Taylorism eller Toyota? Många kommuner mäter på minutbasis vad personalen gör hos de äldre. Men får man ut maximalt genom att rationalisera arbetet enligt Taylors principer eller genom att höja kompetensen och engagemanget hos de anställda?
När varje chef tvingas ta hand om 40, ibland upp mot 50, anställda kan Taylorismen te sig lockande. Behövs det ens en chef – vi kan väl styra äldreomsorgen med hjälp av appar, som Foodora och Uber gör?
Kommissionen för Skattenytta valde därför att titta närmare på frågan om hur äldreomsorgen styrs och brukarnas behov tillgodoses. Anna Thoursie – med erfarenhet som chefsekonom på fackförbundet ledarna – lät första linjens chefer i omsorgen ge sin syn på vad som saknas och hur deras jobb skulle kunna underlättas.
På sätt och vis kanske det behövs både bättre rutiner och mer tillitsbaserat ledarskap. Cheferna gav nämligen en bild av att de fungerar som sista linjens problemlösare. De får agera bilmekaniker när hemtjänstens bilar inte startar. De får vara psykologiskt stöd för personal som har problem utanför jobbet. Och de tvingas begränsa sin tillgänglighet för att inte tvingas jobba långt utöver avtalade timmar.
För att kunna planera måste det finnas tid för planering. Och det finns det inte när varje chef ansvarar för 40 medarbetare eller fler. Då är det även svårt att hitta effektiva modeller för att arbeta och hjälpa medarbetarna att utveckla kompetens för att hantera avvikelser i verksamheten. Varför talas det så sällan om dessa frågor? Är det för att det huvudsakligen är kvinnor som arbetar i sektorn? Eller är det för att våra äldre inte är högljudda väljargrupper?
Titta gärna på YouTube där Sten Nordin, Göran Johnsson, Leif Östling och Anna Thoursie samtalar om ledarskap i äldreomsorgen – under ledning av Varg Gyllander.
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982. Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]
När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9). Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på […]
Så var budgeten för 2025 lagd. Och så har ytterligare diskussioner kring marginaltänkande dragit igång. I sedvanlig ordning ligger fokus på de 60 miljarder som politikerna skjuter till – snarare än på de 2 800 miljarder som redan finns. Journalister och skattebetalare måste bli bättre på att analysera den politiska retoriken och taktiken och inte låta […]
Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter. Ett […]
Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]
Kommissionen för Skattenytta är en av många aktörer som försöker utvärdera verksamheten som bedrivs med offentliga medel. Vid sidan av oss finns Rådet för Kommunalekonomiska analyser (RKA) som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med staten. RKA publicerar löpande data i databasen Kolada. Vi har även Riksrevisionen, som numera är Riksdagens granskningsorgan, men som […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024