Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982.
Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. Projektet kantades av skandaler, bland annat lämnade arbetsförhållandena mycket att önska. Men intressant nog finns pappersbruket kvar än i dag och blev med tiden ganska framgångsrikt.
Exemplet visar hur svårt det kan vara att utvärdera ekonomiskt bistånd. Man kan aldrig på förhand veta vad som fungerar eller inte. Detta hindrar förstås inte att man bör försöka utvärdera svenskt bistånd. Och man bör framför allt inte försöka försköna verkligheten med påhittade data.
Sveriges nya biståndsminister Benjamin Dousa gjorde sig utanför regeringen känd som en kritiker av biståndspolitiken. Men allt som oftast händer det att outsiders som släpps in i maktens korridorer faller till föga och stämmer in i hyllningskören.
Intressant nog tycks Dousa – till skillnad från merparten av sina företrädare – ännu inte gett upp. Dock har det ju bara gått några veckor, men hans fortsatta kritik av myndigheten är lovande.
I en nyligen publicerad rapport från EBA, Expertgruppen för biståndsanalys, framkommer det flera felaktiga siffror i biståndsmyndigheten Sidas redovisning. Bland annat så nämns en insats i Etiopien där 40 000 arbetstillfällen skulle ha skapats när det egentligen bara rörde sig om 4 000 jobb.
– Sverige är ett av världens mest generösa biståndsländer men då har vi också ett ansvar att säkerställa var skattebetalarnas pengar hamnar och vilket resultat projekten blir. Det är allvarligt. Det ligger till grund för många viktiga beslut som regeringen fattar, säger Dousa till TV4.
Kanske, kanske, ser vi här embryot till en förändring.
Så vi på Kommissionen för Skattenytta vill ge den nya ministern lite uppmuntran. Dousa, stå på dig! Annars gör det biståndsindustriella komplexet det.
När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9). Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på […]
Så var budgeten för 2025 lagd. Och så har ytterligare diskussioner kring marginaltänkande dragit igång. I sedvanlig ordning ligger fokus på de 60 miljarder som politikerna skjuter till – snarare än på de 2 800 miljarder som redan finns. Journalister och skattebetalare måste bli bättre på att analysera den politiska retoriken och taktiken och inte låta […]
Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter. Ett […]
Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]
Kommissionen för Skattenytta är en av många aktörer som försöker utvärdera verksamheten som bedrivs med offentliga medel. Vid sidan av oss finns Rådet för Kommunalekonomiska analyser (RKA) som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med staten. RKA publicerar löpande data i databasen Kolada. Vi har även Riksrevisionen, som numera är Riksdagens granskningsorgan, men som […]
“Skolans uppgift är som sig bör – att skola arbetskraften.” Så skaldar proggruppen Blå Tåget i låten “Staten och kapitalet”. Och möjligen var detta ett relevant mål när låten skrevs. I dag handlar det om helt andra saker. Politiska partier och intresseorganisationer föreslår ständigt nya ämnen, som komplement till de befintliga. “Privatekonomi ska vara ett […]
USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten. Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin […]
Planen att digitalisera de nationella proven i årskurs tre har lagts på is. Skolministern vill inte att lågstadieelever ska bli alltför beroende av digitala hjälpmedel. “Det är bättre att barnen lär sig skriva för hand än att de tvingas till digitalt skrivande”, menar skolministern. “Har man ett digitalt nationellt prov i årskurs tre så riskerar […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.