Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet.
Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur man styr företag och skapar goda incitament för utveckling. Experten Bo Becker pekar i en intervju i Affärsvärlden på att Northvolt brutit mot alla regler inom sund företagsfinansiering och tagit upp stora lån – trots att bolaget saknar stabila intäkter. I detta skede är det normala att man endast använder riskkapital.
Men det finns ett problem. Under lång tid har det varit ekonomiskt mer lönsamt att finansiera företagsuppbyggnad med lån snarare än med eget kapital. Mellan 2000 och 2022 steg den privata skuldsättningen i företagssektorn från 100 procent av BNP till 180 procent. I många fall togs lånen i syfte att minska skattebelastningen i Sverige. Ägandet placerades ofta i länder där vinster beskattas lägre än i Sverige, exempelvis i Luxemburg.
Och problemet förstärks av att EU, Sverige och många andra länder valt att stödja den gröna industrin med lån. När det offentliga lånar ut eller garanterar riskfyllda privata investeringar snedvrider man marknaden, gör det ännu mer lönsamt att låna och göder därmed också privata investerare på skattebetalarnas bekostnad. I värsta fall kan även projekt som förstör kapital, d v s bidrar till ett negativt förädlingsvärde, bli lönsamt för privata aktörer när det offentliga via lån och garantier minskar riskerna.
Det kan ifrågasättas om staten över huvud taget bör erbjuda den här typen av lånegarantier. Under senare delen av 2010-talet var realräntan nära noll. Kapitalet sökte desperat efter lönsamma industriprojekt.
Därför är det också bra att det var Goldman Sachs och inte de svenska skattebetalarna som förlorade tio miljarder i Northvolts rekonstruktion. Låt oss hoppas att det förblir så även i framtiden. Och låt detta även bli en lärdom för AP-fonderna. Offentliga pensionsfonder, Alecta och Folksam bör inte agera riskkapitalister och spela bort våra framtida pensioner. Låt i stället Goldman Sachs finansiera Northvolt och andra onoterade högriskprojekt – dom har kapital och kompetens så det räcker.
Det offentliga kan i stället stödja den gröna näringen och teknikutvecklingen genom generella skatter och skattelättnader och stöd till forskning och utveckling. Staten bör inte leka riskkapitalist och framför allt inte stimulera onödigt risktagande.
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982. Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024