Sverige snart fattigast i Norden

mars 22, 2022

Kommissionen för Skattenytta

Sverige är på väg att bli Nordens fattigaste land. Det är den sorgliga slutsats vi i Kommissionen för skattenytta tvingas dra i vår första delrapport ”Skattenytta, institutioner och välstånd” som presenteras i dag. OECD:s välståndsliga talar sitt tydliga språk. Välståndsutvecklingen är starkt korrelerad med skattenyttan. Hur vår skattefinansierade välfärd fungerar avgör förutsättningarna för företagande och tillväxt. Något som i sin tur möjliggör finansieringen av våra offentliga tjänster.

Leif Östling och Bettina Kashefi skriver i Svenska Dagbladet 22/3 2022.

Sverige har här en historisk läxa att lära. Tyvärr verkar vi i stället nu i en säkerhetspolitisk allvarlig situation med stark bäring även på vår finanspolitik vara på väg att återupprepa gamla synder.

Misstaget har varit att vi aldrig tittat på effektiviteten i våra offentliga åtaganden utan i stället bara fyllt på med mer pengar när verksamheternas kvalitet brustit. Ökade skatteuttag utan medföljande kvalitetsförbättringar har sedan minskat vår köpkraft och förpassat oss från fjärde plats i välståndsligan år 1970 till 11:e plats i dag. Om vi behållit vår position hade våra resurser varit runt 320 miljarder kronor högre. Detta motsvarar nästan kostnaden för hela sjukvården, eller notan för det militära försvaret under sex år.

Tappet har medfört att våra nordiska grannar springer ifrån oss. Under de senaste 50 åren har vi sämst utveckling i Norden. Mellan år 2010 och 2019 har Danmark, Island och Finland klättrat i välståndsligan medan Sverige har tappat. Vi väljer 2019 som jämförelseår så att inte enskilda avvikelser under pandemin tillåts spela in.  Norge ligger med sin olja i ohotad nordisk topp. Bara Finland ligger fortfarande efter Sverige i den ligan. Men med nuvarande trend är vi snart förbisprungna även av vårt östra grannland.

I detta läge är Sverige på väg att göra om samma misstag igen.

De ökade försvarsanslagen till två procent av BNP ska finansieras med en ”beredskapsskatt”.

Högre livsmedelspriser och drivmedelspriser ska trollas bort genom att justera punktskatterna nedåt och i stället ta ut en ny värnskatt, det vill säga en förhöjd statlig inkomstskatt.

Eftersatta behov inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg på grund av pandemin kommer att ytterligare öka kraven på det offentliga åtagandet. Lösningen blir även där mer resurser, det vill säga höjda skatter.

Med högre skatt på arbete minskar den disponibla inkomsten vilket, i kombination med stigande priser, innebär en press uppåt på lönerna. Innebörden i detta blir en ökad kostnadsbörda för både offentlig och privat sektor.  Detta innebär naturligtvis ökade risker för tappade marknadsandelar. Det leder i sin tur till att vi får mindre resurser till den offentliga sektorn. Då uppkommer nya krav på skatteökningar. Hela tiden fortsätter spiralen nedåt. Hela tiden tappar vi i välståndsligan. Hela tiden blir vi fattigare.

Vi måste komma ur denna negativa spiral – och möjligheterna är stora. Vi måste börja titta på hur våra offentliga verksamheter ska kunna skötas mer effektivt – hur vi får mer nytta för varje skattekrona. Grunderna för att nå dit belyses i vår första rapport som handlar om en benchmarking mellan länder vad gäller tillgångar och effektiviteten i delar av den offentliga sektorn. Där har vi mycket att lära av Danmark. Vi måste bli mycket mer snabbfotade så att vi smidigt kan förändra vår offentliga sektor i takt med att omvärlden förändras.

En viktig del i att uppnå detta är att skapa en transparens i systemet så att medborgarna själva har en möjlighet att bedöma skattenyttan. Först då skapas det ett tillräckligt starkt och tillräckligt snabbt omvandlingstryck. En första förutsättning för det är att vi vet hur mycket skatt vi faktiskt betalar.

Om vi tittar på de totala indirekta skatterna, arbetsgivaravgiften, momsen som är välkänd men som flertalet ändå inte räknar in i sin totala skattekvot, och olika punktskatter, så uppgick de år 1971 till 30 procent av skatteuttaget. Nu är siffran 55 procent (2020). Det finns, visar vår rapport, ett mycket tydligt samband mellan skattetransparens och skattenytta. Om det är någonting som en ny skattereform borde beakta så är det just detta.

Avslutningsvis kan vi samtidigt konstatera att bara en måttlig förbättring av effektiviteten, det vill säga ökning av skattenyttan, skulle få stora effekter. En effektivisering av den offentliga sektorn med modesta 1,4 procent, samma krav som ofta åläggs existerande statliga myndigheter i statsbudgeten, skulle motsvara ökade resurser på 36 miljarder kronor. Bara med det är hela den planerade ökningen av försvarsanslagen till två procent av BNP nästan finansierad.

Leif Östling

Ordförande Kommissionen för skattenytta

Bettina Kashefi

Kanslichef Kommissionen för skattenytta

DELA!

Relaterat innehåll

Välkommet att Allmänna Arvsfonden granskas

Skattenytta granskar i första hand verksamhet som finansieras med skattemedel. Allmänna Arvsfonden finansieras inte av skatt – utan av arv. Men det handlar trots allt om före detta skattebetalare och därför är verksamheten ändå värd att granska. ” I slutet av 2021 uppgick marknadsvärdet av Allmänna arvsfondens nettokapital till cirka 13 miljarder kronor. Samma år […]

Den gröna bubblans anatomi

Alla bubblor är inte gröna. Men politiska ambitioner att förbättra miljön och minska utsläppen av koldioxid får i vissa fall negativa sidoeffekter. När goda ändamål tillåts helga medlen blir det ibland fel. Trots vällovliga ambitioner leder satsningarna fel. Christian Sandström, biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio, har i en rapport för Kommissionen […]

Kan Sverige lära av andra länders sjukvårdssystem?

Regeringen är i färd med att organisera om svensk sjukvård. Forskare tittat på länder som varit framgångsrika. Vad kan vi i Sverige inspireras av? I Tidöavtalet står det att en utredning ska titta på om sjukvården ska hanteras nationellt i stället för i regionerna. Syfte är ”… att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges […]

Upp till bevis om pengarna, regeringen!

I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur. Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”. Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal […]

Vart fjärde fjärrtåg kom för sent i juni

Kommissionen för Skattenytta har på olika sätt belyst problemen med de återkommande fördyringarna av infrastrukturprojekt i Sverige. Budgetarna överskrids i det närmaste regelbundet, och uppföljningen av projekten och förklaringarna till fördyringarna är ofta bristfällig.  En annan del av problemen på infrastruktursidan är det bristande underhållet. I samband med att regeringen veckan före midsommar presenterade sin […]

Ineffektivitet eller dolda skatter?

Är höga kommunala avgiftsökningar ett tecken på ineffektivitet? Eller är det dolda skatter? Varje år tar Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna Sverige fram en s.k. Nils Holgersson-rapport som visar kostnadsutvecklingen i alla kommuner för de avgifter som påverkar boendet. Det man analyserar är fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall för […]

OECDs Digital Government Index är dyster läsning 

Ett av de viktigaste redskapen för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn är att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger. Det gäller allt ifrån att skapa gemensamma system och standarder, till att ta bort föråldrade regelverk vad gäller informationsdelning liksom att utnyttja nya tekniska möjligheter i undervisning, vård och administration. En nödvändig del i […]

Är mer pengar till polisen lösningen?

Polisen har sedan 2018 fått ett ökat tillskott på ca 10 miljarder kronor. Trots det ser vi under påskhelgen svårigheter med att upprätthålla lag och ordning i samhället. Frågan är därför om lösningen på polisens problem primärt är pengar?   Det kan tyckas vara en naiv frågeställning och det intuitiva svaret från regeringen verkar vara ett tydligt […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar nu emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.