Femton personer söker bidrag

januari 10, 2022

Mattias Lundbäck

Dagens Samhälle (15/11-21) noterar att femton personer i Uppsala kommun arbetar med att söka bidrag. Nej, det handlar inte om bidrag från EU eller forskningsbidrag. Arbetet handlar om att söka statliga bidrag till kommunen. 

Bild av David Mark från Pixabay

Ja, statsbidragen är så många att staten själv tvingades anlita revisionsbyrån EY för att ta reda på hur många det egentligen finns. De kom fram till att det finns 206 stycken riktade statsbidrag. 

Om 15 personer arbetar med att söka bidrag i Uppsala kommun som har 400 000 invånare kan det röra sig om fler än 300 för alla svenska kommuner. Det är tid som säkert skulle ha kunnat användas till mer produktiv verksamhet. Detta oräknat all tid som tjänstemän och politiker använder för att optimera verksamheten så att bidragen blir så stora som möjligt. 

Varför delar staten ut riktade bidrag? Sannolikt handlar det om att politiker på nationell nivå vill visa att de löser problem och styr verksamheten åt rätt håll. Då uppkommer följdfrågan – hur vet politikerna på nationell nivå att de bättre än politikerna på lokal nivå kan avgöra vad som bör göras? 

Att dela ut bidrag är ett enkelt sätt för politiker på central nivå att visa att de gör något. Men eftersom ansvaret för de uppgifter som det handlar om ofta ligger på en lägre nivå finns risk för att centrala beslutsfattare överskattar sin förmåga att se vad som bör göras och hur det bör göras. 

Bortsett från att de riktade bidragen skapar byråkrati finns därmed risk för att lokala politikers möjligheter att lösa lokala problem kringskärs. Det finns därför goda skäl att tänka igenom om riktade bidrag verkligen är ett lyckat sätt att angripa problem. Om ansvaret från början ligger på lokal nivå finns kanske ett bra skäl till detta. Annars är det beslutsnivån som behöver ändras.

DELA!

Relaterat innehåll

Den gröna bubblans anatomi

Alla bubblor är inte gröna. Men politiska ambitioner att förbättra miljön och minska utsläppen av koldioxid får i vissa fall negativa sidoeffekter. När goda ändamål tillåts helga medlen blir det ibland fel. Trots vällovliga ambitioner leder satsningarna fel. Christian Sandström, biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio, har i en rapport för Kommissionen […]

Hur påverkas effektiviteten inom sjukvården när ledarskapet ständigt byter hand?

Under de senaste 17 åren har Karolinska Universitetssjukhuset haft fyra olika sjukhusdirektörer vilka har suttit mellan tre till sju år.  Ledarskap diskuteras flitigt, men hur påverkar rotationen av ledningen i sig resultatet av vården? Framgångsrikt ledarskap inom vården kräver att patienter och medarbetare, styrelse och ledning men även att kritiker och debattörer hinner säga sitt. […]

Det som kallas politikersjukan

På en tillställning i Spegelsalen på Grand Hotel i Stockholm, känd från Ruben Östlunds film The Square, framträdde en partiledare härförleden, som på grönbete efter att precis ha lösts från TV4:as 30-sekundersboja. Vi är helt i händerna på kanalernas upplägg och format när det gäller partiledardebatterna, suckade hon. Det handlar om centerledaren Annie Lööf. Efter att ha […]

Unga har lågt förtroende för primärvården

Enligt en undersökning som Forum för Health Policy beställt är det endast fyra procent av ungdomarna som har mycket stort förtroende för primärvården. Det är en anmärkningsvärt låg siffra då primärvården är den gren av sjukvården som de flesta medborgare möter regelbundet. Inte heller nätläkarna får ett högt betyg. Men förtroendet för nätläkarna är ändå något större hos […]

Tilltron till polisens arbete lägre i Sverige

Lag och ordning är nu den viktigaste politiska frågan i Sverige. Problem med skjutningar och gängkriminalitet återkommer i mediaflödet. Brottsligheten drabbar förstås individer och hushåll, men även vart tredje företag drabbas.  Tilltron till polisen är också låg i Sverige, jämfört med flertalet andra europeiska länder. The Quality of Government (QoG) Institute vid Göteborgs Universitet sammanställer […]

Olika tillgång till äldreomsorg i svenska kommuner

Aftonbladet konstaterar i en granskning att andelen som får avslag på ansökan om plats i särskilt boende varierar kraftigt mellan olika kommuner. Sju kommuner ligger över 20 procent i andel avslag, men i 43 kommuner är andelen nekade mindre än 2 procent.  Det kan förstås finnas många skäl till att det skiljer sig mellan kommuner […]

Ska kommuner verkligen flytta problemen till andra?

I Dagens Samhälle (14/1) kan vi läsa om att Sigtuna kommun tillsatt flera tjänstemän som ska försöka få människor i behov av försörjningsstöd att flytta till andra kommuner. Samtidigt läser vi att Höganäs kommun genom att starta bolag vill undvika att betala moms.  Som kommunmedborgare måste vi ställa oss frågan – är det acceptabelt att […]

I Krokom fungerade NKS-modellen

Dagens Samhälle lyfter fram Krokom som exempel på en kommun som lyckats bra med att upphandla äldreomsorg. ”Använd rätt är LOU fantastisk”, säger socialnämndens ordförande.  Kommunen betalar en avgift per vårddygn, och i denna ingår att leverantören bygger och sköter om fastigheten. Det är intressant nog lite som avtalet med Skanska om Nya Karolinska, fast i […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.