursie, rapportförfattare, Göran Johnsson (fd. Metallbas samt […]

Dagens svenska välstånd och välfärd byggdes av företagande, utrikeshandel och internationell öppenhet. Men det baserades också på väl fungerande regelverk ochinstitutioner liksom på tillgång till infrastruktur och utbildning. Företagens framgångarskapade i sin tur jobb och skatteinkomster som gav förutsättningar för nya offentligainvesteringar och för framväxten av välfärdsstaten. En väl fungerande, internationellt konkurrenskraftig och effektiv välfärd […]

Är det rimligt att diskutera ökad upplåning för finansiering av offentliga utgifter när effektiviseringspotentialen är stor? Hur vi ska hantera utmaningar när den demografiska situationen gör att vi det inte finns tillräckligt arbetskraft? Samtalet hålls mellan Hanif Bali, Ursula Berge och Lars Jagrén. Leif Östling sammanfattar och kommenterar avslutningsvis det som sagts. Moderator är Varg […]

Lagar och regler är nödvändiga för att samhället ska fungera på ett rättssäkert och effektivt sätt. Men när regelverken i stället sätter krokben för verksamheter så förfelas deras syften. Onödig byråkrati, motverkande verksamhetsmål, dåliga IT-system och ineffektiva processer skapar frustrerade medarbetare, försämrad konkurrenskraft och slöseri med skattemedel. I förlängningen skadar det Sveriges ekonomi och hämmar […]

Mer skattenytta – Vad borde vi få för pengarna? Den här rapporten sammanfattar Kommissionen för skattenyttas arbete under 2023. Vad finns det för effektiviseringspotential i kommunal skola och äldreomsorg?Vad vet kommunpolitikerna om effektiviteten i sin kommun?Hur stora är problemen med snabbt växande administration? Vårt välstånd och välfärd byggdes av företagande, utrikeshandel och internationellöppenhet. Men det […]

Sedan millennieskiftet har antalet chefer och högutbildade inom administrationen ökat kraftigt på landets högskolor och universitet. Det är oklart varför. Men om trenden håller i sig kan det ge sämre förutsättningar för lärosätenas forskning och undervisning, skriver nationalekonomen Anders Kärnä i en ny SNS-rapport. Rapporten kommenterades av Johan Eklund, professor i nationalekonomi och chefekonom för Sydsvenska Industri- och […]

Kostnadsvariationen mellan olika kommuners grundskoleverksamhet är betydande. I den allmänna debatten utgår man oftast från att merparten av denna variation antingen beror på skillnader i kommunernas förutsättningar att bedriva skolverksamhet eller en vilja att lyfta skolor och kommuner där eleverna har en oförmånlig bakgrund. Den här rapporten visar att det finns ytterligare och oförklarade variationer. […]

Vad är skattenytta? Den bristande effektiviteten och skattenyttan visas också tydligt av att kopplingen är svag eller obefintlig mellan resurser till en viss verksamhet och dess resultat – oberoende av på vilken nivå vi mäter detta – kommuner, regioner eller nationellt. Det står också klart att Sverige långsiktigt tappat i välståndsligan och därmed gått miste […]

Den här rapporten beskriver och illustrerar uppkomsten av gröna bubblor med utgångspunkt i tre samtida exempel på hur satsningar på hållbar utveckling har medfört skyhöga förväntningar som sedan punkterats och varken lett till ekonomisk eller miljömässig utveckling. Syftet med rapporten är inte att hänga ut enskilda beslutsfattare, partier eller bolag utan att undersöka vilka systemfel […]

Reformera sjukförsäkringen Det är dyrt för samhället om många är sjukskrivna. Att förhindra att sjuktalen fortsätter stiga bör vara en prioriterad fråga. Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för Försäkringskassan, har skissat på förändringar som kan stoppa utvecklingen. Allt fler sjukskrivs trots att folkhälsan är god. Det öppnar för att sjukförsäkringen kan reformeras utan att människors hälsa […]

Identitetsbaserad brottslighet Begreppet identitet har många betydelser. I immigrationssammanhang avses som regel en persons namn, födelsedatum och medborgarskap. I folkbokföringssammanhang ingår även personnumret. En annan uppgift som har betydelse i affärssammanhang och för många av välfärdssystemen är personens faktiska bostadsadress. Det framkommer ständigt nya exempel på hur identiteter missbrukas. Fenomenet benämns ibland för id-fusk, ibland […]

De sammanlagda offentliga utgifterna uppgick till ca 2 600 Mdkr, närmare 50 procent av BNP år 2021. Fördelningen var enligt nedan: Det är medborgarnas skattepengar som stat, region och kommun använder och det är vi i vår egenskap av medborgare som ytterst äger verksamheterna. Vi bör ha rätt till en öppen och begriplig redovisning av kostnader […]

Äldreomsorgen kostar enligt SCB 135 miljarder per år. Efter skolan är äldreomsorgen den viktigaste frågan för kommunpolitiker visar en enkät från Ekot den 9 mars i år där drygt 1700 politiker svarat. Och när väljarna i SOM-undersökningen uppmanas ange tre viktiga samhällsfrågor är det drygt elva procent som spontant räknar upp äldreomsorgen. Det är lägre […]

Det svenska elsystemet befinner sig i en strukturell kris. Nedläggningen av kärnkraft har varit en politisk prioritering som på sikt leder till ökade kostnader för hushållen: Parallellt med stigande kostnader för hushåll och företag finns det långtgående planer på en utökad elkonsumtion i industrin. Elbehovet har beräknats öka från dagens 140 TWh till mellan 240 […]

Var sjunde skattekrona eller 357 miljarder kronor läggs på utbildning. Tyvärr är det oklart hur pass effektivt dessa resurser används och vilken nytta vi medborgare får för pengarna. Ett vanligt argument är att utbildningens resultat och effekter är svåra eller omöjliga att mäta. Men mätproblem är inget unikt för skolan och kan inte motivera uteblivna […]

Äldreomsorgen kostar enligt SCB 135 miljarder per år. Efter skolan är äldreomsorgen den viktigaste frågan för kommunpolitiker inför valet, visar en enkät från Ekot där drygt 1700 politiker svarat. När väljarna i SOM-undersökningen uppmanas ange tre viktiga samhällsfrågor är det drygt 11 procent som spontant räknar upp äldreomsorgen. Det är lägre än i början av […]

Bristande effektivitet och skattenytta kostar samhället mångmiljardbelopp både på kortare och längre sikt. Den allvarligaste konsekvensen av detta är att bristerna leder till sämre konkurrenskraft och tillväxt och därmed till lägre skatteintäkter. Hade Sverige inte förlorat i konkurrenskraft under främst 1980- och 1990-talet hade vi med oförändrat skattetryck haft ca 320 mdr kronor mer i […]

Hälso- och sjukvården utgör en betydande andel av de samlade offentliga utgifterna. I denna rapport granskas prestationer, kostnader och effektivitet utifrån internationella jämförelser, från bästa praxis och utvärderingar som gjorts av den svenska sjukvården. I rapporten lyfter vi fram ett antal utmaningar som sjukvården behöver hantera för att förbättra kvaliteten och resursutnyttjandet.    Seminarium Den svenska […]

Att bedöma produktivitet inom somatisk specialist- och sjukhusvård Hälso- och sjukvården bedrivs i huvudsak inom den offentliga sektorn med en hög andel skattefinansiering och låga patientavgifter. Samtidigt utmärks sektorn av så kallade marknadsimperfektioner som ojämn tillgång till information och stor osäkerhet om efterfrågan. Det innebär att traditionella marknadsmekanismer inte ger signaler om bristande produktivitet och […]

Det är väl belagt att de olika trygghetssystemen är en måltavla för brottsligt utnyttjande och att detta riskerar att undergräva förtroendet för välfärdsstaten och även skada medborgarna. Under senare år har det blivit allt vanligare att företag används som verktyg för brott. Man ger sken av att man driver en legal verksamhet men det är […]

Skattenyttan bestäms av en jämförelse mellan hur mycket allmänna medel som stoppas in i en verksamhet och vad som kommer ut ur densamma. Bedömningen omfattar hur effektivt skattemedlen används, det vill säga kvaliteten på insatserna i förhållande till kostnaden. Graden av skattenytta i våra myndigheter, och resten av den offentliga sektorn, spelar en mycket viktig […]