Leder trafikverkets klimatkrav till lägre utsläpp?

november 25, 2021

För mycket länge sedan lanserades tanken att sätta pris på miljön – alltså att genom avgifter på koldioxid skapa drivkrafter för att minska utsläppen på effektivast möjliga sätt. Man kan även anlägga det perspektivet internationellt – om det är mer effektivt att minska utsläppen i Indien eller Kina borde insatserna göras där – enligt principen att man plockar de lägst hängande frukterna först.

Så har det inte alltid blivit. Men inte ens inom EU eller för den delen inom Sverige bedrivs arbetet för att minska koldioxidutsläppen effektivt och systematiskt. Snarare skjuter man på måfå – och hoppas att någon insats träffar rätt.

I en rapport av Johan Nyström (forskare vid Lunds Tekniska Högskola) om Trafikverkets krav vid upphandling av vägar framgår att miljökraven mer utvecklats till en skönhetstävling och att det systematiska angreppssättet helt saknas. Rapporten kan läsas här.

Miljökraven skapar dessutom ofta felaktiga incitament, där belöningarna för miljöarbetet tillfaller huvudentreprenören – när miljöförbättringarna i själva verket åstadkommits av någon underentreprenör.

Att inkludera krav i upphandlingar kan framstå som ett enkelt sätt att driva utvecklingen åt rätt håll. Risken är dock att alla specifika krav flyttar fokus från huvuduppgiften – att till lägsta möjliga kostnad minska utsläppen av koldioxid. Där framstår befintliga medel, som koldioxidskatter (helst internationella), som en betydligt effektivare väg.

DELA!

Relaterat innehåll

Den gröna bubblans anatomi

Alla bubblor är inte gröna. Men politiska ambitioner att förbättra miljön och minska utsläppen av koldioxid får i vissa fall negativa sidoeffekter. När goda ändamål tillåts helga medlen blir det ibland fel. Trots vällovliga ambitioner leder satsningarna fel. Christian Sandström, biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio, har i en rapport för Kommissionen […]

Hur påverkas effektiviteten inom sjukvården när ledarskapet ständigt byter hand?

Under de senaste 17 åren har Karolinska Universitetssjukhuset haft fyra olika sjukhusdirektörer vilka har suttit mellan tre till sju år.  Ledarskap diskuteras flitigt, men hur påverkar rotationen av ledningen i sig resultatet av vården? Framgångsrikt ledarskap inom vården kräver att patienter och medarbetare, styrelse och ledning men även att kritiker och debattörer hinner säga sitt. […]

Det som kallas politikersjukan

På en tillställning i Spegelsalen på Grand Hotel i Stockholm, känd från Ruben Östlunds film The Square, framträdde en partiledare härförleden, som på grönbete efter att precis ha lösts från TV4:as 30-sekundersboja. Vi är helt i händerna på kanalernas upplägg och format när det gäller partiledardebatterna, suckade hon. Det handlar om centerledaren Annie Lööf. Efter att ha […]

Unga har lågt förtroende för primärvården

Enligt en undersökning som Forum för Health Policy beställt är det endast fyra procent av ungdomarna som har mycket stort förtroende för primärvården. Det är en anmärkningsvärt låg siffra då primärvården är den gren av sjukvården som de flesta medborgare möter regelbundet. Inte heller nätläkarna får ett högt betyg. Men förtroendet för nätläkarna är ändå något större hos […]

Tilltron till polisens arbete lägre i Sverige

Lag och ordning är nu den viktigaste politiska frågan i Sverige. Problem med skjutningar och gängkriminalitet återkommer i mediaflödet. Brottsligheten drabbar förstås individer och hushåll, men även vart tredje företag drabbas.  Tilltron till polisen är också låg i Sverige, jämfört med flertalet andra europeiska länder. The Quality of Government (QoG) Institute vid Göteborgs Universitet sammanställer […]

Olika tillgång till äldreomsorg i svenska kommuner

Aftonbladet konstaterar i en granskning att andelen som får avslag på ansökan om plats i särskilt boende varierar kraftigt mellan olika kommuner. Sju kommuner ligger över 20 procent i andel avslag, men i 43 kommuner är andelen nekade mindre än 2 procent.  Det kan förstås finnas många skäl till att det skiljer sig mellan kommuner […]

Ska kommuner verkligen flytta problemen till andra?

I Dagens Samhälle (14/1) kan vi läsa om att Sigtuna kommun tillsatt flera tjänstemän som ska försöka få människor i behov av försörjningsstöd att flytta till andra kommuner. Samtidigt läser vi att Höganäs kommun genom att starta bolag vill undvika att betala moms.  Som kommunmedborgare måste vi ställa oss frågan – är det acceptabelt att […]

Femton personer söker bidrag

Dagens Samhälle (15/11-21) noterar att femton personer i Uppsala kommun arbetar med att söka bidrag. Nej, det handlar inte om bidrag från EU eller forskningsbidrag. Arbetet handlar om att söka statliga bidrag till kommunen.  Ja, statsbidragen är så många att staten själv tvingades anlita revisionsbyrån EY för att ta reda på hur många det egentligen […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar nu emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.

Swishnummer: 123 077 17 58

Bankgiro: 5822-8891

Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2023

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.