OECDs Digital Government Index är dyster läsning 

maj 16, 2022

Lars Jagrén

Ett av de viktigaste redskapen för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn är att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger. Det gäller allt ifrån att skapa gemensamma system och standarder, till att ta bort föråldrade regelverk vad gäller informationsdelning liksom att utnyttja nya tekniska möjligheter i undervisning, vård och administration. En nödvändig del i detta är att i samband med nya digitala system och lösningar också se över arbetsmetoder och processer. En digitalisering utan att utveckla arbetsformer leder inte till produktivitetsvinster utan kan tvärtom vara kontraproduktivt.  

Sverige uppfattas av många som ett ledande IT-land, och ligger överlag högt på olika mätningar, framför allt vad gäller medborgarnas kompetens. Vad gäller offentliga e-tjänster ligger Sverige i den senaste DESI-mätningen (Digital Economy and Society Index 2021) på 5 plats av 27 EU-länder.  

En mer detaljerad analys som fokuserar på ”digital government” finns i OECDs DGI (Digital Government Index), där den senaste rapporten avser år 2019. Här ligger Sverige sämre till. Studien mäter 6 olika områden: 

  • Digital by design, dvs i hur stor utsträckning den digitala dimensionen finns med från början när politiken eller tjänsterna formuleras. 
  • Data driven public sector, dvs i vad mån data ses som en strategisk tillgång i samband med formuleringen av tjänster eller politik. 
  • Government as a platform, dvs om statliga system fungerar som en bas för politik- och tjänsteutveckling i andra delar av den offentliga sektorn.  
  • Open data på default, dvs i ett mycket brett perspektiv hur teknologier, data och system kan kommunicera och samverka med alla delar av samhället. 
  • User-driven, dvs i hur hög grad utvecklingen drivs av vad användaren önskar, inte vad systemutvecklarna tror att de behöver. 
  • Proactiveness, dvs i vilken utsträckning offentliga data och tjänster levereras utan en formell begäran från användaren. 

Sammantaget hamnar Sverige utifrån dessa områden på sista plats bland de 33 länder som jämförs. Högst upp ligger Sydkorea och Storbritannien.  OECD konstaterar också att utvecklingen mot en större digital mognad går långsamt i Sverige.   

Den sammantagna bild som ges av de olika jämförelserna kan därmed summeras: 

  • Sverige ligger generellt till bra till vad gäller IT-kunskap och IT-användning. Detta gäller i alla samhällets delar. 
  • Sverige ligger däremot dåligt till vad gäller att ta nästa steg där digitaliseringen blir en naturlig delkomponent och integreras i alla offentliga system på ett tidigt, öppet och proaktivt sätt.  
  • Digitaliseringen behöver på ett tydligare sätt påverka arbetsformer, arbetssystem och benchmarking på alla nivåer i offentlig verksamhet. Det behövs en tydlig och mätbar nationell digitaliseringsstrategi.   
  • Det är detta steg som öppnar upp för kraftiga förbättringar i kvalitet och effektivitet i den offentliga sektorn, och även är en viktig infrastruktur för hushållen och för ett konkurrenskraftigt näringsliv.  

DELA!

Relaterat innehåll

Upp till bevis om pengarna, regeringen!

I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur. Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”. Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal […]

Tankefel om effektivisering

Att försöka effektivisera den statliga förvaltningen är ett ”allvarligt tankefel”. Det menar Britta Lejon, förbundsordförande för fackförbundet ST (SvD Debatt 3/4). Hon talar om en ”svältkost” som gör det motiverat med ett stopp för alla kommande effektiviseringsåtgärder på våra myndigheter, det så kallade produktivitetskravet ska slopas. Vi i Kommissionen för skattenytta blir djupt oroade av […]

När politikerna börjar ta tillbaka

Välfärdsforskaren Andreas Bergh skriver i DN (31/1) att en besiktningsman skulle få allt svårare att godkänna nya delar i det svenska välfärdsbygget. Han tar exemplet med regeringens elpriskompensation – en konsekvens av att politiker inte vågar stå för det som de egentligen ville åstadkomma: Att elen, för miljöns skull, ska vara dyr.  “När dom som skulle […]

Ska kommuner verkligen flytta problemen till andra?

I Dagens Samhälle (14/1) kan vi läsa om att Sigtuna kommun tillsatt flera tjänstemän som ska försöka få människor i behov av försörjningsstöd att flytta till andra kommuner. Samtidigt läser vi att Höganäs kommun genom att starta bolag vill undvika att betala moms.  Som kommunmedborgare måste vi ställa oss frågan – är det acceptabelt att […]

Ebberöds bank i modern tappning

Modenycken att sälja och hyra tillbaka fastigheter är en kommunal och regional variant av Ebberöds klassiska bank. Så skriver tidningen Fokus apropå beräkningar från Kommuninvest och SKR (Sveriges kommuner och regioner) om hur en omvänd fastighetsspekulation med offentliga medel skapat en fördyring för skattebetalarna. Allt helt i onödan.  Ni minns Ebberöds Bank, ursprungligen ett danskt […]

Statens ansvar för elpriser och infrastruktur

Egentligen är principen enkel. Att konkurrensutsätta offentlig verksamhet kan ofta vara ett bra sätt att öka effektiviteten. Nyckelordet är just “konkurrens”. Men om offentliga huvudmän försätter sig i en situation där de gör sig beroende av privata monopol finns risk för att skattebetalarna på sikt förlorar på affären.  Tyvärr är det inte ovanligt att staten och andra offentliga huvudmän försätter sig själva i en besvärlig situation. Att sälja grundläggande […]

Regeringens välfärdskommission

Regeringens välfärdskommission presenterade den 16 december sitt slutbetänkande. Det skulle föra för långt att här recensera Kommissionens arbete, men delar av arbetet löper parallellt med Kommissionen för Skattenyttas.  Till exempel redovisar Välfärdskommissionen ett antal förslag som syftar till att öka effektiviteten i användandet av offentliga resurser. Det handlar om:  Samtliga dessa områden är också av intresse […]

Framtiden allt längre bort

Ekonomen Alex Tabarrok skriver på bloggen ”Marginal Revolution” att framtiden blir allt mer avlägsen. Om produktiviteten hade fortsatt att växa lika mycket som mellan 1953 och 1973 skulle vi redan i dag ha det välstånd som vi nu förväntar oss att ha år 2076. Och hade ekonomin forsatt att växa som vi trodde den skulle […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar nu emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.