Dagens Arena skriver 11/3 om Kommissionen för Skattenytta:
”Om folk tappar förtroendet för sjukvården är det lättare att argumentera för att den inte längre ska finansieras gemensamt, över skatten, utan av var och en privat. Till exempel med hjälp av privata sjukvårdsförsäkringar.
Kommissionen för skattenytta, som Leif Östling startade för ett par år sedan, har redan hunnit lägga fram en rapport som hyllar länder med sådana system. ’I andra länder har det varit lyckat att ha stor valfrihet och en mångfald av finansieringslösningar – både offentligt och via frivilliga försäkringar’.”
Boken ”Rätt att välja”, som finansierats av Ratioakademin, är dock inte i första hand någon hyllning till privata försäkringar, utan pekar på att offentliga försäkringar kan bidra till en mer sammanhållen och patientfokuserad sjukvård. Samtliga de fyra länder som behandlas har i huvudsak offentligt finansierad sjukvård.
Förvisso är det sant att författarna till boken, Nils Karlson och undertecknad, inte ser privata försäkringar som något problem och konstaterar att exempelvis Australien ser dessa som ett viktigt komplement. Men den allra viktigaste slutsatsen är att offentliga och obligatoriska försäkringar kan förbättra svensk sjukvård – alltså samma typ av finansiering som vi har i de flesta länder på kontinenten.
Därför lyfter boken fram möjligheten att låta första linjens sjukvård finansieras via en obligatorisk och allmän ”primärvårdsförsäkring”. Det innebär inte att Sverige tar steget fullt ut och ersätter den svenska modellen med exempelvis den holländska. Det skulle därmed medföra att en aktör får ett tydligt patientansvar.
Vi menar i boken att detta skulle förena delar av den svenska och den kontinentala modellen som fungerar bra och leda till såväl ett större utvecklingstryck som en mer sammanhållen vårdprocess.
Seminariet hos Skattenytta om boken ”Rätt att välja” som Dagens Arena refererar till kan ses på den här länken.
USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten. Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin […]
Planen att digitalisera de nationella proven i årskurs tre har lagts på is. Skolministern vill inte att lågstadieelever ska bli alltför beroende av digitala hjälpmedel. “Det är bättre att barnen lär sig skriva för hand än att de tvingas till digitalt skrivande”, menar skolministern. “Har man ett digitalt nationellt prov i årskurs tre så riskerar […]
Stockholms kommun har valt att starta ett HVB-hem i egen regi. HVB är en förkortning för Hem för vård och boende. Målgruppen är unga som av olika skäl inte kan bo hos sina föräldrar – det kan handla om missbruksproblem eller andra sociala problem som gör att barnet måste tas om hand. Somliga barn får […]
Lagen om vård av unga (LVU) ger möjlighet för sociala myndigheter att tvångsvårda barn- och unga. Att vården följer de riktlinjer som satts upp borde vara självklart. Men i Riksrevisionens granskning konstateras att i stort sett ingenting fungerar. Personalen har fel kompetens, interna styrdokument följs inte, vården utvärderas inte och det är otydligt vad vården […]
Frågan i rubriken tycks kanske konstig – självklart är det väl så. Eller också är det inte så, lite beroende på vad man tycker om EU. Verkligheten är mer komplicerad. Det gott om exempel på att pengar felanvänds i EU – precis som skattepengar felanvänds i Sverige. Ändå vore det kanske ingen bra idé att […]
Den tionde juni 2022 gav den förra regeringen utredaren Per Johansson i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes 2021. Det handlar bland annat om undantag för den skarpa gränsen för hur länge någon kan vara sjukskriven, trots att personen har arbetsförmåga i något annat arbete än sitt nuvarande. Syftet med förändringarna var […]
Taylorism eller Toyota? Många kommuner mäter på minutbasis vad personalen gör hos de äldre. Men får man ut maximalt genom att rationalisera arbetet enligt Taylors principer eller genom att höja kompetensen och engagemanget hos de anställda? När varje chef tvingas ta hand om 40, ibland upp mot 50, anställda kan Taylorismen te sig lockande. Behövs […]
Vad är det för likhet mellan offentlig upphandling och ekonomisk brottslighet? Efter att ha läst Jens Nylanders senaste blogginlägg om den statliga myndigheten Vinnovas upphandling av konsulter frågar man sig snarare vilka skillnaderna är. Det verkar som att de ramavtal som myndigheten har tecknat inte har så mycket att göra med själva upphandlingen. Som när […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024