Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter.
Ett bra exempel på hur man inte ska göra finns däremot i miljösatsningen Industriklivet, som nyligen granskats av Riksrevisionen. Kritiken är hård. Energimyndigheten har i Industriklivet tillåtit de ansökande att använda olika metoder och avgränsningar för att beräkna förväntade utsläppsminskningar. Detta har gjort det svårt att säkerställa att resultaten är jämförbara.
Dessutom har uppföljningen baserats på osäkra uppgifter som har lämnats in i samband med ansökan, och myndigheten har inte prioriterat att samla in uppdaterade och verifierade data under projektens gång. Det innebär att det är svårt att dra slutsatser om projektens faktiska effekter och om dessa överensstämmer med de mål som sattes upp.
Nåväl, givet att myndigheterna inte klarar av att hantera den här typen av “skönhetstävlingar” – finns det något alternativt sätt att främja grön omställning?
Jo, det gör det. Redan Lindbeckkommissionen rekommenderade att styrmedel i miljöpolitiken bör vara enkla och generella. Exempel på sådant styrmedel är en koldioxidskatt. För varje ton utsläppt koldioxid betalar förorenaren en viss summa. Vill man ha starkare drivkrafter för att utveckla ny teknik är det bara att höja skatten på koldioxid.
Genom generella, förutsägbara och stabila styrmedel kan staten göra skillnad. Industriklivet är raka motsatsen till detta. Specifikt, oförutsägbart och kortsiktigt. Det är därför också dålig miljöpolitik.
Och nyligen fick vi besked om att grönt-stål-projektet Stegra får 1,2 miljarder av Industriklivet. De offentliga insatserna stegras, så även förlusterna.
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024