Vad kostar bristerna i folkbokföringen?

V

Det ekonomiska perspektivet dyker i ökad utsträckning upp även i debatten om brott och straff. En gängkriminell kostar 23 miljoner på 15 år, konstaterar nationalekonomen Ingvar Nilsson. Samtidigt menar han att det inte behöver kosta mer än kanske hundra eller tvåhundratusen att genomföra insatser som får ungdomen på rätt väg.   

Image by Klaus Hausmann from Pixabay

På motsvarande sätt kan man resonera när det gäller brister i samhällets hantering av folkbokföring och fusk i socialförsäkringssystemen. I rapporten Folkbokföringen – ett kvalitetsarbete i uppförsbacke från 2017 skriver Riksrevisionen

“Ur ett folkbokföringsperspektiv är denna kontroll [av felaktiga identiteter] mycket resurskrävande, men i ett större statligt perspektiv framstår den i stället som mycket kostnadseffektiv. Riksrevisionen menar därför att Skatteverket behöver utveckla sitt arbete och ta fram underlag som beskriver nyttan med att genomföra kontroller både ur statligt perspektiv och folkbokföringsperspektiv. Den typen av underlag skulle utgöra ett viktigt stöd vid beslut om folkbokföringens resurstilldelning.” 

Man kan ju tycka att det är anmärkningsvärt att myndigheter inte i större utsträckning får möjlighet att samköra register med folkbokföringen. Enligt Skatteverket fortplantas falska uppgifter i folkbokföringen ut i hela samhället så att beslut om ersättningar med mera fattas på felaktiga grunder. Felaktig folkbokföring används i stor omfattning som ett brottsverktyg inom den organiserade brottsligheten, påpekar rikspolischefen Anders Thornberg.

En systematisk genomgång av områden där bristande investeringar på ett område leder till kostnader på ett annat område skulle kunna utgöra underlag för omprioriteringar. Kortsiktighet och alltför snäva perspektiv tillhör de stora resurstjuvarna i den offentliga verksamheten. 

av M L