Industriklivet – ett batteri av felaktiga åtgärder
september 19, 2024
Mattias Lundbäck
Foto: Dall-E
Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter.
Ett bra exempel på hur man inte ska göra finns däremot i miljösatsningen Industriklivet, som nyligen granskats av Riksrevisionen. Kritiken är hård. Energimyndigheten har i Industriklivet tillåtit de ansökande att använda olika metoder och avgränsningar för att beräkna förväntade utsläppsminskningar. Detta har gjort det svårt att säkerställa att resultaten är jämförbara.
Dessutom har uppföljningen baserats på osäkra uppgifter som har lämnats in i samband med ansökan, och myndigheten har inte prioriterat att samla in uppdaterade och verifierade data under projektens gång. Det innebär att det är svårt att dra slutsatser om projektens faktiska effekter och om dessa överensstämmer med de mål som sattes upp.
Nåväl, givet att myndigheterna inte klarar av att hantera den här typen av “skönhetstävlingar” – finns det något alternativt sätt att främja grön omställning?
Jo, det gör det. Redan Lindbeckkommissionen rekommenderade att styrmedel i miljöpolitiken bör vara enkla och generella. Exempel på sådant styrmedel är en koldioxidskatt. För varje ton utsläppt koldioxid betalar förorenaren en viss summa. Vill man ha starkare drivkrafter för att utveckla ny teknik är det bara att höja skatten på koldioxid.
Genom generella, förutsägbara och stabila styrmedel kan staten göra skillnad. Industriklivet är raka motsatsen till detta. Specifikt, oförutsägbart och kortsiktigt. Det är därför också dålig miljöpolitik.
Och nyligen fick vi besked om att grönt-stål-projektet Stegra får 1,2 miljarder av Industriklivet. De offentliga insatserna stegras, så även förlusterna.
På 1970-talet hyste politikerna en stor tilltro till statens förmåga att driva företag. Det var ett decennium då staten försökte bygga Stålverk-80, förstatliga läkemedelsindustrin och rädda svenska varv och textilindustrin. Sedan, under det nyliberala 1980-talet, förändrades synen. Offentlig drift blev synonymt med ineffektivitet. Inom ramen för managementfilosofin New Public Management försökte politikerna applicera marknadsprinciper för […]
Den 4 februari arrangerade Kommissionen för Skattenytta seminariet “Är det dags för Sverige att införa ett eget DOGE/effektiviseringskansli?”. Denna fråga diskuterades vid seminariet där Hanna Bocander (M), tidigare KSO Danderyd, Boel Godner (S), KSO Södertälje, Daniel Källenfors (M), KSO Lidingö och Kristian Seth deltog. Hur förbättrar man effektiviteten i offentlig sektor i allmänhet och […]
Hur ska röran i kommunernas IT-system redas ut? Johan Eriksson, insight leader på Google i norra Europa, pekar ut några goda alternativ vid utveckling av digitala lösningar: Ändå är det sällan som dessa principer följs. Man bygger nya system, men delar inte med sig. Man försöker göra alltför mycket i samma system. Man anlitar företag, […]
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.