Sverige snart fattigast i Norden

S
Leif Östling och Bettina Kashefi skriver i Svenska Dagbladet 22/3 2022.

Sverige är på väg att bli Nordens fattigaste land. Det är den sorgliga slutsats vi i Kommissionen för skattenytta tvingas dra i vår första delrapport ”Skattenytta, institutioner och välstånd” som presenteras i dag. OECD:s välståndsliga talar sitt tydliga språk. Välståndsutvecklingen är starkt korrelerad med skattenyttan. Hur vår skattefinansierade välfärd fungerar avgör förutsättningarna för företagande och tillväxt. Något som i sin tur möjliggör finansieringen av våra offentliga tjänster.

Sverige har här en historisk läxa att lära. Tyvärr verkar vi i stället nu i en säkerhetspolitisk allvarlig situation med stark bäring även på vår finanspolitik vara på väg att återupprepa gamla synder.

Misstaget har varit att vi aldrig tittat på effektiviteten i våra offentliga åtaganden utan i stället bara fyllt på med mer pengar när verksamheternas kvalitet brustit. Ökade skatteuttag utan medföljande kvalitetsförbättringar har sedan minskat vår köpkraft och förpassat oss från fjärde plats i välståndsligan år 1970 till 11:e plats i dag. Om vi behållit vår position hade våra resurser varit runt 320 miljarder kronor högre. Detta motsvarar nästan kostnaden för hela sjukvården, eller notan för det militära försvaret under sex år.

Tappet har medfört att våra nordiska grannar springer ifrån oss. Under de senaste 50 åren har vi sämst utveckling i Norden. Mellan år 2010 och 2019 har Danmark, Island och Finland klättrat i välståndsligan medan Sverige har tappat. Vi väljer 2019 som jämförelseår så att inte enskilda avvikelser under pandemin tillåts spela in.  Norge ligger med sin olja i ohotad nordisk topp. Bara Finland ligger fortfarande efter Sverige i den ligan. Men med nuvarande trend är vi snart förbisprungna även av vårt östra grannland.

I detta läge är Sverige på väg att göra om samma misstag igen.

De ökade försvarsanslagen till två procent av BNP ska finansieras med en ”beredskapsskatt”.

Högre livsmedelspriser och drivmedelspriser ska trollas bort genom att justera punktskatterna nedåt och i stället ta ut en ny värnskatt, det vill säga en förhöjd statlig inkomstskatt.

Eftersatta behov inom hälso- och sjukvård samt äldreomsorg på grund av pandemin kommer att ytterligare öka kraven på det offentliga åtagandet. Lösningen blir även där mer resurser, det vill säga höjda skatter.

Med högre skatt på arbete minskar den disponibla inkomsten vilket, i kombination med stigande priser, innebär en press uppåt på lönerna. Innebörden i detta blir en ökad kostnadsbörda för både offentlig och privat sektor.  Detta innebär naturligtvis ökade risker för tappade marknadsandelar. Det leder i sin tur till att vi får mindre resurser till den offentliga sektorn. Då uppkommer nya krav på skatteökningar. Hela tiden fortsätter spiralen nedåt. Hela tiden tappar vi i välståndsligan. Hela tiden blir vi fattigare.

Vi måste komma ur denna negativa spiral – och möjligheterna är stora. Vi måste börja titta på hur våra offentliga verksamheter ska kunna skötas mer effektivt – hur vi får mer nytta för varje skattekrona. Grunderna för att nå dit belyses i vår första rapport som handlar om en benchmarking mellan länder vad gäller tillgångar och effektiviteten i delar av den offentliga sektorn. Där har vi mycket att lära av Danmark. Vi måste bli mycket mer snabbfotade så att vi smidigt kan förändra vår offentliga sektor i takt med att omvärlden förändras.

En viktig del i att uppnå detta är att skapa en transparens i systemet så att medborgarna själva har en möjlighet att bedöma skattenyttan. Först då skapas det ett tillräckligt starkt och tillräckligt snabbt omvandlingstryck. En första förutsättning för det är att vi vet hur mycket skatt vi faktiskt betalar.

Om vi tittar på de totala indirekta skatterna, arbetsgivaravgiften, momsen som är välkänd men som flertalet ändå inte räknar in i sin totala skattekvot, och olika punktskatter, så uppgick de år 1971 till 30 procent av skatteuttaget. Nu är siffran 55 procent (2020). Det finns, visar vår rapport, ett mycket tydligt samband mellan skattetransparens och skattenytta. Om det är någonting som en ny skattereform borde beakta så är det just detta.

Avslutningsvis kan vi samtidigt konstatera att bara en måttlig förbättring av effektiviteten, det vill säga ökning av skattenyttan, skulle få stora effekter. En effektivisering av den offentliga sektorn med modesta 1,4 procent, samma krav som ofta åläggs existerande statliga myndigheter i statsbudgeten, skulle motsvara ökade resurser på 36 miljarder kronor. Bara med det är hela den planerade ökningen av försvarsanslagen till två procent av BNP nästan finansierad.

Leif Östling

Ordförande Kommissionen för skattenytta

Bettina Kashefi

Kanslichef Kommissionen för skattenytta

av M L