DEBATT

Äldre i Borås är mycket nöjda med sin kostsamma äldreomsorg. Frågan är om kundnöjdheten skulle kunna bestå även om produktiviteten ökade. ”Går det att få samma kvalitet till en lägre kostnad?”, skriver Bettina Kashefi.

Äldreomsorgen brukar vara en av de viktigaste politiska frågorna för en kommun. Så också i år där kommunpolitikerna i landet rankar frågan som nummer två, slagen bara av skolan. Detta enligt en stor enkät i Ekot tidigare i år där drygt 1 700 kommunalpolitiker svarat. Med tanke på att äldreomsorgen kostar 135 miljarder kronor per år så är det ingen orimlig prioritering.

Därför har vi i Kommissionen för skattenytta också ägnat frågan särskild uppmärksamhet. I en ny rapport, ”Kvalitet till varje pris”, har kommissionsledamoten och forskaren i nationalekonomi Mattias Lundbäck studerat hur väl ut olika kommuner kommer vid en jämförelse. För att en sådan övning ska bli meningsfull gäller det att först dela in landets kommuner i olika jämförbara grupper. Att jämföra en kommun i huvudstaden mot en i glesbygd ger sällan några användbara resultat.

Sålunda har kommissionen i denna studie börjat med just detta: Borås hamnar i kategorin ”Större stad” där kommunen ska ha minst 50 000 invånare, varav minst 40 000 ska bo i den största tätorten. Sedan är förstås de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö i en egen kategori, liksom också kommuner med nära pendlingsavstånd till dessa storstäder är.

Först studeras produktiviteten i respektive kommun: Hur mycket äldreomsorg levereras i förhållande till inkomna skattemedel. Detta görs enligt en standardiserad modell som också använts av exempelvis Vårdanalys och ESO. På så sätt får man fram den kommun som är mest produktiv. Utifrån det räknas ett värde på de andra kommunerna fram, det vill säga hur mycket behöver produktiviteten öka för att kommunen i fråga ska vara lika produktivt som den bästa?

Här hamnar Borås näst sist i sin kategori. Bäst är Linköping följd av Västerås och Gävle. I botten återfinns Borlänge, Borås och Halmstad.

Förbättringspotentialen för Borås är 48,0 procent. Produktiviteten behöver alltså förbättras dramatiskt för att Borås ska hamna i topp. Kommunens hantering av skattebetalarnas pengar har således en betydande effektiviseringspotential.

Men för att få en rättvisande bild av verksamheten måste även ett kvalitetsmått tillföras analysen. Hur bra är äldreomsorgen i Borås? Bästa sättet att mäta det är att låta dem som använder tjänsterna betygsätta verksamheten. För det mesta finns här en positiv korrelation, de som har hög produktivitet har också hög kvalitet, och vice versa. Men så är inte fallet i Borås.

Det visar sig nämligen att de kommuninnevånare som brukar tjänster inom äldreomsorgen i Borås är mer nöjda än snittet av kommunerna i undersökningsgruppen. Hela 82 procent av de tillfrågade sade sig vara nöjda med omsorgen. Det är till och med en lite större kundnöjdhet än toppkommunerna Linköping (80 procent) och Västerås (78 procent). Skillnaden mot den kommun som hamnade sämre än Borås i produktivitetsligan, Borlänge (63 procent) är betydande.

Slutsatsen är alltså att de som bäst känner äldreomsorgen i Borås är mycket nöjda med sin kostsamma äldreomsorg. Frågan är då om kundnöjdheten skulle kunna bestå även om produktiviteten ökade. Går det att få samma kvalitet till en lägre kostnad?

Eftersom kommuner som Linköping och Västerås snarast har att ställa sig motsatt fråga – går det att förbättra kvaliteten till samma kostnad? – borde ett erfarenhetsutbyte kommunerna emellan om äldreomsorgen ha möjligheter att resultera i större skattenytta för samtliga inblandade parter.

Bettina Kashefi, kanslichef för Kommissionen för Skattenytta

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Kontakt:
info@skattenytta.se