Hur ska röran i kommunernas IT-system redas ut? Johan Eriksson, insight leader på Google i norra Europa, pekar ut några goda alternativ vid utveckling av digitala lösningar:
Ändå är det sällan som dessa principer följs. Man bygger nya system, men delar inte med sig. Man försöker göra alltför mycket i samma system. Man anlitar företag, utan att ställa krav på öppen källkod. Och det blir ofta svårt att koppla ihop de nya systemen med omvärlden – det saknas “interoperabilitet”.
Alla programmerare känner till principen DRY – Don’t Repeat Yourself. Ändå präglas kommunal IT av dubbelarbete. Kommuner beställer skräddarsydda applikationer, trots att liknande lösningar redan utvecklats någon annanstans. Skolplattformen i Stockholms stad eller journalsystemet Millennium är bara två exempel på misslyckanden.
I stället för att bygga stora komplicerade system går det att tänka modulärt. De enskilda delarna behöver inte vara heltäckande – så länge de kan kommunicera med varandra via så kallade API:er – Application Programming Interface. Då blir det enkelt att bygga ut och komplettera i framtiden. I vardagligt tal säger man att systemen “… kan prata med varandra”.
Man kan likna det vid en avancerad telefonväxel, som gör det möjligt att använda befintliga lösningar och att bygga nya lösningar som sedan kopplas samman via olika API:er – där “växeln” håller reda på behörigheter och dataformat.
Ett exempel på en sådan modell – där modulerna går att återanvända och allt består av öppen källkod – är Frends. Företaget har en annorlunda affärsmodell, där kommunerna prenumererar på en licens som ger tillgång till samtliga moduler – även sådana som utvecklats av andra kommuner.
Kalmars IT-chef Anna Stålbrand Sundh berättade under ett seminarium på mässan “Lösningar för offentlig sektor” hur kommunen byggt upp sin IT-infrastruktur med hjälp av Frends. Och i dag har ungefär 50 kommuner, utöver Kalmar, valt att använda just detta system – som fungerar som en knutpunkt för data, liknande en telefonväxel. Exempelvis kan man ta fram AI-lösningar, som ofta kräver data från många olika kommunala IT-system. En mer traditionell tillämpning är så kallade “onboardingsystem”, där man automatiserar anställningsprocessen – från platsannons till att en nyanställd behöver email och ett passerkort.
Intressant nog är det ofta små och medelstora kommuner, exempelvis Kalmar, som lyckas bäst med sin IT-infrastruktur. Möjligen därför att de måste tänka efter själva hur de vill att informationen ska flöda – då de varken har råd med dyra konsulter eller stora skräddarsydda IT-lösningar, liknande den numera världsberömda skolplattformen i Stockholms stad.
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2025