Den tionde juni 2022 gav den förra regeringen utredaren Per Johansson i uppdrag att utvärdera de förändringar i sjukförsäkringen som genomfördes 2021. Det handlar bland annat om undantag för den skarpa gränsen för hur länge någon kan vara sjukskriven, trots att personen har arbetsförmåga i något annat arbete än sitt nuvarande. Syftet med förändringarna var att möjliggöra ökad återgång i arbete.
Sedan sjukförsäkringsreformen 2008 är principen att man ska kunna vara sjukskriven tre månader när man inte kan utföra sina ordinarie arbetsuppgifter. Därefter ska arbetsgivaren försöka hitta nya arbetsuppgifter. Och efter sex månader – med vissa undantag – krävs att en bedömning av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden görs. Har man arbetsförmåga i något annat tänkbart arbete ska man inte vara sjukskriven.
Så har det inte alltid varit. Innan 2009 kunde människor gå sjukskrivna åratal trots att de hade arbetsförmåga. En bagare som blir allergisk mot mjöl skulle i princip kunna vara sjukskriven livet ut. Ingen prövning gjordes mot andra tänkbara arbetsuppgifter eller arbetsplatser.
Den förra socialdemokratiska regeringen valde dock år 2021 att i någon mån skruva tillbaka klockan genom att införa fler undantag från regeln om prövning av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden efter sex månader.
Men när utredaren nyligen presenterade sin analys av dessa återställare kunde han konstatera:
För reformer där vi kunnat analysera effekter finner vi över lag en låg grad av måluppfyllelse.
Införda undantag i bedömningen mot normalt förekommande arbete (övervägande skäl respektive särskilda skäl) har, tvärtemot intentionerna, ökat sjukfrånvaron lägre än 550 dagar och minskat återgången i arbete.
Ser vi till den förra regeringens syfte med förändringarna tycks förändringen av reglerna ha varit kontraproduktiv. Så vi hoppas nu att regeringen återställer sjukförsäkringen som den var efter reformerna 2008. För skattenyttans skull.
Utvecklingen i Syrien och det allt mindre stabila omvärldsläget ger oss anledning att ställa frågan om hur vi får mer pang för pengarna. Ett allt viktigare utgiftsområde i Sverige är nämligen försvaret – både det militära och det civila. Men hur mäter vi skattenyttan av säkerhet? Försvar är en kollektiv nyttighet. Det går alltså inte […]
I en insändare i DN skriver Albert Nilsson, nybliven pensionär, att det som går att göra i Västerbotten inte går att göra i resten av landet. Att använda 1177-direkt. “Så här ser det ofta ut när man söker vård i Stockholm: man ringer 1177, sitter i telefonkö, sjuksköterskan säger att ”det där behöver en läkare […]
Goldman Sachs har så här långt skrivit av (= förlorat!) tio miljarder kronor i Northvolt. Bortsett från vårt gemensamma pensionskapital är det tack och lov förvånansvärt lite offentliga pengar som gått förlorade i projektet. Vilken lärdom drar vi av detta spektakel? I nationalekonomin finns det en gren som kallas “corporate governance”. Det handlar om hur […]
USA:s president-elect Donald Trump har flaggat för att entreprenörerna Elon Musk och Vivek Ramaswamy ska leda ett statligt Departement för effektivisering av offentlig sektor – förmodligen inspirerat av Kommissionen för Skattenyttas förslag om ett Effektiviseringskansli i statsrådsberedningen. Vid ett valmöte i oktober lovade Elon Musk att spara två biljoner dollar i den federala budgeten. Det […]
Den 14 mars i år föreslog Kommissionen för Skattenyttas ordförande Leif Östling i en debattartikel i Dagens Industri att bland annat Bilprovningen bör säljas. “Staten är Sveriges största och förmodligen sämsta kapitalist. Regeringen värderar sin bolagsportfölj till 850 miljarder kronor. Wallenbergfamiljens Investor, som är Stockholmsbörsens största ägare, har som jämförelse innehav värda 580 miljarder. Samtidigt […]
Kommissionen för Skattenytta fokuserar huvudsakligen på svensk skattenytta. Samtidigt måste vi konstatera att valet i USA i stor utsträckning påverkar Sverige. Om USA slutar stödja Ukraina kommer EU och Sverige att behöva tagga upp. Och om Demokraterna och Republikanerna fortsätter låtsas som om USA och den federala budgeten saknar budgetbegränsningar kommer problemen där småningom att […]
Kritiken mot styrfilosofin New Public Management (NPM) har varit hård, men få förstår varför. Termen uppfattas av några som synonym med onödig administration, misstro och enögt fokus på pengar, medan andra helt enkelt ser den som sunt förnuft genom mål och resultatstyrning. Kritikerna av NPM lanserade begreppet “tillitsbaserad styrning”. Begreppet kommer från den av regeringen […]
Frågan i rubriken kan tyckas märklig. Naturligtvis tycker ingen om vårdköer. Men ändå – i Sverige står ett stort antal människor i vårdkö. Så vårdköerna måste fylla någon funktion för någon – annars skulle de rimligen inte finnas. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skriver på sin egen hemsida: “Om vårdens kapacitet skulle öka med 1,3 […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024