Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila.
Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet?
Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte att koppla nyttan enkelt till individuella betalningsviljor, på samma sätt som för vanliga marknadsvaror. Samhällsekonomisk nytta av försvaret handlar om såväl direkta skyddseffekter som svårare kvantifierbara aspekter, såsom trygghet, stabilitet, handlingsfrihet och internationellt inflytande.
Ett sätt att betrakta nyttan av försvaret är att se det som en försäkring mot det oförutsägbara. Försvaret blir därmed ett sätt att betala en premie (för att upprätthålla en grundläggande förmåga) i utbyte mot förmågan att snabbt svara på en försämrad säkerhetspolitisk situation.
Risken med att inte betala denna premie, d v s underlåta att upprätthålla en grundläggande förmåga, blir att man utlämnas till att antingen betala mycket höga kostnader för att i panik bygga upp ett försvar när hotet väl uppenbarar sig (om ens möjligt) eller acceptera förluster i självbestämmande, territoriell integritet och ekonomiskt oberoende.
Idag sitter vi med konsekvenserna av att under många år underlåtit att betala ”försvarspremien”. Är det ens möjligt att öka en försvarsbudget med runt 100 miljarder under en 20-årsperiod? Eller kommer vi att se felinvesteringar, usla upphandlingar och rent slöseri med skattemedel. Missförstå oss inte – en expansion av försvaret är nödvändig – men hur ska vi öka sannolikheten för att inköpen av dessa enormt stora volymer blir korrekta? Detta diskuterade vi med tidigare försvarsminstern Mikael Odenberg i Skattenyttapodden den 26 oktober i år. Titta gärna på videon som går att se här.
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982. Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024