Vad fan får vi för budgetmiljarderna?

november 8, 2022

Regeringen strör nya pengar omkring sig i budgeten. Men det verkar inte finnas en sammanhållen strategi för vad de ska gå till. Skattemedel måste användas effektivare, skriver Leif Östling och Bettina Kashefi i Expressen 8 nov 2022.

Så är den nya regeringens första budget presenterad. Regeringen själv vill tala om en ”historisk offensiv” inom rättsväsendet. Oppositionen vill ha fokus på utlovade men uteblivna satsningar på lägre bensinpriser, lägre skatter, förmånligare ISK-sparande, med mera.

Men den här gången är det mer befogat att höja ett varningens finger för vad regeringen gör, än att kritisera den för vad den inte gör. Att inte genomföra allt på en gång verkar klokt när vi är på väg mot en så kallad perfekt storm med hög inflation, höga räntor, lågkonjunktur, ökad arbetslöshet, och arbetskraftsbrist på nyckelpositioner. Allting på en och samma gång.

Utan plan

Däremot strör regeringen ut nya medel till en rad myndigheter och verksamheter till synes utan plan eller sammanhållen strategi. Ibland får man intrycket av att regeringen frågat myndighetscheferna hur mycket mer pengar de behöver och sedan rättat sig efter det. 

För oss i Kommissionen för skattenytta spelar det ingen roll om regeringen är blå eller röd, det som spelar någon roll är hur den förhåller sig till våra skattemedel. Är det blått vid makten så granskar vi de blå. Och här måste vi fråga oss – ursäkta uttrycket – vad fan får vi för budgetmiljarderna? 

Och då undrar vi vad ökade satsningar på 1,6 miljarder kronor på tre år till skolan egentligen betyder. Det ska inrymma satsningar på speciallärare, lovskola, språkutveckling, spetsutbildningar, lärarvidareutbildningar, sociala team och jourskolor. Det faktum att det inte finns något mätbart samband mellan hur mycket resurser som läggs på en skola och vilken kvalitet som kommer ut ur den gör att det kan ifrågasättas om det verkligen är mer resurser som behövs.

Är det nödvändigtvis mer resurser som behövs, eller går skattepengarna att använda på ett smartare sätt?

På vårdområdet ”kraftsamlar” regeringen ”för en bättre hälso- och sjukvård och för en förbättrad folkhälsa”. 300 miljoner kronor per år under tre år avsätts för satsningen. Vad ska pengarna gå till? Jo följande: En gemenskapssatsning för att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet och isolering; ett fritidskort som ger barn och unga bättre möjligheter att delta i idrotts- och föreningslivet; förstärkt stöd till Bris nationella stödlinje; satsningar på att motverka hemlöshet, förstärkt förlossningsvård, satsningar på primärvården i landsbygd, plus den utlovade nationella statliga vårdförmedlingen. 

Vårdköerna ökar

Vi har gått från 11 000 verksamma läkare 1970 till 44 000 läkare i dag. Antalet sjuksköterskor har under samma tid stigit från 36 000 till 126 000. Detta samtidigt som vårdköerna bara ökat. Är det nödvändigtvis mer resurser som behövs, eller går skattepengarna att använda på ett smartare sätt?

Sen har vi då huvudsatsningen, den på rättsväsendet. Polismyndigheten ska växa med motsvarande 10 000 fler poliser till 2024. Sammanlagt fem miljarder kronor ska myndigheterna få. Behoven grundar sig på att nuvarande medel används på ett effektivt sätt. Vet regeringen att så är fallet? 

Inrätta effektivitetskansli

Gängkriminaliteten är vårt största samhällsproblem. Att resurser satsas där är helt rätt. Men här liksom på andra områden hade vi önskat oss att utbetalningarna hade föregåtts av en analys av hur befintliga medel användas. Går det att jobba smartare? Finns det någon annan förklaring till den låga uppklarningen av gängbrotten än bristande resurser?

Det ledande regeringspartiet, Moderaterna, lovade före valet att inrätta ett effektivitetskansli i statsrådsberedningen. Det bör ske utan dröjsmål. Att satsningarna delvis betalas av neddragningar på annat håll, såsom biståndet, räcker inte om tillskotten sker i verksamheter där medlen inte används effektivt. Vi behöver inte främst nya satsningar utan ett nytt sätt att satsa. En satsning på kvalitet och effektivitet i hanteringen av skattemedlen.

Leif Östling, Ordförande Kommissionen för skattenytta

Bettina Kashefi, Kanslichef Kommissionen för skattenytta


Läs debattartikel på expressen.se: Vad fan får vi för budgetmiljarderna? (expressen.se)

DELA!

Relaterat innehåll

Seminarium: Almedalen 

Två år in i mandatperioden – vad har regeringen åstadkommit? Leif Östling och Kommissionen för skattenytta bjöd in till seminarium för att ta tempen på bl.a. regeringens sjukvårdspolitik. Halva mandatperioden har gått, men har den svenska sjukvården blivit bättre? Medverkade gjorde Ulrica Schenström, vd på tankesmedjan Fores, och Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet. Samtalet […]

Fega politiker sviker i eurofrågan

En svag valuta, som den svenska kronan, riskerar att pressa upp skattenivåerna i onödan. En starkare valuta, euron, är bättre för skattebetalarna. De får mer för pengarna, skriver Leif Östlin, ordförande Kommissionen för skattenytta. Läs mer här: https://www.di.se/debatt/fega-politiker-sviker-i-eurofragan

Vad fungerar bäst – privat eller offentligt driven välfärd?

Kommissionen för skattenytta bjöd in till rapportsläpp och samtal om vad som fungerar bäst – privat eller offentligt driven välfärd. Medverkade gjorde Monica Renstig, rapportförfattare, Christine Lorne (C), regionråd, Désirée Pethrus (KD), oppositionsregionråd samt Åsa Schlyter, verksamhetschef Prima, barn- och vuxenpsykiatri. Samtalet modererades av Bettina Kashefi. 

Fel se vårdblockaden som en övertidsfråga

Vårdförbundet har räknat ut att deras medlemmar jobbade tre miljoner timmar övertid under förra året. Det låter chockerande med ungefär 8 200 övertidstimmar per dag. Men om övertiden gäller de 63 000 anställda som nu tagits ut i blockad motsvarar det en halvtimme per medarbetare. Fördelar man det på samtliga medlemmar i Vårdförbundet, 114 000 […]

Replik: Berner slåss mot väderkvarnar

https://www.di.se/debatt/replik-berner-slass-mot-vaderkvarnar Att hushålla med skattemedlen borde vara viktigt för alla. Men det är främst viktigt för dem med små medel. Det skriver regeringen under på. Och i ärlighetens namn tror jag att Joachim Berner också, när han satt sig in i Kommissionens arbete, håller med, skriver Bettina Kashefi, Kanslichef, Kommissionen för skattenytta. Läs hela repliken via länken.

Är det önskvärt med digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen?

Vi nås nästan dagligen av rapporter om brist på personal inom äldreomsorgen. De närmsta tio åren beräknas den bristen dessutom öka. Ett alternativ till att vända utvecklingen är genom att använda välfärdsteknik i större utsträckning. På så sätt skulle personalen kunna avlastas. Men trots det går utvecklingen av välfärdsteknik långsamt. Är välfärdsteknik lösningen på äldreomsorgens utmaningar? Kan […]

Lärarutbildningen brottas med stora problem – går situationen att lösa?

Kommissionen för Skattenytta bjöd in till rapportsläpp och seminarium om tillståndet i den svenska lärarutbildningen. Det är sedan lång tid väl känt att lärarutbildningen brottas med stora avhopp och bristande attraktivitet. Men trots detta har man från politiskt håll inte gjort tillräckligt. Går situationen att lösa? Och hur påverkas elever av detta? Medverkade gjorde Eva […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2024

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.