USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten.
Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin bredare strategi för data, särskilt inom ramen för EU:s datastrategi från 2020 och den efterföljande Data Governance Act (DGA). Syftet är att främja ett bättre tillgängliggörande och delning av data över hela EU för att stärka den digitala ekonomin och stimulera innovation inom olika sektorer som offentlig administration, transport, hälsa och energi.
Kommissionen för Skattenytta är bara en av många aktörer som använder offentliga data för att genomlysa offentlig sektor. Ett annat exempel är Jens Nylander, som genom att begära ut fakturor från offentliga leverantörer spårar fel, slöseri och oegentligheter i offentlig verksamhet.
Men för att hitta problemen behöver data vara lättillgängliga. Jag arbetade nyligen med ett annat projekt där öppna data behövdes som en del av analysarbetet. Problemet var att dessa data kostade flera tiotusentals kronor – trots att de samlats in som en del av offentliga myndigheters normala arbete. Jag hade råd att betala, många har det dock inte och en hel del dataanalys bygger på att man inte från början kan veta om analysen ger resultat. Då har man inte råd att slänga iväg 40 000 kronor på en ren chansning.
Och för att hämta öppna data om företag har Bolagsverket tidigare under många år fakturerat stora belopp för enstaka datafiler som redan ligger i deras system.
Motargumentet från myndigheterna är att det kostar att leverera data. Och, jo. Det kostar pengar om man inte hänger med i den tekniska utvecklingen. Men gör man rätt från början bör ett publikt API vara en del av den grundläggande strukturen i databaserna.
Nu blir det så. Inte tack vare regeringen – vare sig den nuvarande eller den förra. Tvärtom. Bolagsverket skriver på sin hemsida följande:
“Alla EU-länder har 16 månader på sig att implementera beslutet. Förordningen trädde i kraft den 9 februari 2023 och börjar därför tillämpas den 9 juni 2024. Regeringen har för flera myndigheter samordnat en ansökan om undantag för avgiftsfrihet under en övergångsperiod på två år. Detta undantag är beviljat vilket gör att den 9 februari 2025 kommer värdefulla data som Bolagsverket tillhandahåller vara avgiftsfria.”
Den svenska regeringen har alltså fördröjt något som borde ha genomförts för länge sedan. Om så skett hade vi haft mindre fusk, bättre koll på offentliga leverantörer och fler innovativa IT-företag som bygger sin verksamhet på analys av offentliga data.
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Diskussionen om svenskt utlandsbistånd har länge varit polariserad. Kritiken mot biståndets inriktning och innehåll kommer i allmänhet från höger. Många minns nog Bai Bang i Vietnam. Platsen var föremål för Sveriges genom tiderna största biståndsprojekt i form av ett stort pappersbruk invigt 1982. Den totala svenska insatsen blev motsvarande två miljarder kronor i dagens penningvärde. […]
När Riksrevisionen i början av året i två rapporter konstaterade att både SiS-hem och HVB-hem lämnar mycket att önska var tystnaden närmast total från medierna (RiR 2024:7, 2024:9). Här på Kommissionen för Skattenytta valde vi dock att starta en egen analys. Vi ville se om det går att se om vissa kommuner är bättre på […]
Så var budgeten för 2025 lagd. Och så har ytterligare diskussioner kring marginaltänkande dragit igång. I sedvanlig ordning ligger fokus på de 60 miljarder som politikerna skjuter till – snarare än på de 2 800 miljarder som redan finns. Journalister och skattebetalare måste bli bättre på att analysera den politiska retoriken och taktiken och inte låta […]
Diskussionen om Northvolts problem har slutligen nått riksmedia. Röster höjs för att staten ska gå in med fler kreditgarantier och stöd. Regeringen säger dock blankt nej, vilket är bra. Det offentliga tar sin del genom att betala för samhällsservice och infrastruktur – också det ett risktagande med tanke på att projektet kanske aldrig lyfter. Ett […]
Nationellt ledtidsindex, som tas fram på initiativ av Bygg i Tid, undersöker årligen ledtiderna i 48 kommuner som tillsammans står för 79 procent av Sveriges byggande och 56 procent av landets befolkning. Intressant nog visar undersökningen att skillnaderna mellan kommuner är väldigt stora. I Sollentuna tar det 5,5 år från detaljplan till laga kraft, medan […]
Kommissionen för Skattenytta är en av många aktörer som försöker utvärdera verksamheten som bedrivs med offentliga medel. Vid sidan av oss finns Rådet för Kommunalekonomiska analyser (RKA) som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med staten. RKA publicerar löpande data i databasen Kolada. Vi har även Riksrevisionen, som numera är Riksdagens granskningsorgan, men som […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024