USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten.
Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin bredare strategi för data, särskilt inom ramen för EU:s datastrategi från 2020 och den efterföljande Data Governance Act (DGA). Syftet är att främja ett bättre tillgängliggörande och delning av data över hela EU för att stärka den digitala ekonomin och stimulera innovation inom olika sektorer som offentlig administration, transport, hälsa och energi.
Kommissionen för Skattenytta är bara en av många aktörer som använder offentliga data för att genomlysa offentlig sektor. Ett annat exempel är Jens Nylander, som genom att begära ut fakturor från offentliga leverantörer spårar fel, slöseri och oegentligheter i offentlig verksamhet.
Men för att hitta problemen behöver data vara lättillgängliga. Jag arbetade nyligen med ett annat projekt där öppna data behövdes som en del av analysarbetet. Problemet var att dessa data kostade flera tiotusentals kronor – trots att de samlats in som en del av offentliga myndigheters normala arbete. Jag hade råd att betala, många har det dock inte och en hel del dataanalys bygger på att man inte från början kan veta om analysen ger resultat. Då har man inte råd att slänga iväg 40 000 kronor på en ren chansning.
Och för att hämta öppna data om företag har Bolagsverket tidigare under många år fakturerat stora belopp för enstaka datafiler som redan ligger i deras system.
Motargumentet från myndigheterna är att det kostar att leverera data. Och, jo. Det kostar pengar om man inte hänger med i den tekniska utvecklingen. Men gör man rätt från början bör ett publikt API vara en del av den grundläggande strukturen i databaserna.
Nu blir det så. Inte tack vare regeringen – vare sig den nuvarande eller den förra. Tvärtom. Bolagsverket skriver på sin hemsida följande:
“Alla EU-länder har 16 månader på sig att implementera beslutet. Förordningen trädde i kraft den 9 februari 2023 och börjar därför tillämpas den 9 juni 2024. Regeringen har för flera myndigheter samordnat en ansökan om undantag för avgiftsfrihet under en övergångsperiod på två år. Detta undantag är beviljat vilket gör att den 9 februari 2025 kommer värdefulla data som Bolagsverket tillhandahåller vara avgiftsfria.”
Den svenska regeringen har alltså fördröjt något som borde ha genomförts för länge sedan. Om så skett hade vi haft mindre fusk, bättre koll på offentliga leverantörer och fler innovativa IT-företag som bygger sin verksamhet på analys av offentliga data.
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024