Regeringen strör nya pengar omkring sig i budgeten. Men det verkar inte finnas en sammanhållen strategi för vad de ska gå till. Skattemedel måste användas effektivare, skriver Leif Östling och Bettina Kashefi i Expressen 8 nov 2022.
Så är den nya regeringens första budget presenterad. Regeringen själv vill tala om en ”historisk offensiv” inom rättsväsendet. Oppositionen vill ha fokus på utlovade men uteblivna satsningar på lägre bensinpriser, lägre skatter, förmånligare ISK-sparande, med mera.
Men den här gången är det mer befogat att höja ett varningens finger för vad regeringen gör, än att kritisera den för vad den inte gör. Att inte genomföra allt på en gång verkar klokt när vi är på väg mot en så kallad perfekt storm med hög inflation, höga räntor, lågkonjunktur, ökad arbetslöshet, och arbetskraftsbrist på nyckelpositioner. Allting på en och samma gång.
Utan plan
Däremot strör regeringen ut nya medel till en rad myndigheter och verksamheter till synes utan plan eller sammanhållen strategi. Ibland får man intrycket av att regeringen frågat myndighetscheferna hur mycket mer pengar de behöver och sedan rättat sig efter det.
För oss i Kommissionen för skattenytta spelar det ingen roll om regeringen är blå eller röd, det som spelar någon roll är hur den förhåller sig till våra skattemedel. Är det blått vid makten så granskar vi de blå. Och här måste vi fråga oss – ursäkta uttrycket – vad fan får vi för budgetmiljarderna?
Och då undrar vi vad ökade satsningar på 1,6 miljarder kronor på tre år till skolan egentligen betyder. Det ska inrymma satsningar på speciallärare, lovskola, språkutveckling, spetsutbildningar, lärarvidareutbildningar, sociala team och jourskolor. Det faktum att det inte finns något mätbart samband mellan hur mycket resurser som läggs på en skola och vilken kvalitet som kommer ut ur den gör att det kan ifrågasättas om det verkligen är mer resurser som behövs.
På vårdområdet ”kraftsamlar” regeringen ”för en bättre hälso- och sjukvård och för en förbättrad folkhälsa”. 300 miljoner kronor per år under tre år avsätts för satsningen. Vad ska pengarna gå till? Jo följande: En gemenskapssatsning för att förebygga och bryta ofrivillig ensamhet och isolering; ett fritidskort som ger barn och unga bättre möjligheter att delta i idrotts- och föreningslivet; förstärkt stöd till Bris nationella stödlinje; satsningar på att motverka hemlöshet, förstärkt förlossningsvård, satsningar på primärvården i landsbygd, plus den utlovade nationella statliga vårdförmedlingen.
Vårdköerna ökar
Vi har gått från 11 000 verksamma läkare 1970 till 44 000 läkare i dag. Antalet sjuksköterskor har under samma tid stigit från 36 000 till 126 000. Detta samtidigt som vårdköerna bara ökat. Är det nödvändigtvis mer resurser som behövs, eller går skattepengarna att använda på ett smartare sätt?
Sen har vi då huvudsatsningen, den på rättsväsendet. Polismyndigheten ska växa med motsvarande 10 000 fler poliser till 2024. Sammanlagt fem miljarder kronor ska myndigheterna få. Behoven grundar sig på att nuvarande medel används på ett effektivt sätt. Vet regeringen att så är fallet?
Inrätta effektivitetskansli
Gängkriminaliteten är vårt största samhällsproblem. Att resurser satsas där är helt rätt. Men här liksom på andra områden hade vi önskat oss att utbetalningarna hade föregåtts av en analys av hur befintliga medel användas. Går det att jobba smartare? Finns det någon annan förklaring till den låga uppklarningen av gängbrotten än bristande resurser?
Det ledande regeringspartiet, Moderaterna, lovade före valet att inrätta ett effektivitetskansli i statsrådsberedningen. Det bör ske utan dröjsmål. Att satsningarna delvis betalas av neddragningar på annat håll, såsom biståndet, räcker inte om tillskotten sker i verksamheter där medlen inte används effektivt. Vi behöver inte främst nya satsningar utan ett nytt sätt att satsa. En satsning på kvalitet och effektivitet i hanteringen av skattemedlen.
Leif Östling, Ordförande Kommissionen för skattenytta
Bettina Kashefi, Kanslichef Kommissionen för skattenytta
I årets sista avsnitt av Skattenyttapodden blickar vi tillbaka på året som har gått. Bland annat diskuterar vi en debattartikel Leif Östling skrev i mars om att sälja statliga bolag. Per Östensson gästar oss för att berätta om underlaget som låg till grund för artikeln. Var det rätt av regeringen att sälja Bilprovningen och vilka […]
Medverkar gör Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör på bland annat Försäkringskassan, Brottsförebyggande Rådet och även tidigare vice rikspolischef, Torbjörn Forkby, professor i socialt arbete vid Linneuniversitetet, och Åsa Ljusberg, sakkunnig vid Delegationen för brottsförebyggande åtgärder inom socialtjänstens område.
I dagens avsnitt av Skattenyttapodden diskuterar vi en av de viktigaste frågorna för vårt samhälle: hur ska vi balansera hårdare straff med satsningar på rehabilitering för att minska brottsligheten och skapa skattenytta på lång sikt?
När Donald Trump nu intar Vita huset med Elon Musk i handen finns det mycket att oroa sig för. Men fokuset på att effektivsera förvaltningen är något som även svenska politiker borde agera på. Det viktiga vi kan lära av Trump är behovet av ett utökat samarbete mellan politik och näringsliv, skriver Leif Östling, ordförande […]
I dagens avsnitt diskuterar vi bostadsmarknadens påverkan på Sveriges ekonomi och tillväxt. Vi går igenom allt från bostadsbristens effekter på arbetsmarknaden till idéer om marknadshyror och kontorsomvandlingar. Hur skulle en bättre fungerande bostadsmarknad stärka Sveriges ekonomi?
I dagens avsnitt pratar vi om ledarskapets betydelse för att åstadkomma en ökad skattenytta. Ulf Lindberg har lång erfarenhet av ledarskap inom näringslivet på både koncernnivå, som VD och entreprenör. Han har även gett ut boken The Art of Leadership.
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.