Omfattningen av de felaktiga utbetalningarna från samtliga trygghetssystem beräknas uppgå till ca 18 miljarder årligen. Trots att regeringen gjort otaliga utredningar fortsätter brottsligheten att öka och för varje år betalar medborgarna inte bara för brotten utan även för de nya utredningarna.
Välfärdssystemen byggdes upp i Sverige under 1900-talet och innebär ett gemensamt trygghetssystem för medborgarna. Tanken är att alla medborgare ska ha rätt till grundläggande välfärd oavsett inkomst. Systemet innehåller tre grundläggande delar.
Tyvärr förekommer brott och bedrägerier mot systemen i stor utsträckning och därmed minskar skattenyttan för medborgarna. Brotten bedöms uppgå till ca 18 miljarder årligen.
Arbetsförmedlingens uppdrag är att bidra till en välfungerande arbetsmarknad.
Pensionsmyndigheten har i uppdrag att administrera och betala ut den allmänna pensionen.
Migrationsverket är den myndighet som prövar ansökningar från personer som vill bosätta sig i Sverige, komma på besök, söka skydd undan förföljelse eller ha svenskt medborgarskap.
Försäkringskassan administrerar den svenska socialförsäkringen som omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Här ingår till exempel sjukpenning, sjukersättning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.
Centrala studiestödsnämnden hanterar det svenska studiestödet samt hemutrustningslån och körkortslån.
Därutöver har A-kassorna i uppdrag att administrera och betala ut arbetslöshetsersättning till personer som är arbetslösa.
Trygghetssystemen är en måltavla för brottsligt utnyttjande vilket inte bara riskerar att skada förtroendet för välfärdsstaten utan även att skada medborgarna. Det blir tyvärr allt vanligare att företag utger sig för att vara seriösa aktörer på marknaden men bedriver istället organiserad brottslighet mot välfärdssystemen som finansieras av skattepengar.
Id-fusk, identitetsbaserad brottslighet, utnyttjad eller kapad identitet. Kärt barn har många namn och det kommer ständigt nya exempel på hur identiteter missbrukas. Denna typ av kriminalitet är utbredd och används framför allt för att på ett brottsligt sätt utnyttja välfärdssystemet.
Det nuvarande statliga tandvårdsstödet infördes 2008 och betalas ut av Försäkringskassan. Stödet är till för patienterna men betalas ut till vårdgivaren, som i sin tur drar av tandvårdsstödet från patientens kostnad. Tyvärr förekommer det att vårdgivare lämnar osanna uppgifter vilket riskerar att leda till felaktiga utbetalningar. 2021 bedömdes kostnaden för detta till 350 miljoner och minskade skattenyttan med samma summa.
Tillfällig föräldrapenning eller vård av sjukt barn (VAB) är en av de funktioner som bygger välfärdsstaten Sverige. Lagen infördes 1974 och tanken var att kompensera föräldrar för utebliven lön vid vård av sjukt barn. År 2021 låg samhällskostnaden för VAB på ca 9 miljarder kronor. Tyvärr förekommer felaktiga utbetalningar och samma år bedömdes dessa uppgå till 1,8 miljarder. Dessa kan bero på medvetet fusk, att man inte riktigt förstått hur systemet fungerar eller fel från Försäkringskassan.
2021 beslutade regeringen om att en ny utbetalningsmyndighet skulle förberedas. Den nya myndigheten ska täcka utbetalningar från Arbetsförmedlingen, CSN, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket och A-kassan.
19 dec 2022 beslutade regeringen att den nya myndigheten ska inrättas den 1 januari 2024, men innan myndigheten kan vara på plats ska en generaldirektör utses. Finansminister Elisabeth Svantesson sa i ett uttalande att Utbetalningsmyndigheten är ett stort steg i rätt riktning för att kunna motverka fusk och bidragsbrott. Läs mer – Utbetalningsmyndigheten inrättas för att minska fusk och bidragsbrott i välfärdssystemen – Regeringen.se
I mars 2023 släppte Försäkringskassan en ny rapport på ämnet. Läs den här – Omfattningen av felaktiga utbetalningar inom Försäkringskassans förmåner Omfattningsstudier (forsakringskassan.se)
Den 11 maj fattade regeringen beslut om att en särskild utredare ska analysera de rättsliga förutsättningarna för kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet och lämna flera alternativa författningsförslag om sådan anslutning. Läs mer – Kommunal anslutning till Utbetalningsmyndighetens verksamhet – Regeringen.se
Ann-Marie Begler, tidigare generaldirektör för bland annat Försäkringskassan har beskrivit problematiken i ett antal promemorior vilka går att ta del av här.
USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten. Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin […]
Planen att digitalisera de nationella proven i årskurs tre har lagts på is. Skolministern vill inte att lågstadieelever ska bli alltför beroende av digitala hjälpmedel. “Det är bättre att barnen lär sig skriva för hand än att de tvingas till digitalt skrivande”, menar skolministern. “Har man ett digitalt nationellt prov i årskurs tre så riskerar […]
Stockholms kommun har valt att starta ett HVB-hem i egen regi. HVB är en förkortning för Hem för vård och boende. Målgruppen är unga som av olika skäl inte kan bo hos sina föräldrar – det kan handla om missbruksproblem eller andra sociala problem som gör att barnet måste tas om hand. Somliga barn får […]
Lagen om vård av unga (LVU) ger möjlighet för sociala myndigheter att tvångsvårda barn- och unga. Att vården följer de riktlinjer som satts upp borde vara självklart. Men i Riksrevisionens granskning konstateras att i stort sett ingenting fungerar. Personalen har fel kompetens, interna styrdokument följs inte, vården utvärderas inte och det är otydligt vad vården […]
Frågan i rubriken tycks kanske konstig – självklart är det väl så. Eller också är det inte så, lite beroende på vad man tycker om EU. Verkligheten är mer komplicerad. Det gott om exempel på att pengar felanvänds i EU – precis som skattepengar felanvänds i Sverige. Ändå vore det kanske ingen bra idé att […]
Den tionde juni 2022 gav den förra regeringen utredaren Per Johansson i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes 2021. Det handlar bland annat om undantag för den skarpa gränsen för hur länge någon kan vara sjukskriven, trots att personen har arbetsförmåga i något annat arbete än sitt nuvarande. Syftet med förändringarna var […]
Taylorism eller Toyota? Många kommuner mäter på minutbasis vad personalen gör hos de äldre. Men får man ut maximalt genom att rationalisera arbetet enligt Taylors principer eller genom att höja kompetensen och engagemanget hos de anställda? När varje chef tvingas ta hand om 40, ibland upp mot 50, anställda kan Taylorismen te sig lockande. Behövs […]
Vad är det för likhet mellan offentlig upphandling och ekonomisk brottslighet? Efter att ha läst Jens Nylanders senaste blogginlägg om den statliga myndigheten Vinnovas upphandling av konsulter frågar man sig snarare vilka skillnaderna är. Det verkar som att de ramavtal som myndigheten har tecknat inte har så mycket att göra med själva upphandlingen. Som när […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024