Nästan 50% av sjukfrånvaron beror på psykisk ohälsa
januari 19, 2022
Mattias Lundbäck
I en rapport från försäkringsbolaget Skandia konstateras att psykisk ohälsa står för närmare hälften av alla sjukskrivningar. Det samlade sjuktalet har varierat kraftigt sedan år 2000. Från att ha ökat explosionsartat i början av 2000-talet gjorde sjukförsäkringsreformen 2008 att siffrorna började falla.
Men policyförändringar vid Försäkringskassan ledde därefter till att talen började öka igen. Runt 2015 började Försäkringskassan därför att åter strama åt sin tillämpning och utvecklingen stabiliserades.
Något som däremot inte har förändrats är att andelen av sjukfrånvaron som beror på psykisk ohälsa obönhörligt ökat. År 2021 ligger andelen i snitt på 45 procent. Dalarnas län ligger allra högst med 50 procent.
Skattenytta handlar om att få ut största möjliga nytta för varje skattekrona. Nytta mäts på individnivå och det kan ifrågasättas om långvariga sjukskrivningar på grund av lättare psykisk ohälsa verkligen är lämpliga. Det är sannolikt inte bra för individen själv och det är inte bra för samhällets ekonomi.
Att ifrågasätta rätten till sjukskrivning är kontroversiellt. Samtidigt ligger nivån av sjukskrivningar för lättare psykisk ohälsa på en nivå som inte är rimlig. Ser vi sjukskrivningen som ett led i en behandling av ett sjukdomstillstånd är det uppenbart att behandlingen inte fungerar.
Insikten om att vi gör fel är det första steget för att åstadkomma förbättring. I medierna sätts fokus ofta på individer som nekats sjukskrivning och som behandlats illa av Försäkringskassan. Sällan tar man upp de många exempel på individer som beviljats sjukskrivning, men där sjukskrivningen bara förvärrat situationen. I många fall hade en annan inriktning på vården kunnat leda till bättre resultat.
Vi konstaterar att en stor del av resurserna som används för att finansiera sjukfrånvaron och det produktionsbortfall som sjukfrånvaron leder till är onödiga förluster. Ingen tjänar på att vi låter sjukfrånvaron på grund av psykisk ohälsa fortsätta öka; inte individerna själva och inte skattebetalarna. Men här nöjer vi oss med att Kommissionen för Skattenytta kommer att återkomma till problemet och vad man behöver göra för att vända utvecklingen.
Regeringen är i färd med att organisera om svensk sjukvård. Forskare tittat på länder som varit framgångsrika. Vad kan vi i Sverige inspireras av? I Tidöavtalet står det att en utredning ska titta på om sjukvården ska hanteras nationellt i stället för i regionerna. Syfte är ”… att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges […]
Kristdemokraternas profilfråga i valrörelsen kommer ånyo att vara vårdrelaterad. Skippa regionerna. Låt kommunerna ta hand om primärvården och staten om specialistvården. Tanken är att ett litet parti här kan gå snabbare fram eftersom de inte har så många regionpolitiker att ta hänsyn till. När partiordföranden Ebba Busch talar om vården vid ett lunchmöte tisdagen efter påsk […]
Under de senaste 17 åren har Karolinska Universitetssjukhuset haft fyra olika sjukhusdirektörer vilka har suttit mellan tre till sju år. Ledarskap diskuteras flitigt, men hur påverkar rotationen av ledningen i sig resultatet av vården? Framgångsrikt ledarskap inom vården kräver att patienter och medarbetare, styrelse och ledning men även att kritiker och debattörer hinner säga sitt. […]
Enligt en enkät från Nätverket mot cancer har mer än hälften av de som upptäcks ha cancer haft symptom mer än två månader. En tredjedel sökte vård inom en månad. Fyra av tio inledde behandling fem månader eller senare efter de första symptomen. För tre av tio krävdes mer än tre besök innan remiss skrevs. Tillgänglighet och kvalitet […]
Ett sätt att utveckla och förbättra effektiviteten i exempelvis sjukvården är att lära och ta intryck av andra länder. Det enda skälet att inte göra det vore om vi var fullt övertygade om att den svenska vården är världens bästa och att vi intet kan lära av andra. En av ledamöterna i Kommissionen för Skattenytta, Mattias […]
Kristianstadsbladet skriver att vindkraftsproducenter i framtiden kan få betalt för att *inte* producera el. Det kan förstås tyckas märkligt att staten betalar någon för att *inte* producera el – det normala är ju att man får betalt för att producera el. Men bakgrunden är att vindkraften numera utgör en så stor del av energimixen att det blir […]
OECD visar att sambandet mellan resurser och förekomsten av väntetider i ett sjukvårdssystem är svagt. Bland länder som har långa väntetider finns såväl länder som har många läkare per invånare som länder som har relativt få läkare per invånare. Analysen är från 2013, men lite har antagligen förändrats sedan dess. En förklaring till att det ser ut som […]
Studien International Health Policy Survey (IHP) genomförs årligen av Vårdanalys i samarbete med den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund. 2021 års studie riktade sig till befolkningen från 65 år och äldre. Drygt 3 000 slumpmässigt utvalda personer i åldersgruppen svarade på den svenska delen av undersökningen som genomfördes under våren 2021. Först det positiva. En större andel av de svarande säger den här gången att […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.