Den gröna bubblans anatomi

december 14, 2022

Mattias Lundbäck

Alla bubblor är inte gröna. Men politiska ambitioner att förbättra miljön och minska utsläppen av koldioxid får i vissa fall negativa sidoeffekter. När goda ändamål tillåts helga medlen blir det ibland fel. Trots vällovliga ambitioner leder satsningarna fel.

Christian Sandström, biträdande professor vid Jönköping International Business School och Ratio, har i en rapport för Kommissionen kartlagt mekanismerna bakom den gröna bubblan. Den första lärdomen är:

1. Den som inte bör påverka politiken har ofta störst incitament och bäst förmåga att göra det.

Personer som mer är experter på att säga rätt saker än att göra rätt tenderar att få centrala roller i påverkansarbetet. När politiker tävlar om att gå längst i att till exempel vara miljövänliga tenderar de att hamna i sällskap med personer som är gränslösa

2. Ingen risk är för stor när någon annan betalar.

När någon annan står för riskerna och du själv tar vinsten blir din riskbenägenhet större än vad som kan betraktas som optimalt.

3. Offentligt ägda bolag är en grogrund för gröna bubblor.

Offentligt ägda bolag har inga ägare som kräver utdelning och håller tummen i ögat på ledningen. De är beroende av att politikerna styr ansvarsfullt. Men politikerna är ofta mer intresserade av att framstå som progressiva än av att hålla efter ledningen i bolagen.

4. Ingen ställer kritiska frågor, förrän det är för sent.

Den som ifrågasätter ett projekt med goda intentioner stämplas ofta som bakåtsträvare. Vinsten av att peka på problem som kan uppstå om fem år är ofta liten – vid det laget har väljarna redan glömt att du varnade. Att avslöja gröna bubblor är inte heller mediernas främsta gren. Det ”goda” förblir oftast ogranskat.

5. Det som låter för bra för att vara sant är ofta för bra för att vara sant.

Värdeord som ”världsledande” och ”banbrytande” är ett varningstecken. Få projekt är i verkligheten banbrytande eller världsledande – detta ligger i själva ordens natur. Bara ett projekt kan vara världsledande.

Varningarna finns ofta där – långt innan skattepengarna pytsas in. Ändå upprepas bubblorna gång efter gång – och desto oftare i takt med att EU och den svenska regeringen beviljar alltmer stöd till gröna projekt. Att bubblorna i dag ofta är gröna beror dock inte på att miljöprojekt som sådana är mer benägna att drabbas av hybris, det beror bara på att de politiska ambitionerna är höga på miljöområdet och därmed viljan att satsa skattepengar.

Kunskap om den gröna bubblans anatomi gör det lättare för medborgarna att identifiera orealistiska projekt. Då kan bubblorna stoppas i tid och för att stoppa dem krävs insatser av medier, allmänheten och kloka beslutsfattare. Det är ett tufft arbete som krävs, för det finns många som tjänar på att bubblorna tillåts växa. De som alltid förlorar på bubblorna är däremot skattebetalarna.

DELA!

Relaterat innehåll

Hur påverkas effektiviteten inom sjukvården när ledarskapet ständigt byter hand?

Under de senaste 17 åren har Karolinska Universitetssjukhuset haft fyra olika sjukhusdirektörer vilka har suttit mellan tre till sju år.  Ledarskap diskuteras flitigt, men hur påverkar rotationen av ledningen i sig resultatet av vården? Framgångsrikt ledarskap inom vården kräver att patienter och medarbetare, styrelse och ledning men även att kritiker och debattörer hinner säga sitt. […]

Det som kallas politikersjukan

På en tillställning i Spegelsalen på Grand Hotel i Stockholm, känd från Ruben Östlunds film The Square, framträdde en partiledare härförleden, som på grönbete efter att precis ha lösts från TV4:as 30-sekundersboja. Vi är helt i händerna på kanalernas upplägg och format när det gäller partiledardebatterna, suckade hon. Det handlar om centerledaren Annie Lööf. Efter att ha […]

Unga har lågt förtroende för primärvården

Enligt en undersökning som Forum för Health Policy beställt är det endast fyra procent av ungdomarna som har mycket stort förtroende för primärvården. Det är en anmärkningsvärt låg siffra då primärvården är den gren av sjukvården som de flesta medborgare möter regelbundet. Inte heller nätläkarna får ett högt betyg. Men förtroendet för nätläkarna är ändå något större hos […]

Tilltron till polisens arbete lägre i Sverige

Lag och ordning är nu den viktigaste politiska frågan i Sverige. Problem med skjutningar och gängkriminalitet återkommer i mediaflödet. Brottsligheten drabbar förstås individer och hushåll, men även vart tredje företag drabbas.  Tilltron till polisen är också låg i Sverige, jämfört med flertalet andra europeiska länder. The Quality of Government (QoG) Institute vid Göteborgs Universitet sammanställer […]

Olika tillgång till äldreomsorg i svenska kommuner

Aftonbladet konstaterar i en granskning att andelen som får avslag på ansökan om plats i särskilt boende varierar kraftigt mellan olika kommuner. Sju kommuner ligger över 20 procent i andel avslag, men i 43 kommuner är andelen nekade mindre än 2 procent.  Det kan förstås finnas många skäl till att det skiljer sig mellan kommuner […]

Ska kommuner verkligen flytta problemen till andra?

I Dagens Samhälle (14/1) kan vi läsa om att Sigtuna kommun tillsatt flera tjänstemän som ska försöka få människor i behov av försörjningsstöd att flytta till andra kommuner. Samtidigt läser vi att Höganäs kommun genom att starta bolag vill undvika att betala moms.  Som kommunmedborgare måste vi ställa oss frågan – är det acceptabelt att […]

Femton personer söker bidrag

Dagens Samhälle (15/11-21) noterar att femton personer i Uppsala kommun arbetar med att söka bidrag. Nej, det handlar inte om bidrag från EU eller forskningsbidrag. Arbetet handlar om att söka statliga bidrag till kommunen.  Ja, statsbidragen är så många att staten själv tvingades anlita revisionsbyrån EY för att ta reda på hur många det egentligen […]

I Krokom fungerade NKS-modellen

Dagens Samhälle lyfter fram Krokom som exempel på en kommun som lyckats bra med att upphandla äldreomsorg. ”Använd rätt är LOU fantastisk”, säger socialnämndens ordförande.  Kommunen betalar en avgift per vårddygn, och i denna ingår att leverantören bygger och sköter om fastigheten. Det är intressant nog lite som avtalet med Skanska om Nya Karolinska, fast i […]

Om kommissionen

Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.
Läs mer här.

Vill du stödja Kommissionen?

Kommissionen för Skattenytta tar emot ekonomiskt stöd. Alla insamlade pengar används för Kommissionens löpande verksamhet.
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Tack för ditt bidrag!

Press & kontakt

Presskontakt:
Oskar Rådehed 
073-2042303

Följ oss i sociala medier

(c) Kommissionen för Skattenytta 2024

Den här webbplatsen använder cookies för att du ska få den bästa upplevelsen på vår hemsida. Genom att använda vår webbplats godkänner du cookies.