Under de senaste 17 åren har Karolinska Universitetssjukhuset haft fyra olika sjukhusdirektörer vilka har suttit mellan tre till sju år. Ledarskap diskuteras flitigt, men hur påverkar rotationen av ledningen i sig resultatet av vården? Framgångsrikt ledarskap inom vården kräver att patienter och medarbetare, styrelse och ledning men även att kritiker och debattörer hinner säga sitt. En annan viktig aspekt för att kunna bedöma ett ledarskap är att hinna se de långsiktiga förändringarna, själva resultaten i organisationen som ju är de faktiska konsekvenserna av ledarskapet.
Här kan man ställa sig frågan om det sistnämnda gått att göra när sjukvården systematiskt byter ledarskapsstil? Det är som att bedöma en måltid som endast fått upplevas genom dofterna, men där smaken aldrig känts, hungern aldrig stillats och eftersmaken ej definierats.
I en artikel från 2016 konstateras av Karolinska sjukhusets dåvarande administrativa ledning – sjukhusdirektör Jan Lindsten (1990-1994), biträdande sjukhusdirektör Siv Fridén och chefläkare Marc Bygdeman följande:
”Som framgått kom flera av våra idéer att realiseras, men långt ifrån alla. Bortsett härifrån och att förutsättningarna för att leda sjukhuset helt naturligt ändras kontinuerlig kan vi konstatera att fyra år i KS:s sjukhusledning är en alltför kort period för att kunna åstadkomma genomgripande förändringar i sjukvårdens organisation och utveckling.
Det är inte vår sak att kommentera KS:s utveckling efter 1994 men några reflektioner kan ändå vara på sin plats. Under de 22 år som gått sedan vi slutade som ledningsgrupp för sjukhuset har det letts av sex på varandra följande sjukhusdirektörer. Mandatperioderna är således även fortsättningsvis korta i synnerhet om man beaktar att det är en stor och komplex organisation under kontinuerlig, långsiktig utveckling som skall ledas. Därför borde man beakta noggrannare vilken roll sjukhuset skall ha i det samhälle som nu växer fram, och hur det skall samverka med övrig sjukvårdsverksamhet och KI som ansvarigt för utbildning och forskning. Hur ser förutsättningarna då ut för att leda sjukhuset och vilken ledningsstruktur bör det ha?”1
Slutsatserna gäller ett arbete som utfördes för snart 30 år sedan och vi har än idag samma snabba rotation av sjukhusdirektörer och ledarskap är fortfarande en högaktuell fråga på agendan, dels för verksamheten dels i den offentliga debatten.
Frågan om hur snabb rotation av ledarskapet påverkar effektiviteten i vården kvarstår och man kan tycka att ledarskapets idéer bör få tid på sig att gro och växa för att hinna analysera dess långsiktiga konsekvenser, då det är centralt att ledaskapsfilosofin står i centrum och inte ledarna.
1 http://www.wikiks.se/wp-content/uploads/2016/11/KS-ledning-1990-94-mod-HE-ver-7-17-01-23.pdf