Ledarskapet är avgörande för all utveckling inom såväl näringslivet som den offentliga sektorn. Vi har många exempel på att affärsverksamheter tvingats genomgå rätt brutala förändringar av ledningar, från toppen och många nivåer neråt, för att överleva kriser, skriver Göran Johnsson tidigare ordförande IF Metall och Leif Östling, tidigare koncernchef för Scania.

Volvo AB utsåg Martin Lundstedt till vd för bolaget år 2015. Fram till dess hade Volvo haft en låg lönsamhet. Konkurrenten Scanias vinst var mer än dubbelt så hög. Med ny vd i Volvo kom hela toppledningen i företaget att förnyas. De förde in en ny kultur i hela företaget, från verkstadsgolvet och upp. Resan har tagit nästan ett decennium, men Volvo kom i kapp. Det visar vad ledarskapet betyder för en bättre produktivitet i alla delar av stora organisationer.

Situationen är densamma inom den offentliga sektorn. Förbättringspotentialen är på många håll betydande. Såväl respekten för skattebetalarnas pengar som utövandet av ledarskapet visar stora brister. Det bidrar till det läckage av pengar som vi i dag ser.

Regeringens Produktivitetskommission har därför en viktig och grannlaga uppgift. Den ska spänna över ett brett fält och inbegripa både näringslivet och den skattefinansierade offentliga verksamheten. Syftet är att ”uppnå en högre tillväxt och en mer kostnadseffektiv offentlig sektor”. 

Trots det nämns i det nio sidor långa kommittédirektivet inte frågan om hur ledarskapet fungerar och utövas annat än i en bisats för att definiera begreppet ”teknisk utveckling”. Det visar på att regeringen inte förstår hur avgörande ledarskapet är för produktivitetsutvecklingen. Alternativt saknar den modet att sätta fokus på denna kontroversiella fråga. Eftersom detta är en så central del av all tillväxtrelaterad produktivitetsutveckling kommer kommissionens slutrapport med all sannolikhet att bli en hyllvärmare. Detta kan vi säga redan nu. 

Det är i sig ett slöseri med statens resurser att tillsätta utredningar som inte ges direktiv och förutsättningar att leverera en användbar produkt. Varje gång regeringen lägger ut uppdrag utan att tillhandahålla rätt verktyg ser vi prov på bristande chefskap. I detta fall träffar kritiken finansminister Elisabeth Svantesson.

Direktiven ger i och för sig utredaren, tidigare statssekreteraren Hans Lindblad, möjlighet att tänka utanför boxen. Men det blir svårt för en utredare att lägga till ledarskapsfrågan i efterhand, lite grann så där på ett hörn. Det borde ha varit ett huvudkriterium.

När den ryggmärgsmässiga lösningen på en icke fungerande verksamhet är att tillföra mer ekonomiska resurser handlar det ofta om bristande ledarskap. Inga andra alternativ övervägs. Ingen grundlig analys av orsakerna till problemen vidtas. Titta exempelvis på Polisen vars anslag ökade med 43 procent mellan 2015 och 2021, och som vi vet fortsätter att öka. Samtidigt ligger uppklarningsprocenten kvar på samma nivå, omkring 13-14 procent. Allt detta är främst en ledarskapsfråga. Nu förfogar Polisen över 37 miljarder kronor. Om myndigheten till detta fogat 37 starka operativa chefer hade satsningen kunnat få effekt. 

Samma sak med den dramatiska utvecklingen inom äldreomsorgen. År 2020 ansåg 28 procent av socialcheferna inom omsorgen att det var svårt att rekrytera och behålla personal. Två år senare, 2022, var motsvarande siffra 61 procent, enligt en undersökning från fackförbundet Vision. Att förstå och kunna göra någonting åt den utvecklingen utan att utgå från ledarskapet, det vill säga chefernas styrka och förmåga att organisera sitt arbete, torde vara ogörligt. Att tvingas förlita sig på nationalekonomiska modeller för att förstå sådant som arbetsglädje, motivation, eget ansvar och utvecklingsmöjligheter är en hopplös uppgift.

Tittar vi på sjukskrivningarna är det också frapperande att de är 85 procent högre för personal inom särskilda boendeformer (särskilt boende för äldre och för personer med funktionshinder) än för snittet av arbetskraften. Det handlar om 16,7 sjukskrivningsdagar om året, vilket motsvarar nästan en månads faktisk arbetstid. Snittet för riket är 9,0 dagar. Här spelar förstås också annat än ledarskapet in. Men det är omöjligt att hantera problematiken om man inte börjar i ledarskapet. 

För att förbättra situationen måste därför också chefernas arbetssituation beaktas. Det är ett faktum att chefer i offentlig förvaltning har betydligt fler underställda jämfört med den privata sidan, drygt 30 procent av de offentliga cheferna har fler än 20 medarbetare. Motsvarade siffra för privat sektor är drygt 20 procent. Det ger chefer i offentlig verksamhet ett sämre utgångsläge.

Ser man till skattenyttan vore det bättre att i förtid avsluta projekt som inte har någon framgångspotential än att istadigt föra dem i mål. Så på vilket problem är Produktivitetskommissionen lösningen? Inte på produktivitetsproblemet, i alla fall. Därför: Lägg ned denna kommission och tillsätt i stället en gedigen ledarskapsutredning. 

Göran Johnsson tidigare ordförande IF Metall, utredare av kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen 

Leif Östling ordförande, Kommissionen för skattenytta, tidigare koncernchef för Scania

Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Kontakt:
info@skattenytta.se