Frågan i rubriken tycks kanske konstig – självklart är det väl så. Eller också är det inte så, lite beroende på vad man tycker om EU.
Verkligheten är mer komplicerad. Det gott om exempel på att pengar felanvänds i EU – precis som skattepengar felanvänds i Sverige. Ändå vore det kanske ingen bra idé att göra en Swexit – att likt Storbritannien lämnar EU.
Bloomberg Economics beräknar att Storbritanniens Bruttonationalprodukt efter utträdet ligger fyra procent under det man skulle uppnått om landet varit kvar i EU.
Sveriges BNP uppgår till 6200 miljarder. Om Sverige förlorar lika mycket på att lämna EU som Storbritannien innebär det att vi tappar 250 miljarder – ungefär lika mycket som sjukhusvården kostar under ett år.
Stora delar av EU:s budget går till saker som den gemensamma jordbrukspolitiken. Bortkastade pengar enligt många. Och ja, så tycker nog de flesta av oss – kanske inte alla bönder.
Men Norge satsar inte mindre pengar på jordbrukssubventioner än Sverige. Att vi nästan hade lyckats avskaffa jordbruksstöden när Sverige gick med i EU får sättas på samarbetets minuskonto. Samtidigt är det svårt att föreställa sig hur vårt land hade utvecklats förutan EU.
Den största plusposten har nog trots allt inte med ekonomi att göra. Hastigt och lustigt upptäckte vi att Sverige behövde vara med i NATO. På samma sätt utgör EU ett forum för samarbete och en borg där vi tar skydd mot en delvis fientlig omvärld.
Det bästa vi kan göra är kanske att arbeta för större skattenytta inom EU – precis som vår kommission redan arbetar för större skattenytta i Sverige. Skulle EU utvecklas i alldeles fel riktning visar exemplet Storbritannien att det trots allt går att lämna unionen – om än till stora kostnader. Tills det bli aktuellt bör Kommissionen för Skattenytta påverka beslutsfattare för att stärka arbetet för att öka skattenyttan i såväl Sverige som EU.
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.