Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida:
“Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 procent, eller totalt 1200 operationer och andra åtgärder per månad i hela Sverige, skulle vårdköerna stabiliseras och sluta växa. Om kapaciteten skulle kunna öka med 5 procent, eller 4 600 operationer och andra åtgärder per månad, skulle de väntetider som byggts upp under lång tid vara helt borta inom två år.”
Vi är några som undrar hur det skulle gå till – det kan ju knappast vara fråga om att skjuta till nya pengar, det har vi provat tidigare! Antalet läkare har redan fördubblats under de senaste 20 åren och mängden pengar som används till sjukvård ökar snabbare än den ekonomiska tillväxten. I dag används 11 procent av BNP till sjukvård och siffran har aldrig varit högre. Tanken att mer resurser skulle avskaffa vårdköerna förefaller därför ytterst osannolik.
Mer troligt är att vårdköerna är en direkt konsekvens av sjukvårdens organisation. När ingen enskild aktör i vården har det samlade patientansvaret blir vårdköerna ett sätt att ransonera knappa resurser och skjuta över ansvaret på någon annan. Tänk om man skulle låta sig inspireras av länder som har kortare köer, som Holland, Schweiz eller något annat mer patientorienterat finansieringssystem?
En ny vetenskaplig artikel i tidskriften American Economic Journal, “Hospital Queues, Patient Health, and Labor Supply”, som baseras på norska data om ortopedipatienter, visar att tio dagars längre sjukskrivning ökar kostnaderna för Försäkringskassan (NAV i Norge) med 6 400 kronor.
En tumregel är att kostnaderna för samhället är ungefär dubbelt så stora som själva transfereringarna – så vi hamnar på 12 800 kronor för tio dagars sjukskrivning. En månads väntetid så är vi uppe på kostnaden för vissa ortopediska ingrepp. Snabbare vård skulle då vara självfinansierande.
Undertecknad har tillsammans med statsvetaren Nils Karlson i boken “Rätt att Välja” mer i detalj analyserat problemet och vad vi skulle behöva göra för att skapa en mer patientorienterad och effektiv sjukvård.
Det positiva med konstaterandet om att vårdköer är konsekvensen av systemfel är att vi kan göra något åt problemet. Det mindre positiva är att våra politiker hittills saknat förmåga att genomföra nödvändiga strukturförändringar.
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982. Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]
När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9). Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på […]
Så var budgeten för 2025 lagd. Och så har ytterligare diskussioner kring marginaltänkande dragit igång. I sedvanlig ordning ligger fokus på de 60 miljarder som politikerna skjuter till – snarare än på de 2 800 miljarder som redan finns. Journalister och skattebetalare måste bli bättre på att analysera den politiska retoriken och taktiken och inte låta […]
Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter. Ett […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024