Östromerska riket utgjorde fortsättningen av det Romerska riket och existerade från omkring 330 e.Kr. till 1453 e.Kr. Huvudstaden var Konstantinopel (nuvarande Istanbul), och det var en viktig kulturell och politisk makt under medeltiden. Riket var känt för sin avancerade administration och sitt juridiska system, men också för en komplex och ofta kryptisk byråkrati.
Byråkrati är en organisatorisk struktur som kännetecknas av en hierarkisk ordning, klara regler och procedurer, arbetsuppdelning och en formell beslutsprocess. I teorin syftar den till att vara en rationell och effektiv metod för att organisera komplexa verksamheter och samhällsfunktioner.
Men det måste sättas gränser för byråkratin. I en ny rapport från Kommissionen för Skattenytta med titeln “Minskat regelkrångel och ökad skattenytta” beskriver Lars Jagrén och Tomas Lööv hur ett bättre regelverk skulle kunna bidra till högre tillväxt och mer välfärd.
De svenska regelverken, som styr både företagande och offentlig sektor, är en soppsjö av förordningar. Regler är nödvändiga och skapas ofta med goda intentioner. Men många blir med tiden föråldrade, ineffektiva och rentav kontraproduktiva.
De svenska regelverken lider av en rad brister.
Bristande konsekvensanalys: Regelverken införs utan ordentlig analys av dessas potentiella effekter.
Dålig uppföljning och ansvarstagande: Ingen verkar ha det övergripande ansvaret för att följa upp effekterna av regler.
Långbänkproblemet: Förändringar av regelverken går ofantligt långsamt, vilket i sin tur saktar ner utvecklingen.
Målkonflikter och dubbelreglering: Regler står i direkt konflikt med andra regler, vilket skapar förvirring och ineffektivitet.
Dålig transparens och samordning: Det råder brist på öppenhet. Olika statliga och regionala verksamheter arbetar i stuprör – ovetande om varandra – istället för att samordna sina insatser.
För att få mer värde för varje skattekrona måste vi städa upp i regelverken. Sverige kan lära av bysantinerna – regler behövs, men får aldrig bli viktigare än de egentliga verksamheterna.
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024