Alla tillträdande regeringar måste tänka bortom nästa val

december 1, 2021

Vill man få ut mesta möjliga nytta av varje skattekrona är det viktigt att arbeta långsiktigt och att förstå hur regelförändringar här och nu påverkar effektiviteten i samhället och den offentliga sektorn.  

Det är alltför vanligt att politiska hänsyn får stå i vägen för strategiskt viktiga beslut. Förmågan att se sambandet mellan regelförändringar och konsekvenser ter sig därför central. 

På infrastrukturområdet, i säkerhetspolitiken och inom energipolitiken har vi många exempel på att det kortsiktigt politiskt gångbara inte alltid varit det bästa för samhället på lång sikt.  

En risk ter sig i nuläget också att regeringen betraktas som en tillfällig konstruktion – i väntan på valet 2022. Men frågan är om Sverige – i ett läge med svår effektbrist, utmaningar inom välfärdssektorn, och ett eskalerande skjutvapenvåld  – har råd att vänta? 

En viktig uppgift för regeringen är att bereda grunden för nya framgångsrika företag. Låga elpriser, en väl utbildad befolkning och duktiga forskare har gjort Sverige till en ledande industrination. Därför är det också en aning olyckligt att den nya regeringen saknar en minister som uteslutande kan ägna sig åt högre utbildning och forskning. 

Dåliga resultat i PISA-mätningar är sådant som politiker ser och reagerar på. De ser, väljarna ser och omvärlden ser. Men politikerna måste vara förnuftiga nog att även reagera på sånt som inte är uppenbart för alla här och nu; att infrastrukturen förslits, det säkerhetspolitiska läget försämras och att konkurrensen om forskare och forskningsprojekt ökar. Vi måste helt enkelt ha regeringar som förmår att tänka bortom nästa val. 

DELA!

Relaterat innehåll

Den gröna bubblans anatomi

Alla bubblor är inte gröna. Men politiska ambitioner att förbättra miljön och minska utsläppen av koldioxid får i vissa fall negativa sidoeffekter. När goda ändamål tillåts helga medlen blir det ibland fel. Trots vällovliga ambitioner leder satsningarna fel. Christian Sandström, biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio, har i en rapport för Kommissionen […]

Hur påverkas effektiviteten inom sjukvården när ledarskapet ständigt byter hand?

Under de senaste 17 åren har Karolinska Universitetssjukhuset haft fyra olika sjukhusdirektörer vilka har suttit mellan tre till sju år.  Ledarskap diskuteras flitigt, men hur påverkar rotationen av ledningen i sig resultatet av vården? Framgångsrikt ledarskap inom vården kräver att patienter och medarbetare, styrelse och ledning men även att kritiker och debattörer hinner säga sitt. […]

Det som kallas politikersjukan

På en tillställning i Spegelsalen på Grand Hotel i Stockholm, känd från Ruben Östlunds film The Square, framträdde en partiledare härförleden, som på grönbete efter att precis ha lösts från TV4:as 30-sekundersboja. Vi är helt i händerna på kanalernas upplägg och format när det gäller partiledardebatterna, suckade hon. Det handlar om centerledaren Annie Lööf. Efter att ha […]

Unga har lågt förtroende för primärvården

Enligt en undersökning som Forum för Health Policy beställt är det endast fyra procent av ungdomarna som har mycket stort förtroende för primärvården. Det är en anmärkningsvärt låg siffra då primärvården är den gren av sjukvården som de flesta medborgare möter regelbundet. Inte heller nätläkarna får ett högt betyg. Men förtroendet för nätläkarna är ändå något större hos […]

Tilltron till polisens arbete lägre i Sverige

Lag och ordning är nu den viktigaste politiska frågan i Sverige. Problem med skjutningar och gängkriminalitet återkommer i mediaflödet. Brottsligheten drabbar förstås individer och hushåll, men även vart tredje företag drabbas.  Tilltron till polisen är också låg i Sverige, jämfört med flertalet andra europeiska länder. The Quality of Government (QoG) Institute vid Göteborgs Universitet sammanställer […]

Olika tillgång till äldreomsorg i svenska kommuner

Aftonbladet konstaterar i en granskning att andelen som får avslag på ansökan om plats i särskilt boende varierar kraftigt mellan olika kommuner. Sju kommuner ligger över 20 procent i andel avslag, men i 43 kommuner är andelen nekade mindre än 2 procent.  Det kan förstås finnas många skäl till att det skiljer sig mellan kommuner […]

Ska kommuner verkligen flytta problemen till andra?

I Dagens Samhälle (14/1) kan vi läsa om att Sigtuna kommun tillsatt flera tjänstemän som ska försöka få människor i behov av försörjningsstöd att flytta till andra kommuner. Samtidigt läser vi att Höganäs kommun genom att starta bolag vill undvika att betala moms.  Som kommunmedborgare måste vi ställa oss frågan – är det acceptabelt att […]

Femton personer söker bidrag

Dagens Samhälle (15/11-21) noterar att femton personer i Uppsala kommun arbetar med att söka bidrag. Nej, det handlar inte om bidrag från EU eller forskningsbidrag. Arbetet handlar om att söka statliga bidrag till kommunen.  Ja, statsbidragen är så många att staten själv tvingades anlita revisionsbyrån EY för att ta reda på hur många det egentligen […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.