Polisen har sedan 2018 fått ett ökat tillskott på ca 10 miljarder kronor. Trots det ser vi under påskhelgen svårigheter med att upprätthålla lag och ordning i samhället. Frågan är därför om lösningen på polisens problem primärt är pengar?
Det kan tyckas vara en naiv frågeställning och det intuitiva svaret från regeringen verkar vara ett tydligt ja.
2018 beslutade regeringen att höja anslagen till polismyndigheten med 35 procent från 22,6 miljarder kronor 2017 till 30,5 miljarder kronor 2021. Under detta år förväntas anslagen öka med ytterligare två miljarder kronor.1
Polisens verksamhet är en av samhällets grundläggande funktioner och vi bör ha respekt och förståelse inför verksamhetens utmaningar. Dock implicerar detta att verksamheten synas och granskas för att förbättringar kontinuerligt ska kunna ske. Man bör mäta polismyndighetens effektivitet och resultat, inte endast från ett trygghetsperspektiv utan även från det perspektiv som stavas “skattenytta”. Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att följa upp resursanvändningen inom Polismyndigheten samt att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts. Resultaten och effekten av den ekonomiska satsningen på 10 000 nya poliser under perioden 2016-2024 förväntas delredovisas i mars 2023.2 Den slutliga analysen publiceras dock först 2026, vilket kan tyckas vara en lång väntetid i oroliga tider då vi ser ett ökat behov av både samhällskontroll och skattenytta.
2015 skedde en stor omorganisation, där de 21 länspolismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen slogs samman till en sammanhållen myndighet, Polisen, som idag är Sveriges största myndighet med ca 34 000 anställda.3 Frågan är hur effektivt en verksamhet med 34 000 anställda kan bedrivas?
Denna fråga fick statskontoret i uppgift att undersöka och i deras slutrapport “Ombildningen till en sammanhållen polismyndighet” från 2018 konstaterade Statskontoret att polismyndigheten hade fått bättre förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet, men att resultaten av Polisens verksamhet inte hade förbättrats. En delförklaring till detta var att den nya reformen ej fått verka tillräckligt länge.4
Idag, sju år efter att reformen trätt i kraft och fyra år efter statskontorets utvärdering bör man kunna se några av reformens långsiktiga effekter. Är påskhelgen ett exempel på en sådan effekt eller finns det någon annan förklaring till varför det blev som det blev?
Under de senaste 20 åren har Sveriges befolkning ökat med nästan 1,6 miljoner invånare. Att Sverige under denna tid även sett ett ökat behov av antalet poliser är därmed inte konstigt. Men trots dessa stora ekonomiska satsningar ser vi under påskhelgen att polisen inte klarar av att upprätthålla yttrande- och demonstrationsfriheten och samtidigt skydda medborgarnas liv och hälsa.5 Att resurser till polisen behövs verkar uppenbart, frågan är om resurser i form av mer pengar är det enda svaret?
3Organisation | Polismyndigheten (polisen.se)
5Staten ska inte välja mellan frihet och trygghet | Tove Lifvendahl | SvD Ledare
I Sverige läggs var sjunde skattekrona på utbildning. Trots detta ökar andelen underkända elever och Sveriges resultat i internationella PISA-undersökningar. Leder mer pengar till skolan till högre resultat? Den totala kostnaden för utbildning Sverige uppgick 2020 till ca 357 miljarder kronor. Av dessa gick 222 miljarder kronor till för- och grundskola och 54 miljarder till […]
Polismyndigheten är Sveriges största myndighet, med uppdrag att minska brottsligheten och öka människors trygghet. År 2020 var den totala kostnaden för trygghet och säkerhet 69 miljarder kronor. Resurserna delades upp enligt fölande: Enligt rapporten “Skattenytta i medborgarnas viktigaste valfrågor?” ligger andelen otrygga medborgare kvar på en fortsatt hög nivå – 25-30% av befolkningen. Vissa brott […]
Sverige har under de senaste decennierna fallit tillbaka i OECDs välståndsliga. År 1970 var Sverige på plats fyra, men hade år 2019 fallit ner till elfte plats. Under perioden 1970-2019 var Sverige det enda nordiska land som föll i ranking. Sverige tillsammans med Italien och Grekland är de europeiska länder som fallit mest mellan 1970 […]
Rapporten Skattenytta i medborgarnas prioriterade valfrågor? skriven av Lars Jagrén och Anders Bjurud lyfter ett antal problem med att säkerställa effektiviteten för miljö-och klimatpolitiken. Miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte För 20 år sedan, år 2003, konstaterade Miljöbalkskommittén att miljöbalkens regler om miljötillstånd motverkar sitt syfte. Problemen finns fortfarande kvar och enligt en undersökning […]
I regeringens budgetproposition står det att: ”Statens resurser ska användas effektivt”. Det är utmärkt om våra gemensamma resurser hanteras på smartast möjliga sätt. Vi har flera förslag på hur. Det är mycket bra att Ulf Kristerssons nya regering lovar att staten ”tydligare och bättre ska prioritera sina kärnverksamheter”. Kommissionen för Skattenytta har i ett flertal […]
Kommissionen för Skattenytta har på olika sätt belyst problemen med de återkommande fördyringarna av infrastrukturprojekt i Sverige. Budgetarna överskrids i det närmaste regelbundet, och uppföljningen av projekten och förklaringarna till fördyringarna är ofta bristfällig. En annan del av problemen på infrastruktursidan är det bristande underhållet. I samband med att regeringen veckan före midsommar presenterade sin […]
Är höga kommunala avgiftsökningar ett tecken på ineffektivitet? Eller är det dolda skatter? Varje år tar Bostadsrätterna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna Sverige fram en s.k. Nils Holgersson-rapport som visar kostnadsutvecklingen i alla kommuner för de avgifter som påverkar boendet. Det man analyserar är fjärrvärme, el, vatten och avlopp samt avfall för […]
För att ett skattesystem ska upplevas som legitimt brukar forskningen peka på fyra villkor som måste vara uppfyllda: En femte och än mer basal förutsättning är egentligen att för att kunna göra detta, och för att kunna utvärdera vad man egentligen får för sina skattepengar, måste man först veta vad man betalar i skatt. Här […]
Swishnummer: 1230771758
Bankgiro: 5822-8891
Presskontakt:
Oskar Rådehed
073-2042303
Kontakt:
info@skattenytta.se
(c) Kommissionen för Skattenytta 2024