Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter.
Ett bra exempel på hur man inte ska göra finns däremot i miljösatsningen Industriklivet, som nyligen granskats av Riksrevisionen. Kritiken är hård. Energimyndigheten har i Industriklivet tillåtit de ansökande att använda olika metoder och avgränsningar för att beräkna förväntade utsläppsminskningar. Detta har gjort det svårt att säkerställa att resultaten är jämförbara.
Dessutom har uppföljningen baserats på osäkra uppgifter som har lämnats in i samband med ansökan, och myndigheten har inte prioriterat att samla in uppdaterade och verifierade data under projektens gång. Det innebär att det är svårt att dra slutsatser om projektens faktiska effekter och om dessa överensstämmer med de mål som sattes upp.
Nåväl, givet att myndigheterna inte klarar av att hantera den här typen av “skönhetstävlingar” – finns det något alternativt sätt att främja grön omställning?
Jo, det gör det. Redan Lindbeckkommissionen rekommenderade att styrmedel i miljöpolitiken bör vara enkla och generella. Exempel på sådant styrmedel är en koldioxidskatt. För varje ton utsläppt koldioxid betalar förorenaren en viss summa. Vill man ha starkare drivkrafter för att utveckla ny teknik är det bara att höja skatten på koldioxid.
Genom generella, förutsägbara och stabila styrmedel kan staten göra skillnad. Industriklivet är raka motsatsen till detta. Specifikt, oförutsägbart och kortsiktigt. Det är därför också dålig miljöpolitik.
Och nyligen fick vi besked om att grönt-stål-projektet Stegra får 1,2 miljarder av Industriklivet. De offentliga insatserna stegras, så även förlusterna.
Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982. Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]
När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9). Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på […]
Så var budgeten för 2025 lagd. Och så har ytterligare diskussioner kring marginaltänkande dragit igång. I sedvanlig ordning ligger fokus på de 60 miljarder som politikerna skjuter till – snarare än på de 2 800 miljarder som redan finns. Journalister och skattebetalare måste bli bättre på att analysera den politiska retoriken och taktiken och inte låta […]
Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]
Kommissionen för Skattenytta är en av många aktörer som försöker utvärdera verksamheten som bedrivs med offentliga medel. Vid sidan av oss finns Rådet för Kommunalekonomiska analyser (RKA) som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med staten. RKA publicerar löpande data i databasen Kolada. Vi har även Riksrevisionen, som numera är Riksdagens granskningsorgan, men som […]
“Skolans uppgift är som sig bör – att skola arbetskraften.” Så skaldar proggruppen Blå Tåget i låten “Staten och kapitalet”. Och möjligen var detta ett relevant mål när låten skrevs. I dag handlar det om helt andra saker. Politiska partier och intresseorganisationer föreslår ständigt nya ämnen, som komplement till de befintliga. “Privatekonomi ska vara ett […]
USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten. Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin […]
Planen att digitalisera de nationella proven i årskurs tre har lagts på is. Skolministern vill inte att lågstadieelever ska bli alltför beroende av digitala hjälpmedel. “Det är bättre att barnen lär sig skriva för hand än att de tvingas till digitalt skrivande”, menar skolministern. “Har man ett digitalt nationellt prov i årskurs tre så riskerar […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024