Borlänge i strykklass inom äldreomsorgen

B

Finns det politiker i Borlänge som vill satsa mer pengar på äldreomsorgen? Fråga dem då om skattenyttan ökar om mer resurser tillförs verksamheten. I en ny undersökning från Kommissionen för skattenytta hamnar nämligen Borlänge i strykklass när det gäller hur pengarna till äldreomsorgen används.

Foto: Ida Forsgren

Sverige satsar över huvud taget mycket stora resurser på äldreomsorgen. Inom OECD går i snitt 1,5 procent av BNP till de äldres omsorg. I Sverige är siffran 2,9 procent. Hur effektivt dessa medel används på kommunnivå har varit föremål för vår nya studie: ”Kvalitet till varje pris”, framtagen av forskaren och kommissionsledamoten Mattias Lundbäck.

För att en sådan jämförelse ska bli relevant måste kommunerna delas in i olika jämförbara grupper; att hitta skillnader mellan en glesbygdskommun och en befolkningstät storstadskommun ger inte så mycket vägledning.

Här sorterar Borlänge i kategorin ”större stad”, där kriteriet är att kommunen ska ha minst 50 000 innevånare varav minst 40 000 ska bo i den största tätorten. I egna grupper är då också förstås våra tre storstäder Stockholm, Göteborg och Malmö och, också i egen kategori, kommuner med pendlingsavstånd till dessa städer.

Inom varje grupp beräknas sedan produktiviteten – hur mycket omsorg som en kommun levererar i förhållande till satsade medel. Därefter tar vi fram en effektivitetindikator genom att också kontrollera för eventuella kvalitetsskillnader. Hög produktivitet på bekostnad av kvaliteten är ju inte mycket att skryta med.

Undersökningen visar att det lilla samband som finns är att kommuner med hög produktivitet också levererar högre kvalitet. Genom att fråga dem som borde veta bäst, de som utnyttjar denna äldreomsorg, får vi också för varje kommun en stark kvalitetsindikation.

När det gäller Borlänge visar det sig att potentialen för produktivitetsförbättringar är betydande. Bäst i gruppen är Linköping som då blir jämförelsekommun. Frågan är alltså hur stor förbättringspotential det finns i jämförbara kommuner i förhållande till Linköping.

När det gäller Borlänge visar det sig att potentialen för produktivitetsförbättringar är betydande. För Borlänge, som hamnar i botten av tabellen är siffran 65 procents förbättringspotential.

Skriver Bettina Kashefi i Borlänge tidning 2022-11-03

Kommunen är mindre än hälften så produktiv inom äldreomsorgen som Västerås. I botten får Borlänge sällskap av Borås (48 procent) och Halmstad (45,2 procent) .

I toppen återfinns alltså Linköping (0,0), tillsammans med Västerås (1,7) och Gävle (12,6).

Så var det då detta med kvaliteten. Även där hamnar dock Borlänge långt under medel.

Andelen brukare som tycker att verksamheten, exempelvis när det gäller särskilt boende, är av god kvalitet hamnar för gruppen ”stor stad” på ett snitt på 77 procent under 2022. För Borlänge är siffran 63 procent, den lägst uppmätta av de sex nämnda kommunerna i gruppen.

Inte heller går det att ifrågasätta Linköping utifrån något kvalitetskriterium, den mer produktive är även här bättre också kvalitetsmässigt med en siffra över snittet (80 procent).

Poängen med detta är inte främst att peka ut ”förlorare” bland kommunerna utan betona vikten av att lyssna på kommuner inom samma kommungrupp för att därifrån kanske kunna dra lärdomar för framtiden.

För kommuninnevånarna vore det sannolikt en bättre modell än att ytterligare skattebelasta dem i dessa redan så svåra tider.

Bettina Kashefi, Kanslichef Kommissionen för skattenytta


Läs debattartikel i Borlänge tidning: Borlänge i strykklass inom äldreomsorgen

av ES