I en DN-debattartikel (20/4) skriver ett antal fackliga företrädare och akademiker att ”… Sverige kan inte längre styras som ett företag”. De har tre konkreta förslag. 1) Sluta hantera staten som ett företag. 2) Skrota de generella besparingarna i staten. 3) Inrätta Myndigheten för god förvaltning.
Vi tror att författarna kämpar mot en halmdocka. Precis som debattörer på högerkanten kritiserar den offentliga byråkratin har tyckare på vänsterkanten målat upp New Public Management som den goda fienden.
Men varken byråkratin i sig eller importen av idéer från näringslivet är problemet. Målet för den statliga förvaltningen är att skapa värde för medborgarna. Om man åstadkommer detta med autonomi och självständighet eller genom noggrann resultatuppföljning är en annan fråga. Det måste avgöras från fall till fall.
Att på förhand förkasta tanken om att staten kan lära av näringslivet eller att näringslivet kan lära av staten vore dumt. Givetvis finns gemensamma beröringspunkter. Och man bör inte heller utesluta möjligheten att låta den privata sektorn lösa problem som staten av olika skäl är sämre än den privata på att hantera.
Punkt två bör diskuteras. Ett alternativ till generella besparingskrav är givetvis att ompröva alla statliga verksamheter varje år. Det finns en term för detta – nollbasbudgetering. Problemet med nollbasbudgetering i statens verksamhet är att statsbudgeten är omfattande. Att på marginalen ompröva budgeten är en kompromiss. Försvararna av en verksamhet kommer alltid att ha ett informationsövertag gentemot finansiärerna/medborgarna. Besparingskravet flyttar i någon mån bevisbördan från medborgarna till de insiders som försvarar verksamhetens existens.
Vi tror inte att den statliga förvaltningen gynnas av att man gör det ännu svårare för oss medborgare att ifrågasätta verksamheten – ens på marginalen. Genom ett besparingskrav – man kan diskutera hur stort det bör vara – öppnar vi för en löpande omprövning av all verksamhet.
Dessutom finns nästan alltid nya problem som måste lösas. Om vi låser resursfördelningen till en given tidpunkt riskerar organisationen att bli både rigid och förändringsobenägen.
Det tredje förslaget – att inrätta en ny myndighet för god förvaltning – menar vi är helt överflödigt. Lämna den uppgiften till oss – Kommissionen för Skattenytta. Vi lovar att arbeta för en bättre statlig förvaltning – helt utan statliga anslag. Dessutom lovar vi att vara mer kreativa än statliga myndigheter brukar vara.
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.