Ineffektivitet eller dolda skatter?

I

Är höga kommunala avgiftsökningar ett tecken på ineffektivitet? Eller är det dolda skatter? Varje år tar Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna Sverige fram en s.k. Nils Holgersson-rapport som visar kostnadsutvecklingen i alla kommuner för de avgifter som påverkar boendet. Det man analyserar är fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall för en standardiserad lägenhet, dvs kostnaden för exakt samma boende i olika delar av Sverige.

Kostnadsutvecklingen avfall, VA, el och fjärrvärme jämfört med KPI

Analysen visar på två saker. För det första att det är mycket stora skillnader mellan olika kommuner. Den senaste rapporten för 2021 visar således att det är 25 procent dyrare i Nordanstig, kommunen med den högsta kostnaden (2 574 kr/månad lägenhet). I landets billigaste kommun, Borlänge, är kostnaden -25 procent lägre än medel, vilket betyder en kostnad på 1 552 kr/månad och lägenhet. Skillnaden mellan den dyraste och billigaste kommunen är 1022 kr/månad. Till den del beror skillnaderna vad gäller exempelvis kostnader för hämtning av avfall på hur tätt befolkad kommunen är och om den har stor andel fritidsboende. För VA-verksamheten påverkar kommunstorlek, tekniska förutsättningar och kapitalkostnader den totala kostnaden. En stor del av skillnaden är dock hur man än räknar helt oförklarad.

För det andra att de taxor (främst avfall samt vatten & avlopp) som kommunerna tar ut regelmässigt stiger betydligt snabbare än de allmänna konsumentpriserna. Även el och fjärrvärmepriserna har stigit betydligt mer. Men här finns ju större inslag av marknadsprissättning.

Även andra kostnadsserier visar på snabbare kostnadsökning i kommunerna än i t ex tjänsteprisindex. Under samtliga år (med ett enda undantag för 2021) ökade det index över kostnadsutvecklingen i kommunerna som SKR (Sverige kommuner och regioner) tar fram, mer än tjänsteprisindex.

Prisindex kommunal verksamhet och tjänsteprisindex, Årlig förändring

I grunden finns det två tänkbara förklaringar till statistiken. Den första är att tanken om självkostnadsprissättning som huvudprincip för kommunernas taxor inte följs utan att taxorna blivit dolda skatter. Den andra att kommunernas effektivitet och produktivitet är avsevärt lägre än i näringslivet. Vilket svaret än är det allvarligt ur ett skattenyttaperspektiv.

av LJ