Kan äldreomsorgen drivas billigare med bevarad kvalitet?

november 5, 2022

DEBATT

Äldre i Borås är mycket nöjda med sin kostsamma äldreomsorg. Frågan är om kundnöjdheten skulle kunna bestå även om produktiviteten ökade. ”Går det att få samma kvalitet till en lägre kostnad?”, skriver Bettina Kashefi.

Äldreomsorgen brukar vara en av de viktigaste politiska frågorna för en kommun. Så också i år där kommunpolitikerna i landet rankar frågan som nummer två, slagen bara av skolan. Detta enligt en stor enkät i Ekot tidigare i år där drygt 1 700 kommunalpolitiker svarat. Med tanke på att äldreomsorgen kostar 135 miljarder kronor per år så är det ingen orimlig prioritering.

Därför har vi i Kommissionen för skattenytta också ägnat frågan särskild uppmärksamhet. I en ny rapport, ”Kvalitet till varje pris”, har kommissionsledamoten och forskaren i nationalekonomi Mattias Lundbäck studerat hur väl ut olika kommuner kommer vid en jämförelse. För att en sådan övning ska bli meningsfull gäller det att först dela in landets kommuner i olika jämförbara grupper. Att jämföra en kommun i huvudstaden mot en i glesbygd ger sällan några användbara resultat.

Sålunda har kommissionen i denna studie börjat med just detta: Borås hamnar i kategorin ”Större stad” där kommunen ska ha minst 50 000 invånare, varav minst 40 000 ska bo i den största tätorten. Sedan är förstås de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö i en egen kategori, liksom också kommuner med nära pendlingsavstånd till dessa storstäder är.

Först studeras produktiviteten i respektive kommun: Hur mycket äldreomsorg levereras i förhållande till inkomna skattemedel. Detta görs enligt en standardiserad modell som också använts av exempelvis Vårdanalys och ESO. På så sätt får man fram den kommun som är mest produktiv. Utifrån det räknas ett värde på de andra kommunerna fram, det vill säga hur mycket behöver produktiviteten öka för att kommunen i fråga ska vara lika produktivt som den bästa?

Här hamnar Borås näst sist i sin kategori. Bäst är Linköping följd av Västerås och Gävle. I botten återfinns Borlänge, Borås och Halmstad.

Förbättringspotentialen för Borås är 48,0 procent. Produktiviteten behöver alltså förbättras dramatiskt för att Borås ska hamna i topp. Kommunens hantering av skattebetalarnas pengar har således en betydande effektiviseringspotential.

Men för att få en rättvisande bild av verksamheten måste även ett kvalitetsmått tillföras analysen. Hur bra är äldreomsorgen i Borås? Bästa sättet att mäta det är att låta dem som använder tjänsterna betygsätta verksamheten. För det mesta finns här en positiv korrelation, de som har hög produktivitet har också hög kvalitet, och vice versa. Men så är inte fallet i Borås.

Det visar sig nämligen att de kommuninnevånare som brukar tjänster inom äldreomsorgen i Borås är mer nöjda än snittet av kommunerna i undersökningsgruppen. Hela 82 procent av de tillfrågade sade sig vara nöjda med omsorgen. Det är till och med en lite större kundnöjdhet än toppkommunerna Linköping (80 procent) och Västerås (78 procent). Skillnaden mot den kommun som hamnade sämre än Borås i produktivitetsligan, Borlänge (63 procent) är betydande.

Slutsatsen är alltså att de som bäst känner äldreomsorgen i Borås är mycket nöjda med sin kostsamma äldreomsorg. Frågan är då om kundnöjdheten skulle kunna bestå även om produktiviteten ökade. Går det att få samma kvalitet till en lägre kostnad?

Eftersom kommuner som Linköping och Västerås snarast har att ställa sig motsatt fråga – går det att förbättra kvaliteten till samma kostnad? – borde ett erfarenhetsutbyte kommunerna emellan om äldreomsorgen ha möjligheter att resultera i större skattenytta för samtliga inblandade parter.

Bettina Kashefi, kanslichef för Kommissionen för Skattenytta

DELA!

Relaterat innehåll

EU och skattenytta 27/2

Sverige är ordförande i EU i vår. Det är ett utmärkt tillfälle att öka kontrollen av budgeten. Hur kan EU:s stora budget användas mer effektivt? Kan vi skattebetalare vara säkra på att den gigantiska återhämtningsfonden hamnar rätt? Går det att stoppa missbruk och fusk? Vad får vi egentligen för pengarna? Leif Östling önskar att EU tittar närmare […]

Östlings fråga mer relevant än någonsin

”Kommissionen för skattenytta presenterade i förra veckan sitt bokslut för 2022. Det är ingen uppmuntrande läsning för den som tycker att staten borde uppvisa samma omsorg om skattepengarna när de spenderas som när de drivs in.” Skriver Henrik Westman i Dagens Industri (31/1)

Leif Östling intervjuas i DI

Leif Östling intervjuas i Dagens Industri om sitt initiativ Kommissionen för Skattenytta. Han konstaterar där att ”Grundproblemet är inte, som de flesta tror, brist på resurser. Problemet är hur resurserna används.  Vårt grävande visar ett otroligt resursslöseri, som i sin tur verkar bero på bristande ledarskap och styrning, luddiga mål och noll uppföljning.  En fastighet […]

Skattenyttas årsbokslut 2022

Vad är skattenytta? Den bristande effektiviteten och skattenyttan visas också tydligt av att kopplingen är svag eller obefintlig mellan resurser till en viss verksamhet och dess resultat – oberoende av på vilken nivå vi mäter detta – kommuner, regioner eller nationellt. Det står också klart att Sverige långsiktigt tappat i välståndsligan och därmed gått miste […]

Löftessvek när vårdens budget fortsätter svälla

Mer resurser till välfärds­systemen riskerar att skapa ett monster över vilket vi inte har någon kontroll. Om regeringen på allvar vill göra sjukvården mer effektiv så behöver den ändra strategi, skriver Leif Östling i SVD Debatt (24/1). Regeringen har under sina första månader dragit på sig kritik för diverse så kallade vallöftes­brott. Debatten har varit vildvuxen […]

Går det att få mer nytta för skattepengarna inom vården?

Vården är en av medborgarnas viktigaste frågor, men hur prioriteras egentligen användning av resurserna? Lyssna på Kommissionens hälsoekonom Mattias Lundbäck i ett samtal med Kajsa Dovstad, legitimerad läkare och programansvarig för välfärdspolitik Timbro, i podcasten ”Ekonomerna” som ges ut av Timbro.

Årsbokslut 26/1

Vilken nytta gör våra skattemedel? Vad får vi för pengarna? Kommissionen för skattenytta har under år 2022 studerat detta. Slutsatsen är att effektiviseringspotentialen är stor och det går att få ut mer nytta för varje skattekrona. Seminariet Bokslut 2022 diskuterar hur våra gemensamma resurser används och vad som behöver göras för att förbättra leveransen till […]

Leif Östling: Inrätta Kommissionen för skattenytta på EU-nivå!

Under EU-ordförandeskapet bör Sverige resa frågan om behovet av en kommission för skattenytta även på EU-nivå. Det kan spara unionens medlemsländer så mycket som 1 800 miljarder kronor, mer än hela den svenska statsbudgeten. Det skrev Leif Östling, i Smedjan 14/12 2022. Jag föddes i september 1945, bara några månader efter andra världskrigets slut. Europa låg i ruiner. […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar nu emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.