Sverige har 367 myndigheter. Kan det vara rimligt, frågar sig många. Regeringen tillsatte därför “Utredningen om en översyn av mindre myndigheters uppgifter och organisering” för att se om de befintliga uppgifterna kan flyttas för att på detta sätt göra verksamheterna effektivare.
Även om antalet myndigheter minskat över tid – från ungefär 1 300 stycken runt 1990 till drygt 367 i dag varierar storleken på myndigheterna kraftigt. En förklaring till att myndigheterna minskat över tid är att vissa myndigheter tidigare var regionala, exempelvis försäkringskassorna, länsskattemyndigheter, länsarbetsförmedlingar m fl.
Somliga myndigheter har några tiotal anställda – eller inga alls – andra har fler än 5 000. Många myndigheter har uppdrag som överlappar varandra och har också kompetenser som skulle kunna utnyttjas effektivare, samtidigt som det är oklart vilken skattenytta som genereras i andra myndigheter – inte minst Jämställdhetsmyndigheten, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Nordiska Afrikainstitutet.
I tider då försvaret måste upprustas, demografiska utmaningar tornar upp sig och den gröna satsningar krisar måste vi även se över byråkratin och statsförvaltningen. Och då är frågan om vad lika viktig som hur.
Utredaren Ulf Bengtsson har nu presenterat sina förslag. Och han noterar att det finns en del lågt hängande frukter, men det är mest små druvor det handlar om.
En ”samlad översyn” görs av myndigheter med uppgifter rörande mänskliga rättigheter
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd inordnas i Socialstyrelsen
Expertgruppen för studier av offentlig ekonomi (ESO) inordnas som särskilt organ i Statskontoret, som förövrigt inlemmats i en annan myndighet, Ekonomistyrningsverket.
Ekonomistyrningsverkets prognosverksamhet flyttas till Konjunkturinstitutet
Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) omvandlas till en myndighet
Sieps uppgifter överförs till Utrikespolitiska institutet
Revisorsinspektionens verksamhet inordnas i Finansinspektionen
Kärnavfallsfondens verksamhet inordnas i Kammarkollegiet
Statens marina- och transporthistoriska museer och Statens försvarshistoriska museer slås samman
Förslagen handlar alltså om hur myndigheterna ska göra snarare än vad de ska göra. De handlar inte om myndigheternas nytta, effektivitet eller ändamålsenlighet. Det senare måste vi också tala om.
På 1970-talet hyste politikerna en stor tilltro till statens förmåga att driva företag. Det var ett decennium då staten försökte bygga Stålverk-80, förstatliga läkemedelsindustrin och rädda svenska varv och textilindustrin. Sedan, under det nyliberala 1980-talet, förändrades synen. Offentlig drift blev synonymt med ineffektivitet. Inom ramen för managementfilosofin New Public Management försökte politikerna applicera marknadsprinciper för […]
Den 4 februari arrangerade Kommissionen för Skattenytta seminariet “Är det dags för Sverige att införa ett eget DOGE/effektiviseringskansli?”. Denna fråga diskuterades vid seminariet där Hanna Bocander (M), tidigare KSO Danderyd, Boel Godner (S), KSO Södertälje, Daniel Källenfors (M), KSO Lidingö och Kristian Seth deltog. Hur förbättrar man effektiviteten i offentlig sektor i allmänhet och […]
Hur ska röran i kommunernas IT-system redas ut? Johan Eriksson, insight leader på Google i norra Europa, pekar ut några goda alternativ vid utveckling av digitala lösningar: Ändå är det sällan som dessa principer följs. Man bygger nya system, men delar inte med sig. Man försöker göra alltför mycket i samma system. Man anlitar företag, […]
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för skattenytta har tillkommit på initiativ av Leif Östling, tidigare VD för Scania. Syftet är att skifta fokus i det svenska välståndsbygget genom att undersöka hur vi kan få mer nytta för varje skattekrona. Kommissionen arbetar fristående från politiska partier och olika intressegrupperingar.