Hamstern har, trots sin begränsade hjärnkapacitet, förmåga att planera inför framtiden. Ni blir säkert inte överraskade av att det är just detta djur som gett upphov till begreppet “hamstra”, det vill säga att spara av tillgångar för att kunna konsumera i framtiden.
I en enkät som SVT Nyheter skickat ut till landets 21 regioner och som samtliga svarat på, säger 17 regioner att de kommer behöva vidta sparåtgärder inom sjukvården i år. Två regioner säger att de kommer att tvingas varsla sjukvårdspersonal. Flera försöker däremot dra ner på inhyrd arbetskraft, åtta regioner inför hyrstopp.
Och i den politiska debatten läggs märkligt nog ett stort ansvar för detta på staten. Sanningen är dock att staten aldrig skulle kunna jämna ut den ekonomiska svacka som inflationstoppen 2022-2023 orsakade – därtill är statsbidragen alldeles för obetydliga som källa för regionernas finansiering. Frågan är dessutom om det ens är önskvärt att staten ett år höjer statsbidragen med trettio miljarder, för att kommande år sänka bidragen med lika mycket.
Förklaringen till underskotten är till stor del att kommunernas och regionernas pensioner inte är fonderade och stora prisökningar, som 2022-2023, därför leder till att deras skulder ökar. Då måste de skära i utgifterna någon annanstans för att räkenskaperna ska hamna i balans.
Hamstrar klarar av att hantera dylika problem. Och det borde antagligen även regioner göra, deras företrädare har trots allt högre kognitiv kapacitet än de söta små sällskapsdjuren. Ändå är det bara ett fåtal regioner och kommuner som använt den så kallade resultatutjämningsreserven för att balansera denna – högst förutsägbara – svacka i ekonomin. Många valde i samband med den ekonomiska boomen strax efter pandemin att starta nya projekt, där kostnaden i relation till nyttan inte tycks helt klarlagd.
Skillnad är det förstås om nedgången är strukturell och långsiktig. Då kan regionerna, som en möjlighet, ropa på hjälp från staten. En annan möjlighet är att höja skatten. Kommissionen för Skattenytta vill dock lyfta fram en tredje möjlighet – att regionerna ser över sin verksamhet och inleder arbetet med att prioritera mellan verksamheter, baserat på vad dessa tillför medborgarna.
I rapporten Svensk sjukvårds skattenytta av Jörgen Nordenström lyfts ett antal förslag fram för att förbättra sjukvården. Och undertecknad har i boken “Rätt att välja” tillsammans med Nils Karlson pekat på flera strukturella brister och att Sverige skulle kunna lära av länder som Schweiz och Nederländerna.
Högre statsbidrag är sällan lösningen. Statsbidragen är snarare en del av problemet, då de ofta är kopplade till kortsiktiga projekt som stjälper snarare än hjälper. För när projekten är avslutade återgår allt till det vanliga.
Låt regionerna själva ta ansvar för sin ekonomi. Med tiden kommer det att skapa goda drivkrafter, som i sin tur stimulerar regionernas planeringsförmåga och uppfinningsrikedom. Om hamstrar klarar av att tänka framåt måste även regionerna kunna göra det.
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024