Vart fjärde fjärrtåg kom för sent i juni

V

Kommissionen för Skattenytta har på olika sätt belyst problemen med de återkommande fördyringarna av infrastrukturprojekt i Sverige. Budgetarna överskrids i det närmaste regelbundet, och uppföljningen av projekten och förklaringarna till fördyringarna är ofta bristfällig. 

En annan del av problemen på infrastruktursidan är det bristande underhållet. I samband med att regeringen veckan före midsommar presenterade sin nya infrastrukturplan, konstaterade företrädare för näringslivet att man i hög grad missat underhållet. En beräkning av svenskt Näringsliv visar underhållsskulden, dvs vad det skulle kosta att återställa infrastrukturen till en acceptabel nivå, är ca 70 miljarder kronor. Eftersom satsningarna på underhåll är fortsatt för låga väntas skulden växa till 135-140 mdr i mitten av 2030-talet. Problemet med bristande underhåll poängterades också av industrins avtalsparter (både arbetsgivare och fack) som i en debattartikel i maj bl a skrev ”Sveriges infrastruktur befinner sig (…) i ett mycket allvarligt läge. Utan en storsatsning på underhåll kommer Sveriges infrastruktur och konkurrenskraft att försämras ytterligare”.  

Ett tydligt exempel på problemen är den återkommande statistiken över förseningar på järnvägen. Den senaste statistiken från Banverket visar att mindre än 90 % av tågen i juni kom fram i tid. Banverkets mål är 95 %. Det var femte månaden i följd som målet inte nåddes.  

Ett utfall på knappt 90 % kanske inte låter så dåligt, men uppdelat på olika reselängder blir statistiken mer oroande. Det visar sig då att  

  • För kortdistanstågen (pendel- och flygtåg) var punktligheten: 94,2% 
  • För medeldistanstågen (regionaltåg) var punktligheten 86,5 % 
  • För långdistanstågen (fjärr- och snabbtåg) var punktligheten 73,3% 

Mer än vart fjärde fjärrtåg var således försenat. 

Sammantaget kan man alltså konstatera för det första att nya infrastrukturprojekt oftast har stora kostnadsfördyringar och dålig uppföljning. För det andra att underhållet är kraftigt eftersatt vilket leder till förseningar, högre kostnader och i förlängningen sämre konkurrenskraft, lägre tillväxt och mindre resurser.  

Frågan om hur vi ökar skattenyttan i infrastruktur-satsningarna är således fortsatt oerhört aktuell. Den frågan diskuteras dock betydligt mindre än de ofta högtravande ord om rekordinvesteringar och omställning som hörs i samband med presentationen av olika infrastrukturplaner.   

Persontågens punktlighet senaste 13 månader.  
Andel tåg som anländer max fem minuter försenade 

Under våren 2022 belyste Kommissionen för Skattenytta på ett seminarium att svenska infrastrukturprojekt fördyrades i genomsnitt med 124 procent. Seminariet går att ta del av i efterhand här Vad får vi för 799 miljarder? – Skattenytta.se

av LJ