Vi har 290 kommuner i Sverige. Egentligen är landet en stor experimentverkstad för utbildning – där vi ser att olika kommuner väljer olika strategier. Det finns skolor som drivs som aktiebolag, det finns skolor som drivs som stiftelser och det finns förstås offentliga skolor.
Dessutom skiljer sig kultur och värderingar mellan kommunerna. Den politiska nivån har möjlighet att framför allt påverka de skolor som drivs i egen regi, men givetvis också villkoren för fristående skolor.
För att veta vad som fungerar bra eller mindre bra krävs dock analys. En svårighet är förstås att olika barn och olika kommuner har varierande förutsättningar. Så en analys av framgångsfaktorer för skolan bör korrigera för dessa bakgrundsfaktorer.
För ungefär 20 år sedan startade arbetet med Öppna jämförelser av Sveriges kommuner och regioner (SKR). Arbetet handlar dels om att publicera kostnadsdata, dels data som kan utgöra underlag för att bedöma kvaliteten i verksamheten.
Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har till uppgift att publicera öppna data på webbplatsen Kolada.se och fördjupa analysen. I en rapport nyligen tittade RKA på bland annat grundskolan och gymnasieskolan.
SKR har inom Öppna jämförelser sedan flera år använt en modell för att visa resultatmått för
skolan justerade för skillnader i förutsättningar. Modellen tar hänsyn till andelen
nyinvandrade elever, föräldrarnas utbildningsnivå och ekonomiska situation, samt andelen
flickor. Dessa variabler har visat sig ha betydelse för skolresultaten och kan tillsammans
förklara cirka 70 procent av skolresultaten.
RKA konstaterar i sin analys att mindre kommuner i glesbygd har ett något bättre resultat än förväntat och att storstäder har ett något sämre resultat än förväntat. I övrigt är det svårt att hitta systematiska skillnader mellan kommunerna.
Det RKA dock konstaterar i rapporten, som även belyser effektiviteten i omsorgen, är att flera av de kommuner som uppnår goda resultat har en kultur där helhetsansvar befrämjas
”Det går en röd tråd av ordning och reda på ekonomi, kvalitet och analys genom dessa fyra kommuner”
Bilden av en kultur som främjar helhetsansvar och försöker förbättra den kommunala verksamheten träder fram. Om detta är förklaringen till att vissa kommuner lyckas bättre än andra återstår förstås att se, men RKA-rapporten ger oss i alla fall en hypotes som kan vara värd att undersöka vidare.
I Sverige läggs var sjunde skattekrona på utbildning. Trots detta ökar andelen underkända elever och Sveriges resultat i internationella PISA-undersökningar. Leder mer pengar till skolan till högre resultat? Den totala kostnaden för utbildning Sverige uppgick 2020 till ca 357 miljarder kronor. Av dessa gick 222 miljarder kronor till för- och grundskola och 54 miljarder till […]
Den pedagogiska verksamheten i kommunerna fördelas i fyra undergrupper; förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Sett över riket upphandlas 10,8 procent av den pedagogiska verksamheten från privata aktörer. Detta döljer dock stora skillnader – både mellan kategorier och mellan kommuner. Inom gymnasieskolan upphandlas 18,3 procent av den totala verksamheten av privata leverantörer. De kommuner som upphandlar mest totalt sett är Täby med 51,5 procent och […]
Skolminister Anna Ekström fick i programmet 30 minuter frågan om hon tror att all personal som i dag arbetar i friskolor skulle följa med om skolorna förbjuds. I dag är det 175 000 grundskoleelever som går i en friskola, av dessa drivs 75 procent i aktiebolagsform. ”Jag ifrågasätter att de mest populära skolorna skulle försvinna.” […]
Tidskriften Wired publicerade den fjärde november en längre artikel om Stockholms stads skolapp. ”Commissioned in 2013, the system was intended to make the lives of up to 500,000 children, teachers, and parents in Stockholm easier—acting as the technical backbone for all things education, from registering attendance to keeping a record of grades. The platform is […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024