OECD visar att sambandet mellan resurser och förekomsten av väntetider i ett sjukvårdssystem är svagt. Bland länder som har långa väntetider finns såväl länder som har många läkare per invånare som länder som har relativt få läkare per invånare.
Analysen är från 2013, men lite har antagligen förändrats sedan dess.
En förklaring till att det ser ut som det gör i Sverige skulle kunna vara att vår sjukvård är kraftigt subventionerad av det offentliga och att detta med nödvändighet leder till köer eftersom utbudet är lägre än efterfrågan.
Detta argument slår OECD dock hål på i sin analys. De flesta länder i EU har lägre patientavgifter än Sverige – i en stor del av länderna är primärvården faktiskt helt avgiftsfri. Så det är inte bara så att vi har längre väntetider – vi har också högre avgifter.
Dessutom är det inte enbart i primärvården som det kan vara svårt att få tid. Väntetider kan förekomma vid bedömningar, medicinska undersökningar och för kirurgiska ingrepp.
Ett annat argument för att köer och väntetider är nödvändiga är att de behövs för att “produktionen” ska fungera. Man måste ställa patienterna på kö för att kirurger och operationslokaler ska kunna utnyttjas optimalt.
Detta kan förstås vara rimligt – upp till en gräns. Men att låta patienter stå i kö flera veckor eller månader förefaller inte rimligt enbart av logistiska skäl. I själva verket är det ju tvärtom – om patienterna tvingas vänta måste vården ofta göra om förberedande insatser helt i onödan. Man måste ställa samma frågor två eller fler gånger och ta om prover som man redan tagit.
Sanningen är att förekomsten av köer mer har att göra med vårdsystemets uppbyggnad. Det handlar om “var” man gör prioriteringar och “hur”. Prioriteringar måste göras i alla vårdsystem – problemet med köer uppstår när olika vårdnivåer gör olika prioriteringar. När en vårdnivå säger ja och en annan vårdnivå säger att “… vi har inte tid”. När det enda medel som verksamheter har för att väcka politikernas intresse är att uppmärksamma köer och brister i medierna.
Så går det att göra på ett annat sätt? Ja, det gör det förmodligen. Det finns ju länder där köer och väntetider i vården inte är en politisk fråga på samma sätt som i Sverige. Därmed finns det starka skäl att studera hur de länderna har hanterat sjukvården.
Och föga förvånande finner OECD i sin analys att det faktiskt finns metoder som fungerar om man vill förkorta väntetider och vårdköer. Intressant nog är OECD:s slutsats att de svenska politikernas favoritmetod – ett nytt tillfälligt statsbidrag för att lösa problemet – inte är en meningsfull ansats. I stället pekar man på att det krävs genomgripande strukturförändringar både på efterfråge- och utbudssidan. Vårdköerna är nämligen inbyggda i systemet och orsakas inte primärt av resursbrist.
Regeringen är i färd med att organisera om svensk sjukvård. Forskare tittat på länder som varit framgångsrika. Vad kan vi i Sverige inspireras av? I Tidöavtalet står det att en utredning ska titta på om sjukvården ska hanteras nationellt i stället för i regionerna. Syfte är ”… att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges […]
Kristdemokraternas profilfråga i valrörelsen kommer ånyo att vara vårdrelaterad. Skippa regionerna. Låt kommunerna ta hand om primärvården och staten om specialistvården. Tanken är att ett litet parti här kan gå snabbare fram eftersom de inte har så många regionpolitiker att ta hänsyn till. När partiordföranden Ebba Busch talar om vården vid ett lunchmöte tisdagen efter påsk […]
Under de senaste 17 åren har Karolinska Universitetssjukhuset haft fyra olika sjukhusdirektörer vilka har suttit mellan tre till sju år. Ledarskap diskuteras flitigt, men hur påverkar rotationen av ledningen i sig resultatet av vården? Framgångsrikt ledarskap inom vården kräver att patienter och medarbetare, styrelse och ledning men även att kritiker och debattörer hinner säga sitt. […]
Enligt en enkät från Nätverket mot cancer har mer än hälften av de som upptäcks ha cancer haft symptom mer än två månader. En tredjedel sökte vård inom en månad. Fyra av tio inledde behandling fem månader eller senare efter de första symptomen. För tre av tio krävdes mer än tre besök innan remiss skrevs. Tillgänglighet och kvalitet […]
Ett sätt att utveckla och förbättra effektiviteten i exempelvis sjukvården är att lära och ta intryck av andra länder. Det enda skälet att inte göra det vore om vi var fullt övertygade om att den svenska vården är världens bästa och att vi intet kan lära av andra. En av ledamöterna i Kommissionen för Skattenytta, Mattias […]
Kristianstadsbladet skriver att vindkraftsproducenter i framtiden kan få betalt för att *inte* producera el. Det kan förstås tyckas märkligt att staten betalar någon för att *inte* producera el – det normala är ju att man får betalt för att producera el. Men bakgrunden är att vindkraften numera utgör en så stor del av energimixen att det blir […]
I en rapport från försäkringsbolaget Skandia konstateras att psykisk ohälsa står för närmare hälften av alla sjukskrivningar. Det samlade sjuktalet har varierat kraftigt sedan år 2000. Från att ha ökat explosionsartat i början av 2000-talet gjorde sjukförsäkringsreformen 2008 att siffrorna började falla. Men policyförändringar vid Försäkringskassan ledde därefter till att talen började öka igen. Runt […]
OECD visar att sambandet mellan resurser och förekomsten av väntetider i ett sjukvårdssystem är svagt. Bland länder som har långa väntetider finns såväl länder som har många läkare per invånare som länder som har relativt få läkare per invånare. Analysen är från 2013, men lite har antagligen förändrats sedan dess. En förklaring till att det ser ut som […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024