Under de senaste 17 åren har Karolinska Universitetssjukhuset haft fyra olika sjukhusdirektörer vilka har suttit mellan tre till sju år. Ledarskap diskuteras flitigt, men hur påverkar rotationen av ledningen i sig resultatet av vården? Framgångsrikt ledarskap inom vården kräver att patienter och medarbetare, styrelse och ledning men även att kritiker och debattörer hinner säga sitt. En annan viktig aspekt för att kunna bedöma ett ledarskap är att hinna se de långsiktiga förändringarna, själva resultaten i organisationen som ju är de faktiska konsekvenserna av ledarskapet.
Här kan man ställa sig frågan om det sistnämnda gått att göra när sjukvården systematiskt byter ledarskapsstil? Det är som att bedöma en måltid som endast fått upplevas genom dofterna, men där smaken aldrig känts, hungern aldrig stillats och eftersmaken ej definierats.
I en artikel från 2016 konstateras av Karolinska sjukhusets dåvarande administrativa ledning – sjukhusdirektör Jan Lindsten (1990-1994), biträdande sjukhusdirektör Siv Fridén och chefläkare Marc Bygdeman följande:
”Som framgått kom flera av våra idéer att realiseras, men långt ifrån alla. Bortsett härifrån och att förutsättningarna för att leda sjukhuset helt naturligt ändras kontinuerlig kan vi konstatera att fyra år i KS:s sjukhusledning är en alltför kort period för att kunna åstadkomma genomgripande förändringar i sjukvårdens organisation och utveckling.
Det är inte vår sak att kommentera KS:s utveckling efter 1994 men några reflektioner kan ändå vara på sin plats. Under de 22 år som gått sedan vi slutade som ledningsgrupp för sjukhuset har det letts av sex på varandra följande sjukhusdirektörer. Mandatperioderna är således även fortsättningsvis korta i synnerhet om man beaktar att det är en stor och komplex organisation under kontinuerlig, långsiktig utveckling som skall ledas. Därför borde man beakta noggrannare vilken roll sjukhuset skall ha i det samhälle som nu växer fram, och hur det skall samverka med övrig sjukvårdsverksamhet och KI som ansvarigt för utbildning och forskning. Hur ser förutsättningarna då ut för att leda sjukhuset och vilken ledningsstruktur bör det ha?”1
Slutsatserna gäller ett arbete som utfördes för snart 30 år sedan och vi har än idag samma snabba rotation av sjukhusdirektörer och ledarskap är fortfarande en högaktuell fråga på agendan, dels för verksamheten dels i den offentliga debatten.
Frågan om hur snabb rotation av ledarskapet påverkar effektiviteten i vården kvarstår och man kan tycka att ledarskapets idéer bör få tid på sig att gro och växa för att hinna analysera dess långsiktiga konsekvenser, då det är centralt att ledaskapsfilosofin står i centrum och inte ledarna.
1 http://www.wikiks.se/wp-content/uploads/2016/11/KS-ledning-1990-94-mod-HE-ver-7-17-01-23.pdf
Alla bubblor är inte gröna. Men politiska ambitioner att förbättra miljön och minska utsläppen av koldioxid får i vissa fall negativa sidoeffekter. När goda ändamål tillåts helga medlen blir det ibland fel. Trots vällovliga ambitioner leder satsningarna fel. Christian Sandström, biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio, har i en rapport för Kommissionen […]
Regeringen är i färd med att organisera om svensk sjukvård. Forskare tittat på länder som varit framgångsrika. Vad kan vi i Sverige inspireras av? I Tidöavtalet står det att en utredning ska titta på om sjukvården ska hanteras nationellt i stället för i regionerna. Syfte är ”… att åstadkomma en hälso- och sjukvård som ges […]
Kristdemokraternas profilfråga i valrörelsen kommer ånyo att vara vårdrelaterad. Skippa regionerna. Låt kommunerna ta hand om primärvården och staten om specialistvården. Tanken är att ett litet parti här kan gå snabbare fram eftersom de inte har så många regionpolitiker att ta hänsyn till. När partiordföranden Ebba Busch talar om vården vid ett lunchmöte tisdagen efter påsk […]
Enligt en enkät från Nätverket mot cancer har mer än hälften av de som upptäcks ha cancer haft symptom mer än två månader. En tredjedel sökte vård inom en månad. Fyra av tio inledde behandling fem månader eller senare efter de första symptomen. För tre av tio krävdes mer än tre besök innan remiss skrevs. Tillgänglighet och kvalitet […]
Ett sätt att utveckla och förbättra effektiviteten i exempelvis sjukvården är att lära och ta intryck av andra länder. Det enda skälet att inte göra det vore om vi var fullt övertygade om att den svenska vården är världens bästa och att vi intet kan lära av andra. En av ledamöterna i Kommissionen för Skattenytta, Mattias […]
På en tillställning i Spegelsalen på Grand Hotel i Stockholm, känd från Ruben Östlunds film The Square, framträdde en partiledare härförleden, som på grönbete efter att precis ha lösts från TV4:as 30-sekundersboja. Vi är helt i händerna på kanalernas upplägg och format när det gäller partiledardebatterna, suckade hon. Det handlar om centerledaren Annie Lööf. Efter att ha […]
Enligt en undersökning som Forum för Health Policy beställt är det endast fyra procent av ungdomarna som har mycket stort förtroende för primärvården. Det är en anmärkningsvärt låg siffra då primärvården är den gren av sjukvården som de flesta medborgare möter regelbundet. Inte heller nätläkarna får ett högt betyg. Men förtroendet för nätläkarna är ändå något större hos […]
Kristianstadsbladet skriver att vindkraftsproducenter i framtiden kan få betalt för att *inte* producera el. Det kan förstås tyckas märkligt att staten betalar någon för att *inte* producera el – det normala är ju att man får betalt för att producera el. Men bakgrunden är att vindkraften numera utgör en så stor del av energimixen att det blir […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024