Så var budgeten för 2025 lagd. Och så har ytterligare diskussioner kring marginaltänkande dragit igång. I sedvanlig ordning ligger fokus på de 60 miljarder som politikerna skjuter till – snarare än på de 2 800 miljarder som redan finns.
Journalister och skattebetalare måste bli bättre på att analysera den politiska retoriken och taktiken och inte låta politiker komma undan med att utlova frikostiga satsningar. Många gånger är det inte resursbrist som är det stora problemet, utan snarare hur vi använder befintliga resurser.
Ta bara hälso- och sjukvården, där läkare använder endast en tredjedel av sin tid till patientmöten och antalet administratörer i regionerna numera är fler än läkarna.
Budgetpropositionen säger inte ett ord om detta, trots att hälso- och sjukvård är en av medborgarnas viktigaste frågor. Eller varför diskuterar man inte att Bolagsverket registrerar felaktiga årsredovisningar eller att 18 HVB-hem drivs av kriminella.
Det är anmärkningsvärt att inte Riksdagen kräver en rapportering av hur de offentliga medlen används. Riksdagen bör begära en helhetsbild av hur effektivt den sittande förvaltningen disponerar våra gemensamma skattemedel. Kanske i en årlig bilaga, likt fördelningsbilagan eller jämställdhetsbilagan till budgetpropositionen?
Det finns mycket vi behöver prata med våra politiker om, så låt oss hoppas de är beredda att göra det.
Vi har den här veckan talat om:
Tillskott till rättsväsendet: 3,45 mdr
Tillskott till det civila försvaret: 2,0 mdr.
Förstärkt jobbavdrag och lägre skatt för pensionärer: 13,5 mdr
Kompensation till kommuner för vindkraft: 1,0 mdr
Tandvård för äldre: 2,6 mdr
Gott och väl så. Det är ändå 60 miljarder totalt, så de är värda en vecka – eftersom tillskottet utgör två procent av de offentliga utgifterna.
Men resten av året måste vi prata om de 2 800 miljarder som redan används.
Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982. Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]
När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9). Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på […]
Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter. Ett […]
Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]
Kommissionen för Skattenytta är en av många aktörer som försöker utvärdera verksamheten som bedrivs med offentliga medel. Vid sidan av oss finns Rådet för Kommunalekonomiska analyser (RKA) som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med staten. RKA publicerar löpande data i databasen Kolada. Vi har även Riksrevisionen, som numera är Riksdagens granskningsorgan, men som […]
“Skolans uppgift är som sig bör – att skola arbetskraften.” Så skaldar proggruppen Blå Tåget i låten “Staten och kapitalet”. Och möjligen var detta ett relevant mål när låten skrevs. I dag handlar det om helt andra saker. Politiska partier och intresseorganisationer föreslår ständigt nya ämnen, som komplement till de befintliga. “Privatekonomi ska vara ett […]
USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten. Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin […]
Planen att digitalisera de nationella proven i årskurs tre har lagts på is. Skolministern vill inte att lågstadieelever ska bli alltför beroende av digitala hjälpmedel. “Det är bättre att barnen lär sig skriva för hand än att de tvingas till digitalt skrivande”, menar skolministern. “Har man ett digitalt nationellt prov i årskurs tre så riskerar […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024