Är mer pengar till polisen lösningen?

Ä

Polisen har sedan 2018 fått ett ökat tillskott på ca 10 miljarder kronor. Trots det ser vi under påskhelgen svårigheter med att upprätthålla lag och ordning i samhället. Frågan är därför om lösningen på polisens problem primärt är pengar?  

Det kan tyckas vara en naiv frågeställning och det intuitiva svaret från regeringen verkar vara ett tydligt ja.  

2018 beslutade regeringen att höja anslagen till polismyndigheten med 35 procent från 22,6 miljarder kronor 2017 till 30,5 miljarder kronor 2021. Under detta år förväntas anslagen öka med ytterligare två miljarder kronor.1 

Polisens verksamhet är en av samhällets grundläggande funktioner och vi bör ha respekt och förståelse inför verksamhetens utmaningar. Dock implicerar detta att verksamheten synas och granskas för att förbättringar kontinuerligt ska kunna ske. Man bör mäta polismyndighetens effektivitet och resultat, inte endast från ett trygghetsperspektiv utan även från det perspektiv som stavas “skattenytta”. Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att följa upp resursanvändningen inom Polismyndigheten samt att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts. Resultaten och effekten av den ekonomiska satsningen på 10 000 nya poliser under perioden 2016-2024 förväntas delredovisas i mars 2023.2 Den slutliga analysen publiceras dock först 2026, vilket kan tyckas vara en lång väntetid i oroliga tider då vi ser ett ökat behov av både samhällskontroll och skattenytta. 

2015 skedde en stor omorganisation, där de 21 länspolismyndigheterna och Rikspolisstyrelsen slogs samman till en sammanhållen myndighet, Polisen, som idag är Sveriges största myndighet med ca 34 000 anställda.3 Frågan är hur effektivt en verksamhet med 34 000 anställda kan bedrivas?   

Denna fråga fick statskontoret i uppgift att undersöka och i deras slutrapport “Ombildningen till en sammanhållen polismyndighet” från 2018 konstaterade Statskontoret att polismyndigheten hade fått bättre förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet, men att resultaten av Polisens verksamhet inte hade förbättrats. En delförklaring till detta var att den nya reformen ej fått verka tillräckligt länge.4  

Idag, sju år efter att reformen trätt i kraft och fyra år efter statskontorets utvärdering bör man kunna se några av reformens långsiktiga effekter. Är påskhelgen ett exempel på en sådan effekt eller finns det någon annan förklaring till varför det blev som det blev? 

Under de senaste 20 åren har Sveriges befolkning ökat med nästan 1,6 miljoner invånare. Att Sverige under denna tid även sett ett ökat behov av antalet poliser är därmed inte konstigt. Men trots dessa stora ekonomiska satsningar ser vi under påskhelgen att polisen inte klarar av att upprätthålla yttrande- och demonstrationsfriheten och samtidigt skydda medborgarnas liv och hälsa.5 Att resurser till polisen behövs verkar uppenbart, frågan är om resurser i form av mer pengar är det enda svaret? 

1,2Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utvärdera satsningen på 10 000 fler polisanställda (regeringen.se) 

3Organisation | Polismyndigheten (polisen.se) 

4https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2018/ombildningen-till-en-sammanhallen-polismyndighet.-slutrapport/

5Staten ska inte välja mellan frihet och trygghet | Tove Lifvendahl | SvD Ledare 

av ES