När Kommissionen för Skattenytta analyserar ledarskapet inom svensk äldreomsorg kan vi titta på konkreta data, som antalet anställda per chef och utbildningsnivån för de anställda. Men det vore naivt att tro att man med dessa mått skulle kunna förstå essensen i äldreomsorgens ledarskap. I bästa fall är statistiken en pusselbit för att förstå mekanismerna bakom.
AI kan däremot med sin förmåga att förstå språk ta ytterligare ett steg i den kvalitativa analysen. På sätt och vis kan kvalitativa data behandlas som om de vore kvantitativa. Kommunernas styrdokument behöver inte längre reduceras till nyckeltal – AI kommer i framtiden att kunna uttolka värderingar och intentioner på ett helt annat sätt än i dag.
Därför är det självklart att Kommissionen, förutom att titta på nyckeltal, även försöker se hur verktyg som GPT-4 kan hjälpa till vid analysen av offentlig sektor. Den 6 november i år släppte Open AI ett nytt API (Application Programming Interface) för att skräddarsy sina analysverktyg. De kallar det för ”agenter”. Företag och organisationer kan mot en avgift använda egna data för att träna GPT-4.
Kommissionen är en av de första aktörerna i Sverige som har implementerat OpenAI:s agentfunktion. Eftersom Open AI:s API är väldigt nytt sker utvecklingen trevande. Men vi kommer så snart som möjligt att släppa ut vår robot i det fria. Vi hoppas att ni har möjlighet att testa och ge feedback på vår Skattenyttarobot – vad vi vet den första AI-roboten som är specialiserad på effektiviteten i offentlig sektor.
Överallt talas det om artificiell intelligens. GPT-4 kan på ett ögonblick förbättra, förändra och föreslå programkod. Det är inte så att man bara kan tala om för AI att konstruera en app. Man har mycket större nytta av GPT om man känner till grunderna i programmering. Men den kan göra en medelmåttig programmerare till en bra programmerare. Eller en duktig programmerare till en snabbare programmerare.
GPT-4 är expert på språkanalys. Datorer har traditionellt förknippats med matematik och algoritmer. Men i och med de neurala nätverken som GPT börjar datorerna använda det mänskliga språket som verktyg. GPT är väldigt bra på programkod, som är logiskt uppbyggd, men kan på ett liknande sätt tolka lagtext – som ju till sin struktur också är logiskt uppbyggd.
”Om du har vissa egenskaper [exempelvis är arbetslös] så ska Arbetslöshetsförsäkringen betala ut en summa som uppgår till en viss andel av din tidigare lön.”
Lagtext är förvånansvärt lik programkod till sin struktur.
Det gör att datorer inte bara kan utföra kvantitativ analys utan även kvalitativ analys av offentliga dokument. Och mycket av det underlag som används för politiska beslut är kvalitativt. En chefs förmåga att leda en organisation och organisationens värderingar kan exempelvis sällan kvantifieras med enkla nyckeltal.
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024