USA har sedan 2018 en lag känd som ”OPEN Government Data Act”. Den är en del av Foundations for Evidence-Based Policymaking Act från 2018. Data som finansieras av federala pengar måste göras tillgängliga för allmänheten.
Nu har EU fått motsvarande bestämmelser, men mer formaliserade. EU-kommissionen har identifierat särskilt värdefulla datamängder som en del av sin bredare strategi för data, särskilt inom ramen för EU:s datastrategi från 2020 och den efterföljande Data Governance Act (DGA). Syftet är att främja ett bättre tillgängliggörande och delning av data över hela EU för att stärka den digitala ekonomin och stimulera innovation inom olika sektorer som offentlig administration, transport, hälsa och energi.
Kommissionen för Skattenytta är bara en av många aktörer som använder offentliga data för att genomlysa offentlig sektor. Ett annat exempel är Jens Nylander, som genom att begära ut fakturor från offentliga leverantörer spårar fel, slöseri och oegentligheter i offentlig verksamhet.
Men för att hitta problemen behöver data vara lättillgängliga. Jag arbetade nyligen med ett annat projekt där öppna data behövdes som en del av analysarbetet. Problemet var att dessa data kostade flera tiotusentals kronor – trots att de samlats in som en del av offentliga myndigheters normala arbete. Jag hade råd att betala, många har det dock inte och en hel del dataanalys bygger på att man inte från början kan veta om analysen ger resultat. Då har man inte råd att slänga iväg 40 000 kronor på en ren chansning.
Och för att hämta öppna data om företag har Bolagsverket tidigare under många år fakturerat stora belopp för enstaka datafiler som redan ligger i deras system.
Motargumentet från myndigheterna är att det kostar att leverera data. Och, jo. Det kostar pengar om man inte hänger med i den tekniska utvecklingen. Men gör man rätt från början bör ett publikt API vara en del av den grundläggande strukturen i databaserna.
Nu blir det så. Inte tack vare regeringen – vare sig den nuvarande eller den förra. Tvärtom. Bolagsverket skriver på sin hemsida följande:
“Alla EU-länder har 16 månader på sig att implementera beslutet. Förordningen trädde i kraft den 9 februari 2023 och börjar därför tillämpas den 9 juni 2024. Regeringen har för flera myndigheter samordnat en ansökan om undantag för avgiftsfrihet under en övergångsperiod på två år. Detta undantag är beviljat vilket gör att den 9 februari 2025 kommer värdefulla data som Bolagsverket tillhandahåller vara avgiftsfria.”
Den svenska regeringen har alltså fördröjt något som borde ha genomförts för länge sedan. Om så skett hade vi haft mindre fusk, bättre koll på offentliga leverantörer och fler innovativa IT-företag som bygger sin verksamhet på analys av offentliga data.
Planen att digitalisera de nationella proven i årskurs tre har lagts på is. Skolministern vill inte att lågstadieelever ska bli alltför beroende av digitala hjälpmedel. “Det är bättre att barnen lär sig skriva för hand än att de tvingas till digitalt skrivande”, menar skolministern. “Har man ett digitalt nationellt prov i årskurs tre så riskerar […]
Stockholms kommun har valt att starta ett HVB-hem i egen regi. HVB är en förkortning för Hem för vård och boende. Målgruppen är unga som av olika skäl inte kan bo hos sina föräldrar – det kan handla om missbruksproblem eller andra sociala problem som gör att barnet måste tas om hand. Somliga barn får […]
Lagen om vård av unga (LVU) ger möjlighet för sociala myndigheter att tvångsvårda barn- och unga. Att vården följer de riktlinjer som satts upp borde vara självklart. Men i Riksrevisionens granskning konstateras att i stort sett ingenting fungerar. Personalen har fel kompetens, interna styrdokument följs inte, vården utvärderas inte och det är otydligt vad vården […]
Frågan i rubriken tycks kanske konstig – självklart är det väl så. Eller också är det inte så, lite beroende på vad man tycker om EU. Verkligheten är mer komplicerad. Det gott om exempel på att pengar felanvänds i EU – precis som skattepengar felanvänds i Sverige. Ändå vore det kanske ingen bra idé att […]
Den tionde juni 2022 gav den förra regeringen utredaren Per Johansson i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes 2021. Det handlar bland annat om undantag för den skarpa gränsen för hur länge någon kan vara sjukskriven, trots att personen har arbetsförmåga i något annat arbete än sitt nuvarande. Syftet med förändringarna var […]
Taylorism eller Toyota? Många kommuner mäter på minutbasis vad personalen gör hos de äldre. Men får man ut maximalt genom att rationalisera arbetet enligt Taylors principer eller genom att höja kompetensen och engagemanget hos de anställda? När varje chef tvingas ta hand om 40, ibland upp mot 50, anställda kan Taylorismen te sig lockande. Behövs […]
Vad är det för likhet mellan offentlig upphandling och ekonomisk brottslighet? Efter att ha läst Jens Nylanders senaste blogginlägg om den statliga myndigheten Vinnovas upphandling av konsulter frågar man sig snarare vilka skillnaderna är. Det verkar som att de ramavtal som myndigheten har tecknat inte har så mycket att göra med själva upphandlingen. Som när […]
Uttrycket Ockhams rakkniv härstammar från den engelska franciskanermunken William av Ockham som levde under 1300-talet, även om han själv aldrig formulerade principen i dessa termer. Principen kan sammanfattas som: ”Man ska inte multiplicera entiteter utöver nödvändighet.” I praktiken innebär detta att när man ställs inför flera hypoteser som förklarar samma fenomen, bör man välja den […]
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024