När man mäter produktivitet i privat sektor finns det ofta marknadspriser för både det som produceras som för det som förbrukas vid produktionen. När vi mäter produktivitet i offentlig sektor saknas ofta priser för såväl output som input.
Utmaningen blir därför att väga samman en rad mått på vad en verksamhet har producerat med förbrukningen. Både kostnadssidan och produktionssidan kan bestå av många olika delar.
För att ta ett exempel. Inom den kommunala äldreomsorgen mäter man kanske antalet personer som fått omsorg i särskilt boende, men man har också indirekta mått på kvaliteten – exempelvis väntetid för att få särskilt boende, brukarnas upplevelse av kvalitet i enkäter och om de boende erbjuds daglig utevistelse.
Resursförbrukningen kan på motsvarande sätt mätas i termer av personal, lokalyta och andra faktorer. Eller också kan man räkna samman kostnaden för alla dessa faktorer till ett samlat kostnadsmått. Men eftersom förutsättningarna kan skilja sig åt mellan kommuner – exempelvis lokalhyror och löner – kan kostnaderna behöva justeras för strukturella olikheter.
Komplicerat? Ja, det blir lite mer komplicerat att mäta produktivitet i offentlig sektor och det är därför som produktivitetsmåtten i den officiella statistiken har vissa brister. Ofta tittar man bara på resursförbrukningen och antar att värdet av produktionen är någorlunda konstant.
Dock är det fullt möjligt att både utvärdera och mäta det som görs i offentliga verksamheter – precis som man gör i privata. Men tekniken är lite annorlunda.
En vanlig metod är DEA – Data Envelopment Analysis. Det handlar om att man jämför olika enheter – exempelvis äldreboenden eller hela kommuner – för att hitta de enheter som är mest effektiva. Man säger att dessa enheter befinner sig på ”effektivitetsfronten”.
Detta innebär att flera enheter mycket väl kan bedömas som 100 procent effektiva. Det innebär att ingen annan enhet har lyckats bättre i någon dimension, utan att prestera sämre i någon annan. Man kan även uppskatta den relativa produktiviteten genom att mäta en viss enhets avstånd till effektivitetsfronten.
I bilden ser vi att enheten C ligger under effektivitetsfronten, vilket innebär att andra enheter (A, B, D, E) har lyckats bättre med att producera de två output som finns i diagrammet. Kvoten C/C’ visar enhetens procentuella effektivitet – alltså hur mycket mer man skulle kunna åstadkomma om enheten tillämpar bästa tillgängliga teknik/metoder.
DEA är inte begränsat till endast två produkter (output) eller endast ett mått på resursförbrukning. Det kan finnas flera mått på resursförbrukningen och fler mått på produktionen. Tekniken är i dag etablerad och presenterades första gången i en vetenskaplig artikel från 1957 av Michael James Farrell i Journal of The Royal Statistical Society. Intåget av datorer har med tiden gjort det relativt enkelt att skatta och bedöma produktivitet – om man ha trovärdiga och pålitliga data. Utmaningen blir mer att hitta bra mått på vad den offentliga sektorn producerar.
Farrell, M. J., “The Measurement of Productive Efficiency.” Journal of the Royal Statistical Society, Vol. A 120 (1957), pp. 253–290.
Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats fyra, men hade år 2019 fallit ner till elfte plats. Under perioden 1970-2019 var Sverige det enda nordiska land som föll i ranking. Sverige tillsammans med Italien och Grekland är de europeiska länder som fallit mest mellan 1970 […]
Rapporten Skattenytta i medborgarnas prioriterade valfrågor? skriven av Lars Jagrén och Anders Bjurud lyfter ett antal problem med att säkerställa effektiviteten för miljö-och klimatpolitiken. Miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte För 20 år sedan, år 2003, konstaterade Miljöbalkskommittén att miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte. Problemen finns fortfarande kvar och enligt en undersökning […]
Tanken på medborgarrevision enligt Mats Svegfors är att kommunerna ska redovisa för sina medborgare vad de fått för pengarna. Medborgarna ska ha möjlighet att själva utvärdera hur väl skola, vård och omsorg utförts. På så sätt ökar kännedomen om hur skattepengarna använts under mandatperioden och väljarna kan göra mer informerade val och därmed stärks demokratin. […]
I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur. Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”. Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal […]
Ett av de viktigaste redskapen för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn är att utnyttja de möjligheter som digitaliseringen ger. Det gäller allt ifrån att skapa gemensamma system och standarder, till att ta bort föråldrade regelverk vad gäller informationsdelning liksom att utnyttja nya tekniska möjligheter i undervisning, vård och administration. En nödvändig del i […]
Att försöka effektivisera den statliga förvaltningen är ett ”allvarligt tankefel”. Det menar Britta Lejon, förbundsordförande för fackförbundet ST (SvD Debatt 3/4). Hon talar om en ”svältkost” som gör det motiverat med ett stopp för alla kommande effektiviseringsåtgärder på våra myndigheter, det så kallade produktivitetskravet ska slopas. Vi i Kommissionen för skattenytta blir djupt oroade av […]
Välfärdsforskaren Andreas Bergh skriver i DN (31/1) att en besiktningsman skulle få allt svårare att godkänna nya delar i det svenska välfärdsbygget. Han tar exemplet med regeringens elpriskompensation – en konsekvens av att politiker inte vågar stå för det som de egentligen ville åstadkomma: Att elen, för miljöns skull, ska vara dyr. “När dom som skulle […]
I Dagens Samhälle (14/1) kan vi läsa om att Sigtuna kommun tillsatt flera tjänstemän som ska försöka få människor i behov av försörjningsstöd att flytta till andra kommuner. Samtidigt läser vi att Höganäs kommun genom att starta bolag vill undvika att betala moms. Som kommunmedborgare måste vi ställa oss frågan – är det acceptabelt att […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024