PISA-mätningarna är det i dag bästa underlaget för att jämföra hur elever i olika länder presterar i skolan. Men när olika länder ligger såpass nära varandra resultatmässigt finns ändå en risk för att faktorer som inte har med kunskaperna överskuggar skillnaderna mellan olika länder.
Sverige fick i den senaste PISA mätningen rekorddåliga resultat. Men detsamma gäller länder som Finland och Norge – och Finland har tidigare framhållits som föredöme för Sverige.
Ibland finns en övertro på mätningar och siffror och en alltför liten tilltro till verkligheten. Säkert är det korrekt att den svenska skolan har försämrats de senaste 30 åren. Men kan vi på ett adekvat sätt rangordna länder som trots allt ligger relativt nära varandra resultatmässigt?
Vi har en ökad segregering och fler utsatta områden. Vi har sannolikt omfattande mätfel i testerna. Och kan vi skilja effekten av skolan från effekten av elevernas sociala bakgrund?
I Skattenyttas rapport “Skattenytta i skolan” använder forskarna Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren ett nytt mått – förädlingsvärde. Tanken är att man genom att mäta hur elevernas kunskaper förbättras från årskurs 6 till årskurs 9 ska kunna fånga en del av de faktorer som inte fångas av betygen eller resultaten på nationella prov. Det är ett sätt att mäta kunskapsutvecklingen – även om vi ännu så länge saknar instrument som centralt rättade nationella prov, som skulle göra det enklare att fånga elevernas sanna utveckling.
Det är värt att ha allt detta i åtanke när man diskuterar den svenska skolan och de fallande resultaten i PISA. Vad vet vi *egentligen* om skolans effekt och vilka effekter är önskvärda. Man får heller inte glömma att skolans uppgift som sig bör är att kvastarna ska sopa bra, det vill säga att vi ska få ett högt välstånd och en fungerande ekonomi. Kunskaperna har ett egenvärde, men också ett instrumentellt värde, eftersom ett bildat folk kan bidra till bättre välfärd och högre BNP. Vid sidan av det kan skolan ha diverse andra sociala mål.
PISA kan vara en indikation på att något gått snett, men precis som när vi jämför sjukvårdens kvalitet mellan olika länder återfinns Sverige alltjämt bland de översta länderna. Att dra väldigt långtgående slutsatser – som att skolan generellt är usel eller att friskolesystemet raserat den svenska kunskapstraditionen – är inte rimligt.
Detta får dock inte hindra oss från att försöka hitta sätt att förbättra det svenska skolväsendet. Låt oss bara inte tro att PISA är sanningen om livet, universum och allting.
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024